En av UBS större ägare kräver att banken lämnar Schweiz om de planerade kapitalreglerna blir verklighet. Bakom utspelet står Artisan Partners, som förvaltar över 60 miljoner UBS-aktier och anser att de nya kraven kan binda omkring 16 miljarder dollar extra i banken. UBS har däremot inte fattat något beslut om att flytta.

Artisan Partners skickade den 30 september ett brev till UBS styrelse där förvaltaren argumenterar för att banken bör lämna Schweiz om reglerna införs i den form som nu diskuteras.

Bakgrunden är Schweiz arbete med att skärpa regelverket för landets största banker efter Credit Suisses kollaps 2023.

För UBS handlar den stora stridsfrågan om hur mycket kapital den schweiziska moderbanken måste hålla mot sina utländska dotterbolag.

Artisan vill se en flytt från Schweiz

Artisan Partners är en stor och långvarig UBS-ägare och uppger att dess berörda förvaltningsteam tillsammans kontrollerar över 60 miljoner aktier i banken.

Nu anser förvaltaren att de föreslagna schweiziska reglerna riskerar att göra det betydligt mindre attraktivt för UBS att fortsätta ha sitt huvudkontor i landet.

Det betyder däremot inte att UBS har bestämt sig för att flytta.

Banken har tvärtom fortsatt säga att målet är att bedriva sin globala verksamhet från Schweiz, samtidigt som den försöker påverka reglerna innan de blir slutgiltiga.

Det är därför viktigt att skilja mellan Artisans krav och UBS egen linje.

Därför handlar striden om 16 miljarder dollar

En central del av Artisans argument är att UBS skulle behöva hålla omkring 16 miljarder dollar mer i så kallat CET1-kapital om den modell som nu diskuteras blir verklighet.

CET1 är bankens starkaste form av kärnkapital och fungerar som en buffert som kan ta förluster.

I dag behöver UBS inte täcka sina utländska dotterbolag fullt ut med denna typ av kapital.

Det schweiziska parlamentets överhus, Ständerat, har i stället ställt sig bakom en modell där 90 procent av innehaven i utländska dotterbolag ska täckas med CET1-kapital.

Regeringens ursprungliga förslag låg ännu högre, på 100 procent.

UBS har själv uppgett att 90-procentsmodellen skulle innebära omkring 16 miljarder dollar mer CET1-kapital i moderbanken.

Så räknar Artisan fram 36 miljarder dollar

Artisan går längre än att bara räkna på hur mycket extra kapital UBS behöver.

Förvaltaren försöker även uppskatta vad de 16 miljarderna skulle kunna vara värda för aktieägarna om kapitalet i stället kunde användas på annat sätt.

Artisans kalkyl bygger på följande resonemang:

• cirka 16 miljarder dollar mer i bundet kapital
• omkring 15 procents avkastning på det kapitalet
• cirka 2,4 miljarder dollar i möjlig årlig nettovinst
• en värdering på 15 gånger vinsten

Resultatet blir omkring 36 miljarder dollar i potentiellt börsvärde.

Artisan anser att det motsvarar ungefär 23 procent av UBS nuvarande börsvärde.

Det är dock viktigt att se siffran för vad den är: en värderingsmodell från en stor aktieägare.

Det betyder inte att UBS automatiskt förlorar 36 miljarder dollar om reglerna införs.

Reglerna är ännu inte färdiga

Det finns heller ingen slutlig lag som säger att UBS definitivt måste hålla exakt den mängd kapital som Artisan räknar på.

Ständerat har röstat för 90-procentsmodellen, men lagstiftningsprocessen fortsätter i Schweiz.

Förslaget ska även behandlas vidare av Nationalrat, parlamentets andra kammare.

Det innebär att både den slutliga nivån och tidpunkten fortfarande kan förändras innan reglerna blir verklighet.

Separata delar av Schweiz bredare bankreglering ska börja gälla från den 1 januari 2027, men den stora frågan om kapitaltäckningen för utländska dotterbolag är fortfarande under politisk behandling.

Därför vill Schweiz ha hårdare krav

Den schweiziska staten har samtidigt starka skäl till att vilja höja kapitalnivåerna.

Credit Suisses kollaps blev en påminnelse om hur stora risker ett problem i en systemviktig bank kan skapa för staten, finansmarknaden och ekonomin i stort.

Tanken bakom hårdare kapitalregler är att banken själv ska kunna absorbera större förluster utan att staten behöver ingripa.

För UBS och dess aktieägare är nackdelen att mer bundet kapital kan pressa avkastningen på eget kapital.

Det är den konflikten som nu står i centrum:

Schweiz vill minska systemrisken, medan UBS och flera investerare varnar för att reglerna kan göra banken mindre konkurrenskraftig.

UBS räknar med stora kapitalförändringar

UBS egen kalkyl visar också att det handlar om betydande belopp.

Banken har bedömt att 90-procentskravet innebär cirka 16 miljarder dollar mer i CET1-kapital.

Utöver detta räknar UBS med ungefär 2 miljarder dollar från andra förändringar i regelverket.

Banken har samtidigt redan behövt bygga upp omkring 15 miljarder dollar i extra kapital efter köpet av Credit Suisse.

Sammantaget har UBS därför beskrivit en möjlig ökning på omkring 33 miljarder dollar i CET1-kapital på moderbanksnivå sedan Credit Suisse-affären, om de aktuella reglerna blir verklighet i den form som nu diskuteras.

Myndigheter har samtidigt presenterat andra belopp för hela regelpaketet.

Skillnaderna beror bland annat på vilka delar av regelverket som räknas med och vilket redan uppbyggt kapital som tas med i beräkningen.

Kan UBS faktiskt lämna Schweiz?

En flytt är möjlig, men skulle vara ett mycket stort steg.

Det finns i dagsläget ingen beslutad ny hemvist och Artisan pekar inte ut något särskilt land i sitt brev.

I analyser kring frågan har USA och andra stora finanscentra nämnts som möjliga alternativ.

Ett tänkbart scenario skulle kunna vara att UBS flyttar koncernens huvudkontor men fortsätter med en stor schweizisk verksamhet.

Ett annat alternativ skulle vara någon form av större internationell omstrukturering eller fusion som förändrar koncernens hemvist.

Men inget av detta är beslutat.

Det är därför missvisande att beskriva situationen som att UBS redan är på väg bort från Schweiz.

En flytt kan ge högre avkastning

För aktieägarna finns ett tydligt argument för en flytt.

Om UBS kan bedriva samma verksamhet med mindre bundet kärnkapital kan banken i teorin få:

• högre avkastning på eget kapital
• större utrymme för utdelningar
• större möjligheter till aktieåterköp
• högre värdering på börsen

Det är också skälet till att marknaden tidigare reagerat positivt på uppgifter om att UBS kan överväga olika alternativ.

I september steg aktien tydligt efter nya spekulationer om en möjlig Schweiz-exit.

Det visar att investerare ser ett värde i att kapitalfrågan löses.

Men det betyder inte att en faktisk flytt automatiskt skulle bli positiv.

En flytt kan också bli dyr

Att lämna Schweiz skulle sannolikt innebära en komplicerad juridisk och organisatorisk process.

UBS skulle kunna möta:

• stora omstruktureringskostnader
• nya krav från tillsynsmyndigheter
• skattekostnader
• förändrade finansieringsvillkor
• osäkerhet bland kunder och investerare

Dessutom är UBS schweiziska identitet en viktig del av bankens varumärke och position internationellt.

En flytt kan därför lösa vissa problem men samtidigt skapa nya.

Vad betyder det för UBS-aktien?

För UBS-aktien handlar frågan främst om framtida lönsamhet.

Om banken tvingas hålla betydligt mer kapital kan avkastningen på eget kapital falla.

Det kan i sin tur påverka:

• framtida vinster
• utdelningar
• aktieåterköp
• bankens värdering

Om UBS i stället lyckas få reglerna mildrade kan marknaden se det som positivt.

Detsamma gäller om banken hittar en trovärdig lösning där kapitalbehovet minskar utan att verksamheten skadas.

Men vägen dit kan bli lång och politiskt komplicerad.

Så påverkas bankfonder

Även svenska fondsparare kan beröras indirekt.

Den som äger en ren bankfond eller Europafond kan ha UBS bland fondens större innehav.

Hur stor effekten blir beror på hur stor vikt UBS har i just den fonden.

I en bred globalfond är den direkta påverkan normalt betydligt mindre eftersom UBS bara är ett av många stora bolag.

I en Schweizfond eller en europeisk finansfond kan banken däremot väga betydligt tyngre.

Den som äger en bankfond behöver alltså inte själv äga UBS-aktier för att påverkas. Om fonden har banken bland sina större innehav slår kursrörelsen igenom i fondvärdet i proportion till UBS vikt i fonden.

Den som vill kontrollera sin egen exponering kan därför titta på fondens aktuella innehavslista.

Läs även vår guide om bankaktier och politisk risk inför valet 2026 och vår genomgång av hur pengar har flyttats mot Europafonder när teknikfonder tappat.

Vad händer nu?

Den viktigaste frågan är vad Schweiz gör med det slutliga kapitalförslaget.

Ständerat har redan valt en modell på 90 procent, men processen är inte klar.

UBS fortsätter samtidigt argumentera för mildare regler och Artisan har nu höjt insatsen genom att öppet kräva att banken överväger att lämna landet.

Så länge ingen slutlig lag eller flyttplan finns är huvudläget tydligt:

Artisan vill att UBS lämnar Schweiz om kapitalreglerna blir för hårda. UBS självt säger fortfarande att målet är att stanna.