Fem omdiskuterade målsituationer redan efter åtta SHL-omgångar. Det är ungefär lika många som normalt väcker större diskussioner under en hel säsong. Nu förklarar domarchefen Tomas Thorsbrink varför Frölundas senaste kvitteringsmål dömdes bort – och varnar samtidigt för att kritiken mot domarna kan utvecklas till ett hot mot deras arbetsmiljö.

Det har blivit en återkommande diskussion under SHL:s säsongsinledning. Mål döms bort för målvaktsstörning, andra godkänns trots protester och både tränare och tv-experter har svårt att förstå var gränsen går.

Enligt domarchefen Tomas Thorsbrink brukar mellan fem och tio mål under en hel säsong leda till större diskussioner om bedömningarna. Nu har han räknat till fem redan efter åtta omgångar, berättar han för Aftonbladet.

Det handlar inte om fem konstaterat felaktiga domslut eller ens enbart bortdömda mål. Även situationer där målet godkänts har väckt starka reaktioner.

Den senaste uppmärksammade situationen inträffade när Björklöven besegrade Frölunda med 3–2 den 10 oktober.

Därför dömdes Frölundas kvittering bort

Frölunda jagade en kvittering vid ställningen 2–1 när Stefan Milosevic fick pucken i mål bakom Björklövens målvakt Frans Tuohimaa.

Men jublet blev kortvarigt.

Domarna Christoffer Holm och David Laksola bedömde att Frölundas Graeme Clarke hade stört målvakten och underkände målet.

Det som gjorde situationen särskilt omdiskuterad var att även Björklövens försvarare var inblandade i kontakterna framför mål. Frågan blev därför om Clarke verkligen själv orsakade störningen eller om han hade blivit inknuffad mot målvakten.

TV4-experterna Petter Rönnqvist och Staffan Kronwall ansåg att målet borde ha godkänts. Även tränarna Robert Ohlsson och Magnus Bogren uttryckte osäkerhet kring regeltolkningen.

Thorsbrink försvarar däremot domarnas beslut.

Hans förklaring är att Clarke redan störde Tuohimaa innan Björklövens spelare knuffade in Frölundaspelare mot målvakten.

Det är en avgörande skillnad. Om anfallaren själv har skapat en otillåten störning försvinner den inte automatiskt för att en försvarare därefter bidrar till ytterligare kontakt.

Björklöven vann till slut med 3–2. I Hurbra:s matchrapport från Björklöven–Frölunda finns mer om resultatet och matchens avgörande händelser.

Vad säger regeln om målvaktsstörning?

Den centrala bestämmelsen finns i regel 69 i Svenska Ishockeyförbundets officiella regelbok för 2026/27.

Grundprincipen är att målvakten ska ha möjlighet att röra sig och försvara sitt mål utan att hindras otillåtet av motståndarna.

Men regeln är mer nyanserad än att en anfallare automatiskt orsakar ett bortdömt mål så snart han befinner sig i det blå målområdet.

Det handlar både om spelarens position, eventuell kroppskontakt, möjligheten för målvakten att se pucken och hur situationen uppstod.

Situation	Vad gäller?
Anfallaren står i målområdet	Inte automatiskt förbjudet. Det krävs en otillåten störning.
Anfallaren skymmer målvakten	Målet kan underkännas om spelaren etablerat en position i målområdet som hindrar målvakten från att försvara målet.
Anfallaren tar kontakt med målvakten	Kontakt som hindrar målvakten från att utföra sitt arbete kan leda till bortdömt mål.
Försvararen knuffar in anfallaren	Målet kan godkännas om anfallaren försöker undvika kontakten och inte själv orsakat en otillåten störning.
Spelarna kämpar om en lös puck	Viss tillfällig kontakt kan vara tillåten, men målvakten får inte hindras på ett otillåtet sätt.

Därför är det blå målområdet så viktigt

Thorsbrink förklarar att målvakten har ett starkare skydd inne i målområdet än utanför det.

En anfallare får normalt stå utanför det blå området och skymma målvaktens sikt. Det är en del av spelet framför mål.

Inne i området blir bedömningen en annan. Där kan en spelare inte etablera en position som otillåtet hindrar målvakten från att se pucken eller förflytta sig.

Samtidigt kan en anfallare passera genom delar av målområdet utan att det automatiskt innebär målvaktsstörning.

Det är alltså inte bara var spelaren står som avgör. Domarna måste också bedöma vad spelaren gör och vilken faktisk påverkan det får på målvakten.

En annan detalj är att ett mål kan dömas bort utan att anfallaren utvisas. Kriterierna för ett underkänt mål och för en tvåminutersutvisning är inte alltid desamma.

Flera uppmärksammade mål under säsongsstarten

Frölundas bortdömda kvittering är långt ifrån den enda situationen som diskuterats.

Bland de tidigare uppmärksammade besluten finns både underkända och godkända mål.

Match	Vad hände?
Timrå–Örebro, 22 september	Timrå fick en kvittering underkänd efter videogranskning.
Djurgården–Växjö, 24 september	Ett mål godkändes trots trafik framför målvakten.
Brynäs–Luleå, 26 september	Mathias Bromés tilltänkta kvittering dömdes bort och beslutet ifrågasattes.
Timrå–Skellefteå, 3 oktober	Rickard Huggs 2–0-mål godkändes trots en situation som senare väckte frågor om videogranskningen.

Att situationerna bedömts olika betyder inte nödvändigtvis att domarna tillämpat olika regler. Det kan finnas avgörande skillnader i hur kontakten uppstod, vilken position anfallaren hade och om målvakten faktiskt hindrades.

Men det är just dessa skillnader som har blivit svåra för både spelare och åskådare att förstå.

Domarchefen har redan medgett en miss

Situationen i Timrå–Skellefteå illustrerar dessutom en annan del av problemet.

Rickard Huggs 2–0-mål godkändes, men Thorsbrink har senare medgett att situationen borde ha videogranskats närmare.

Det innebär inte att han slagit fast att målet skulle ha dömts bort.

Skillnaden är viktig: Kritiken kan handla om hur ett mål bedöms, men också om huruvida domarna har granskat situationen tillräckligt innan de fattat sitt beslut.

Den frågan behandlades även när SHL:s sportchefer samlades till ett extrainsatt möte i början av oktober. Hurbra har tidigare rapporterat om domarmötet och Thorsbrinks medgivande.

Thorsbrink varnar för drev mot domarna

Samtidigt som diskussionerna fortsätter lyfter Thorsbrink en annan konsekvens av de omdiskuterade besluten.

Han är orolig för hur kritiken mot enskilda domare utvecklas.

I intervjun med Aftonbladet beskriver han hur reaktioner och kommentarer kan skapa drev mot domarkåren.

– Den här svansen kan bli ett potentiellt hot mot domarkåren, säger han.

Uttalandet är en varning om vad det hårda tonläget kan leda till, inte ett besked om att konkreta hot har konstaterats i samband med de fem målsituationerna.

Frågan om domarnas arbetsmiljö blir särskilt känslig när spelare, tränare, experter och supportrar kräver fler offentliga förklaringar.

Thorsbrink får också frågor om varför domarna inte intervjuades efter den omdiskuterade matchen mellan Björklöven och Frölunda.

Han förnekar att det beslutet fattades av säkerhetsskäl.

Enligt honom hade regeln redan förklarats för klubbar och medier, och han ansåg inte att ytterligare diskussion behövdes vid det tillfället.

Det lämnar en svår balansgång. Offentliga förklaringar kan göra domsluten lättare att förstå, samtidigt som domarna riskerar att hamna i centrum för allt hårdare personliga angrepp.

Saklig kritik mot en bedömning är en naturlig del av elitidrotten. Hot och trakasserier är något helt annat.

Inga nya regler under pågående SHL-säsong

Trots den omfattande debatten finns det inga planer på att ändra reglerna mitt under säsongen.

Thorsbrink samlade SHL:s sportchefer till ett extrainsatt möte den 5 oktober. Där diskuterades de återkommande målvaktssituationerna, men mötet ledde inte till någon regeländring.

Han har också klargjort att domarna inte har fått några nya generella instruktioner om att bedöma målvaktsstörning hårdare.

Eventuella justeringar får i stället diskuteras inför kommande säsong.

Det innebär att samma regelverk ska användas även fortsättningsvis.

För den som försöker förstå nästa omdiskuterade SHL-mål finns framför allt tre frågor att hålla reda på: Var befann sig anfallaren, vem orsakade den första störningen och på vilket sätt hindrades målvakten från att försvara sitt mål?

Frölundas bortdömda kvittering visar varför svaret ibland beror på sådant som händer sekunderna innan pucken går i nät.

Och med fem uppmärksammade situationer redan efter åtta omgångar lär diskussionen inte försvinna bara för att reglerna lämnas oförändrade.