En stormflod är en snabb och tillfällig höjning av havsvattenståndet som framför allt orsakas av kraftig vind och lågt lufttryck. När vinden pressar stora mängder vatten mot kusten kan havet stiga mycket snabbt, ibland med över en meter på bara några timmar.
Hur högt vattnet når avgörs däremot inte bara av hur kraftig stormen är. Kustens form, havets utgångsnivå, vindriktningen, tidvattnet och vågorna kan göra att två platser relativt nära varandra får helt olika vattenstånd under samma oväder.
Vad är en stormflod?
En stormflod uppstår när vädret tillfälligt pressar upp havsvattenståndet längs en kust.
Det är framför allt kraftig vind som driver processen. När vinden blåser mot land förs ytvatten i samma riktning. Vid kusten kan vattnet inte fortsätta framåt och börjar därför samlas och stiga.
Fenomenet brukar kallas vinduppstuvning.
Vid kraftiga stormar kan havsvattenståndet längs svenska kuster stiga 1,5 meter eller mer över normala nivåer.
Stormfloden ska inte blandas ihop med en tsunami. En tsunami orsakas vanligtvis av exempelvis en jordbävning under havet, medan en stormflod är ett väderfenomen.
Vinden pressar vattnet mot land
Vindens riktning är minst lika viktig som vindstyrkan.
En mycket kraftig vind som blåser parallellt med en kust behöver inte ge extremt högt vattenstånd. Om samma vind i stället blåser rakt mot land kan effekten bli betydligt större.
När vinden under flera timmar driver vatten mot samma kuststräcka byggs vattennivån successivt upp.
Hur stor höjningen blir påverkas bland annat av:
- hur stark vinden är
- hur länge den blåser
- vilken riktning vinden har
- hur stor havsyta vinden verkar över
- hur grunt vattnet är nära kusten
- kustens och vikarnas form.
Grunda områden och trånga vikar kan förstärka effekten kraftigt.
Lågtrycket höjer också havsnivån
Ett kraftigt lågtryck påverkar havet även utan vinden.
När lufttrycket sjunker minskar trycket på havsytan. Vattnet kan då resa sig något.
En vanlig tumregel är att ett lufttryck som är 1 hPa lägre kan höja vattenståndet med ungefär 1 centimeter.
Ett lågtryck som ligger 30 hPa under normalt lufttryck kan alltså teoretiskt bidra med omkring 30 centimeter högre vattenstånd.
I verkligheten går det inte att använda detta som en exakt prognos. Vind, kustform och rörelser i havet påverkar samtidigt vattennivån.
Men under ett riktigt kraftigt lågtryck kan lufttrycket ändå bli en viktig del av den totala stormfloden.
Havet kan redan ligga ovanligt högt
Stormfloden börjar inte alltid från ett normalt vattenstånd.
Efter en längre period med lågtryck och gynnsamma vindar kan stora mängder vatten redan ha transporterats in i exempelvis Östersjön. Havsnivån kan då ligga flera decimeter över normalt redan innan den kraftigaste stormen når Sverige.
Om havet exempelvis redan ligger 50–60 centimeter över medelvattenståndet kan en snabb lokal vinduppstuvning komma ovanpå den nivån.
Det är en av förklaringarna till att vissa oväder ger betydligt större översvämningar än andra trots liknande vindstyrkor.
Kustens form kan förstärka stormfloden
Geografin spelar stor roll.
En öppen kust kan låta delar av vattnet röra sig längs kusten eller tillbaka ut mot havet. I en vik eller fjord kan vattnet i stället pressas in i ett allt trängre område.
Effekten kan likna en tratt.
Ju längre in vattnet pressas, desto mindre yta finns för vattenmassan att spridas över. Vattennivån kan därför bli betydligt högre längst in i en vik än ute vid den öppna kusten.
Det innebär att samma storm kan ge olika vattenstånd på platser som bara ligger några mil från varandra.
| Faktor | Effekt på vattenståndet |
|---|---|
| Kraftig pålandsvind | Pressar vatten mot kusten |
| Lågt lufttryck | Höjer havsytan |
| Trånga och grunda vikar | Kan förstärka vinduppstuvningen |
| Redan högt havsvattenstånd | Ger stormen en högre startnivå |
| Tidvatten | Kan förstärka eller minska toppen |
| Höga vågor | Kan föra vatten ännu längre upp på land |
Tidvattnet kan förstärka stormen på västkusten
På svenska västkusten påverkar tidvattnet vattenståndet med några decimeter.
Om stormens högsta vattenstånd inträffar samtidigt som tidvattnet är högt kan effekterna förstärkas.
Om stormens topp i stället sammanfaller med en låg tidvattenfas blir det totala vattenståndet lägre.
Därför kan några timmars skillnad i när stormens kraftigaste vindar når kusten få märkbara konsekvenser.
I Östersjön är det astronomiska tidvattnet mycket mindre och normalt bara omkring någon centimeter.
Där spelar andra rörelser i vattenmassan större roll.
Östersjön kan gunga som ett badkar
Hela Östersjöns vattenmassa kan börja pendla fram och tillbaka.
Fenomenet kallas seiche och kan förenklat beskrivas som när vatten gungar i ett badkar.
Kraftig vind och förändringar i lufttrycket kan sätta igång stora rörelser i Östersjön. Vatten pressas då mot ena delen av havsbassängen och kan senare röra sig tillbaka.
Sveriges sydkust och Bottenvikskusten ligger nära olika ändar av denna stora pendel.
Därför kan rätt kombination av vind och vattenrörelser ge mycket höga nivåer vid exempelvis Skånes kust eller längst upp i Bottenviken.
Östkusten ligger närmare den del av systemet där pendlingen generellt är mindre kraftig. Det betyder inte att höga vattenstånd inte förekommer där, men variationerna är ofta mindre extrema.
Därför reagerar svenska kuster olika
Det finns ingen enkel regel som säger att en viss vindstyrka alltid ger ett visst vattenstånd.
Olika delar av Sverige påverkas på olika sätt.
På västkusten finns kontakten med Nordsjön och Atlanten. Kraftiga västliga och nordvästliga vindar kan transportera stora vattenmassor mot Sverige.
Vid sydkusten spelar både vattenmängden i Östersjön och vinduppstuvningen stor roll.
Längs ostkusten påverkas vattennivån av Östersjöns stora rörelser, men de allra kraftigaste variationerna är generellt mindre än vid vissa utsatta områden i söder och norr.
I Bottenviken kan långvariga sydliga vindar pressa stora mängder vatten norrut.
Den lokala kustformen kan sedan förstärka eller dämpa effekten på varje enskild plats.
Stormflod och vågor är inte samma sak
En viktig skillnad är att stormfloden beskriver hur själva havsvattenståndet höjs.
Vågorna kommer ovanpå den höjda havsytan.
Om vattenståndet ligger en meter över normalt och stora vågor samtidigt slår mot en kaj eller strand kan vattnet därför nå betydligt högre än en meter över den normala strandlinjen.
Vågorna kan dessutom orsaka erosion och föra in stora mängder vatten över skyddsvallar, vägar och kajer.
SMHI:s vanliga mätningar av vattenstånd är gjorda för att i stor utsträckning filtrera bort de korta vindvågorna.
Ett uppmätt vattenstånd på exempelvis +100 centimeter betyder därför inte att den högsta vågtoppen bara når en meter över normal nivå.
Gorm fick havet att stiga två meter på några timmar
Stormen Gorm i november 2015 visar hur snabbt förändringen kan gå.
I Halmstad steg vattenståndet omkring två meter på mindre än fyra timmar.
Stormfloden nådde drygt 230 centimeter över medelvattenståndet, vilket är det högsta vattenstånd som finns i SMHI:s mätserie längs Sveriges kust.
Halmstads läge förstärkte utvecklingen. Vatten pressades in mot kusten och in i Laholmsbukten samtidigt som den kraftiga vinden drev upp nivån ytterligare.
Andra platser längs västkusten fick också mycket höga vattenstånd, men nivåerna varierade kraftigt trots att de drabbades av samma storm.
Det är ett tydligt exempel på varför stormens styrka i sig inte räcker för att avgöra hur stora översvämningarna blir.
Även norra Sverige kan få extrema nivåer. Vid Kalix uppmättes i januari 1984 omkring 177 centimeter över medelvattenståndet efter kraftiga sydliga vindar som pressade vatten norrut genom Östersjösystemet.
Vad betyder SMHI:s varning för högt vattenstånd?
SMHI kan utfärda gul, orange eller röd varning för högt havsvattenstånd.
Varningen gäller en bestämd kuststräcka och kan även omfatta kustnära skärgård.
Högt vattenstånd kan bland annat leda till:
- översvämmade vägar och kajer
- vatten i fastigheter
- störningar i hamnar
- problem för järnväg och annan infrastruktur
- erosion längs stränder och kustskydd.
Hur allvarlig en viss nivå blir beror på platsen.
En vattennivå som orsakar stora problem i ett lågt beläget samhälle kan vara relativt odramatisk vid en brant och hög kust.
Situationen kan också förvärras om kraftiga vågor sammanfaller med stormfloden eller om höga flöden i åar och älvar samtidigt har svårt att rinna ut i havet.
Aktuella varningar och mer information om hur höga vattenstånd uppstår finns hos SMHI.
Stormflod och stigande havsnivå är olika saker
Stormfloder är kortvariga väderhändelser. Den globala havsnivåhöjningen sker däremot över årtionden.
Men de två fenomenen påverkar varandra.
Om den genomsnittliga havsnivån stiger börjar framtida stormfloder från en högre nivå. En meteorologiskt likadan storm kan då få vattnet att nå längre upp på land.
I Sverige kompliceras bilden av landhöjningen, som är starkast i norr och svagare i södra Sverige.
Längs delar av Götalands kust innebär detta att stigande havsnivå får större betydelse för framtida översvämningsrisker.
Hurbra har även sammanställt hur utsattheten för bland annat kustöversvämningar skiljer sig mellan kommunerna i Sveriges klimatriskindex 2026.
Stormflod i korthet
En stormflod uppstår när vädret tillfälligt höjer havsvattenståndet.
Kraftig pålandsvind är vanligtvis den viktigaste orsaken, medan lågt lufttryck kan höja nivån ytterligare. Kustens form, tidvattnet, Östersjöns stora vattenrörelser och havets utgångsnivå avgör sedan hur kraftig stormfloden blir på en viss plats.
Vågorna är ytterligare en faktor och kan slå långt ovanför den uppmätta vattennivån.
Det är därför två kuststäder kan uppleva helt olika översvämningar under exakt samma oväder.