Gigasuns företrädesemission har preliminärt tecknats till 68,4 procent och omfattar närmare 70 miljoner kronor. Men den stora merparten betalas genom kvittning av fordringar. Bara 9,3 miljoner kronor kommer in som nya kontanter före emissionskostnader.

Det är den viktigaste skillnaden i Gigasuns preliminära emissionsutfall. Totalt har investerare tecknat aktier för cirka 69,9 miljoner kronor, men 60,6 miljoner kronor ska betalas genom kvittning och bara 9,3 miljoner kronor kontant.

När beräknade emissionskostnader på omkring 1,5–2 miljoner kronor räknas bort återstår ungefär 7,3–7,8 miljoner kronor i nytt kontant kapital.

För Gigasun är emissionen därmed betydligt större som åtgärd för balansräkningen än som direkt förstärkning av kassan.

Så fördelas de 69,9 miljonerna

Det preliminära utfallet innebär att 55 061 708 aktier tecknades med stöd av teckningsrätter. Ytterligare 836 673 aktier tecknades utan stöd av teckningsrätter.

Totalt motsvarar det 55 898 381 nya aktier.

Det ursprungliga erbjudandet omfattade cirka 102 miljoner kronor. Om hela emissionen hade tecknats var planen att omkring 45 miljoner kronor skulle betalas kontant och cirka 57 miljoner genom kvittning.

Det faktiska kontantutfallet ser alltså ut att bli betydligt lägre än vad en fulltecknad emission hade kunnat ge.

Kvittningen är inte värdelös för Gigasun

Det vore samtidigt missvisande att säga att endast de kontanta miljonerna har betydelse.

När en fordran kvittas mot nyemitterade aktier försvinner skulden eller fordringen ur bolagets kapitalstruktur i utbyte mot eget kapital. Det stärker balansräkningen även om inga nya pengar sätts in på bankkontot.

Skillnaden blir därför viktig beroende på vilken fråga man ställer.

För den som vill veta hur mycket ny likviditet Gigasun får in är svaret cirka 9,3 miljoner kronor före kostnader.

För den som bedömer bolagets skuldsättning och kapitalstruktur är också de 60,6 miljonerna som kvittas relevanta.

Principen är densamma som i vår guide om hur en företrädesemission fungerar och varför emissionsbeloppet kan skilja sig kraftigt från den faktiska nettolikviden.

Ingen garanti bakom emissionen

Gigasuns emission hade inga traditionella garantiåtaganden.

Däremot fanns bindande teckningsåtaganden på sammanlagt omkring 58 miljoner kronor, motsvarande cirka 57 procent av erbjudandet.

Advanced Solar Power hade åtagit sig att teckna för cirka 28 miljoner kronor och Soltech Energy för cirka 29 miljoner kronor. Styrelse och ledning stod för ytterligare omkring en miljon kronor.

Nästan hela de två stora ägarnas åtaganden skulle genomföras genom kvittning. Det innebär att de inte var någon större källa till nya kontanter.

Det preliminära utfallet på 68,4 procent ligger därmed inte särskilt långt över de teckningsåtaganden som redan fanns när emissionen lanserades.

Utspädningen blir nästan 50 procent

En annan konsekvens är den kraftiga ökningen av antalet aktier.

Före emissionen hade Gigasun 57 197 225 aktier. Om det preliminära utfallet blir det slutliga ökar antalet till omkring 113,1 miljoner aktier.

För en befintlig aktieägare som inte deltagit i emissionen motsvarar det en utspädning på ungefär 49,4 procent.

Det är lägre än den maximala utspädning på 58,8 procent som skulle ha uppstått om emissionen blivit fulltecknad, men innebär fortfarande att en tidigare ägares procentuella andel av bolaget nästan halveras om personen inte tecknat nya aktier.

Gigasun har ett stort finansieringsbehov

Det låga kontantutfallet blir särskilt relevant mot bakgrund av Gigasuns finansiella situation.

Vid halvårsskiftet hade bolaget omkring 9,5 miljoner kronor i likvida medel. Den räntebärande skulden låg på omkring 1,45 miljarder kronor och soliditeten var 20 procent.

Under första halvåret 2026 redovisade Gigasun 98,3 miljoner kronor i totala intäkter och ett rörelseresultat på 9,1 miljoner kronor.

Samtidigt uppgick räntekostnader och liknande poster till 36,6 miljoner kronor. Resultatet efter finansnetto och skatt blev minus 28,6 miljoner kronor.

Den löpande verksamheten gav ett positivt kassaflöde på 10,6 miljoner kronor, men investeringarna i materiella anläggningstillgångar uppgick samtidigt till 82,1 miljoner kronor. Det totala kassaflödet blev minus 37,3 miljoner kronor.

Gigasuns problem är därför inte bara om verksamheten genererar pengar före investeringar. Bolaget driver en kapitalintensiv expansionsmodell samtidigt som skuldsättningen och räntekostnaderna är höga.

I halvårsrapporten pekade styrelsen och ledningen också på behovet av ny finansiering under 2026 och konstaterade att det annars finns en väsentlig osäkerhet kring fortsatt drift i nuvarande form.

Nytt lån minskar räntepressen

Gigasun har samtidigt gjort andra finansieringsåtgärder.

I september säkrade bolaget en ny lånefacilitet på 100 miljoner yuan. Den ersätter en befintlig finansiering med 6,8 procents ränta och sju års löptid.

Det nya lånet löper över tio år med en ränta på 4,8 procent.

Gigasun har beräknat att förändringen kan minska de årliga räntekostnaderna med omkring två miljoner yuan, motsvarande ungefär 2,8 miljoner kronor.

Den längre löptiden minskar dessutom amorteringstrycket.

Det handlar dock huvudsakligen om refinansiering av ett befintligt lån. Det ska därför inte blandas ihop med 100 miljoner yuan i helt ny finansiering som fritt kan användas i verksamheten.

SOLT4 kan ge ännu större utspädning

Nästa stora fråga är obligationen SOLT4.

Vid halvårsskiftet uppgick kapitalbeloppet till cirka 70,4 miljoner kronor. Obligationen har en ränta på 14,25 procent och slutlig återbetalningsdag den 8 november 2026.

Gigasun vill låta obligationsinnehavarna kvitta sina nominella fordringar mot nya aktier till samma teckningskurs som i företrädesemissionen, 1,25 kronor per aktie.

En extra bolagsstämma ska behandla frågan den 8 oktober. Som mest kan ytterligare 56 296 000 aktier emitteras genom den transaktionen.

Obligationsräntan ingår däremot inte i kvittningen utan ska betalas kontant.

Om både det preliminära utfallet i företrädesemissionen blir slutligt och hela den möjliga SOLT4-kvittningen genomförs kan Gigasun gå från omkring 57,2 miljoner aktier före transaktionerna till ungefär 169,4 miljoner aktier.

För en ägare som inte deltar alls skulle den samlade utspädningen i ett sådant maxscenario bli omkring 66 procent.

Slutligt emissionsutfall återstår

Gigasuns besked den 2 oktober är fortfarande preliminärt.

Bolaget räknar med att kunna presentera det slutliga utfallet inom ungefär en vecka. Då fastställs också den slutliga tilldelningen till investerare som tecknat aktier utan företrädesrätt.

Därefter återstår processen kring SOLT4.

Det gör att finansieringen ännu inte kan betraktas som färdig. Men redan det preliminära utfallet visar den centrala skillnaden i Gigasuns emission: 69,9 miljoner kronor i tecknad emission betyder inte 69,9 miljoner kronor i ny kassa.

Enligt Gigasuns preliminära emissionsbesked är den kontanta delen 9,3 miljoner kronor före kostnader. Resten används framför allt för att minska fordringar och förändra kapitalstrukturen.