Norrköping är Sveriges mest multiexponerade kommun i Hurbra:s klimatriskindex 2026. Kommunen placerar sig högt inom översvämning, ras och skred, värme, torka och skogsbrand – och är ensam om minst 75 poäng i alla fem riskfamiljerna. Karlstad, Nyköping, Gotland och Linköping följer när 290 kommuner jämförs med hjälp av öppna myndighetsdata.

En riskkarta visar var något kan hända. Den säger inte automatiskt hur många människor, byggnader eller samhällsfunktioner som finns där. Hurbra:s index är byggt för att fånga den skillnaden.

Analysen kombinerar nationella underlag från SGI, dåvarande MSB, numera Myndigheten för civilt försvar, SMHI, SGU och SCB. Geografisk fara vägs mot faktisk exponering av bland annat invånare, bostäder, arbetsplatser, äldre, jordbruksmark och skog. Resultatet är ett totalindex och separata rankingar för fem riskfamiljer.

Norrköping får 86,9 poäng av 100. Karlstad når 80,2, Nyköping 79,4, Gotland 79,0 och Linköping 75,0. Delindexen visar samtidigt helt andra ledare: Göteborg toppar översvämning, Jönköping ras/skred/erosion, Stockholm värme och Gotland både torka och skogsbrand.

Topp 20 i Sveriges klimatriskindex 2026

Kommun och placering	Hurbra-index	Riskfamiljer över 75
1. Norrköping	86,9	5
2. Karlstad	80,2	4
3. Nyköping	79,4	4
4. Gotland	79,0	4
5. Linköping	75,0	3
6. Kalmar	73,5	4
7. Karlskrona	73,4	4
8. Göteborg	69,0	2
9. Boden	68,6	3
10. Västervik	68,4	2
11. Västerås	68,2	3
12. Eskilstuna	67,9	2
13. Örnsköldsvik	67,2	3
14. Halmstad	66,8	3
15. Lidköping	66,6	3
16. Ronneby	66,4	2
17. Kristianstad	66,2	2
18. Motala	65,7	2
19. Södertälje	64,0	2
20. Uppsala	63,8	2

Topp fem är stabil även om bonusen för riskbredd tas bort och de fem riskfamiljerna i stället vägs helt lika. Norrköpings förstaplats beror alltså inte på en enskild detalj i formeln.

Så ska poängen läsas

Hurbra-indexet är en relativ jämförelse mellan Sveriges kommuner. En poäng på 90 betyder att kommunen ligger mycket högt jämfört med andra kommuner i just den här modellen. Det betyder inte 90 procents sannolikhet för en olycka.

Årtalet 2026 är utgåveåret för sammanställningen, inte ett gemensamt mätår. Underlagen har olika årgångar: den nationella georiskanalysen är från 2021, markanvändningen från 2020, befolkningsuppgifterna från 2025, brandhistoriken omfattar 2016–2025 och SMHI:s närperiod är ett scenariomedel för 2011–2040.

Indexet omfattar kustöversvämning samt översvämning från sjöar och vattendrag. Urban översvämning vid skyfall ingår inte, eftersom det saknas ett rikstäckande och harmoniserat exponeringsunderlag på kommunnivå. Läs därför inte översvämningspoängen som ett mått på all översvämningsrisk. Hurbra har en separat guide om hur skyfall skiljer sig och hur hem och bil kan skyddas.

Så byggdes Hurbra:s klimatriskindex

För ras, skred, erosion och översvämning används kommunvärden ur SGI:s nationella riskområdesanalys. Den kombinerar geografiska förutsättningar med exponerade invånare, byggnader, sysselsatta, vägar, järnvägar, vård, skolor, VA-anläggningar, natur- och kulturvärden och andra samhällsobjekt.

Myndigheternas råpoäng har olika skalor och kan inte jämföras rakt av. Varje ingång har därför räknats om till en nationell percentilpoäng från 0 till 100. En verklig nolla, exempelvis kustöversvämning i en kommun utan kust, behålls som noll. Saknade data behandlas inte som noll.

Delindex	Formel
Översvämning	70 procent av den högsta poängen för kust eller vattendrag, plus 30 procent av medelvärdet
Ras/skred/erosion	70 procent av den högsta poängen för ras, skred eller erosion, plus 30 procent av medelvärdet
Värme	50 procent högsommardygn, 30 procent antal invånare 80 år eller äldre och 20 procent befolkningstäthet
Torka	55 procent längsta torrperiod, 25 procent jordbruksareal och 20 procent skogsareal
Skogsbrand	35 procent längsta torrperiod, 20 procent antal bränder, 20 procent avbränd produktiv skog och 25 procent skogsareal
Totalindex	80 procent lika viktat medel av fem riskfamiljer och 20 procent riskbredd

Riskbredden är andelen av de fem familjerna där kommunen når minst 75 poäng. Den gör att en kommun med flera samtidiga problem skiljs från en kommun som har en mycket hög poäng i bara en risktyp. Eftersom valet av vikter är ett redaktionellt modellval publiceras delindexen bredvid totalrankingen.

I de fem nationella georisklagren finns stora mängder exponerade värden. Talen beskriver objekt i översiktliga risk- och förutsättningsområden, inte hur många som kommer att skadas.

Risk	Exponering i det nationella lagret
Ras	210 526 invånare, 209 425 byggnader och 97 459 sysselsatta
Skred	1 909 755 invånare, 1 253 454 byggnader och 1 384 106 sysselsatta
Erosion	2 493 invånare, 8 674 byggnader och 1 185 sysselsatta
Kustöversvämning	57 371 invånare, 122 465 byggnader och 63 000 sysselsatta
Sjöar och vattendrag	26 060 invånare, 65 754 byggnader och 47 021 sysselsatta

Översvämning: Göteborg och Kristianstad i topp

Göteborg får 99,9 poäng och Kristianstad 99,8 i det samlade översvämningsindexet. Norrköping följer på 92,1 och Gävle på 91,6. Indexet ger störst vikt åt kommunens högsta poäng av kust respektive sjöar och vattendrag, men väger även in den andra risken.

Placering	Kommun	Poäng
1	Göteborg	99,9
2	Kristianstad	99,8
3	Norrköping	92,1
4	Gävle	91,6
5	Karlskrona	86,7
6	Örnsköldsvik	85,6
7	Uppsala	84,2
8	Landskrona	84,1
9	Karlstad	83,7
9	Falun	83,7

Delriskerna ser olika ut. För kustöversvämning är topp fem Göteborg, Kristianstad, Malmö, Vellinge och Karlskrona. För sjöar och vattendrag är ordningen Kristianstad, Göteborg, Uppsala samt Karlstad och Falun på delad fjärdeplats.

Vellinge är det tydligaste exemplet på liten geografi och koncentrerad exponering. Omkring 8 800 invånare och 15 980 byggnader ligger i det översiktliga kustlagret. Det motsvarar cirka 173 exponerade personer plus byggnader per kvadratkilometer kommunal landyta, jämfört med cirka 86 i Malmö och 51 i Landskrona.

Det är en grov koncentrationsindikator. Den använder hela kommunens landyta eftersom en harmoniserad hektarsiffra för själva riskzonen inte publiceras för alla risker. Den får därför inte beskrivas som tätheten inne i översvämningsområdet.

Gävle visar en annan sida av modellen. Kommunen får en mycket hög poäng för översvämning från vattendrag trots att det specifika 100-årslagret innehåller 19 registrerade invånare och 409 byggnader. Andra samhällsobjekt står för en viktig del av poängen. En kartpoäng är alltså inte bara en befolkningsräkning.

Ras, skred och erosion: Jönköping före Göteborg

Jönköping toppar familjen ras/skred/erosion med 92,9 poäng. Göteborg är tvåa, Örnsköldsvik trea och Karlstad fyra. De tre fenomenen har olika mekanismer men samlas i en familj för att ge en översiktlig kommunbild.

Placering	Kommun	Poäng
1	Jönköping	92,9
2	Göteborg	89,7
3	Örnsköldsvik	88,2
4	Karlstad	88,0
5	Uddevalla	87,9
6	Sollefteå	87,7
7	Habo	87,5
8	Kungsbacka	87,1
9	Sundsvall	86,5
10	Torsby	86,3

I de separata delriskerna toppar Åre ras, Göteborg skred och Landskrona erosion. Jönköping är tvåa i ras och trea i erosion. Göteborg, Karlstad, Lidköping, Uddevalla och Vänersborg ligger högst för skred.

Stockholm illustrerar hur en liten kommunyta kan rymma stora exponerade värden. Cirka 242 800 invånare och 22 300 byggnader finns i det översiktliga skredlagret. Delat med kommunens landyta blir det ungefär 1 408 exponerade personer plus byggnader per kvadratkilometer. Motsvarande grova mått är omkring 570 i Göteborg.

Det innebär inte att hela Stockholm har hög skredsannolikhet. Lagren visar breda områden med förutsättningar och exponerade värden. Lokala geotekniska undersökningar kan ge en helt annan bild för en enskild plats.

Även Jönköpings erosionspoäng behöver läsas så. Kommunen är trea i delrisken trots 46 invånare och 355 byggnader i erosionslagret. Naturvärden, infrastruktur och andra samhällsvärden kan väga tungt.

Värme: tät befolkning ändrar riskkartan

Stockholm har inte flest högsommardygn i landet men blir ändå etta i värmeindexet. Förklaringen är kombinationen av klimatisk värme, många invånare över 80 år och hög befolkningstäthet. Nacka och Lidingö följer, före Linköping och Norrköping.

Placering	Kommun	Poäng
1	Stockholm	94,4
2	Nacka	93,0
3	Lidingö	93,0
4	Linköping	92,6
5	Norrköping	90,7
6	Solna	89,8
7	Södertälje	89,7
8	Malmö	89,6
9	Kalmar	88,6
10	Täby	88,1

Värmeindexet skiljer medvetet mellan fara och risk. Ett varmt dygn där få människor bor är inte samma samhällsrisk som samma temperatur i en tät kommun med många äldre. Samtidigt fångar modellen inte inomhustemperatur, grönska, luftkonditionering, bostadstyp, läkemedel eller kroniska sjukdomar.

Ett högsommardygn definieras här som ett dygn med en maximitemperatur på minst 25 grader. Vid pågående värme är Hurbra:s guide om värmebölja, varningar och råd mer användbar än kommunrankingen. För den som vill tolka myndigheternas nivåer finns också förklaringen av gul, orange och röd SMHI-varning.

Torka: Gotland först, men norra kommuner sticker ut

Gotland får 93,8 poäng i torkindexet. Kalmar är tvåa och Borgholm trea. Här vägs den längsta meteorologiska torrperioden mot mängden jordbruks- och skogsmark som exponeras.

Placering	Kommun	Poäng
1	Gotland	93,8
2	Kalmar	87,1
3	Borgholm	84,1
4	Karlstad	83,3
5	Piteå	82,9
6	Boden	82,4
7	Luleå	82,2
8	Nyköping	81,3
9	Mörbylånga	81,2
10	Mjölby	80,8

Gotland och Öland ligger högt genom kombinationen relativt långa torrperioder och stora arealer jordbruks- och skogsmark. Piteå, Boden och Luleå visar en annan profil: klimatet är svalare, men mycket stora markarealer kan exponeras.

Poängen är inte en prognos för bevattningsförbud, låga grundvattennivåer eller en sinande brunn. Meteorologisk torka, markfuktighetstorka, hydrologisk torka och grundvattentorka är olika fenomen. Måttet för längsta torrperiod är bra för jämförelser över tid men beskriver inte ensamt när en torka börjar eller hur allvarlig den blir.

Skogsbrand: Gotland och Boden har helt olika riskprofiler

Gotland toppar även skogsbrandsindexet med 90,6 poäng. Boden är tvåa på 89,3. Piteå, Kalmar och Karlstad följer.

Placering	Kommun	Poäng
1	Gotland	90,6
2	Boden	89,3
3	Piteå	82,2
4	Kalmar	80,7
5	Karlstad	80,3
6	Oskarshamn	79,7
7	Nyköping	79,3
8	Överkalix	79,0
9	Luleå	78,5
10	Mönsterås	77,7

Brandindexet kombinerar torrperiod, antal räddningstjänstinsatser 2016–2025, avbränd produktiv skogsmark under samma period och kommunens skogsareal. Tio år används eftersom utfallet varierar kraftigt mellan väderår. År 2025 registrerades cirka 4 300 bränder i skog och mark, medan extremåret 2018 hade över 8 000 bränder och mer än 24 000 hektar avbränd yta.

Rankingen säger inte var nästa brand startar. Mänsklig antändning, lokalt bränsle, skogsbruk, släckberedskap och vädret den enskilda dagen påverkar utfallet. Den ersätter inte heller brandriskindexet FWI, som även använder temperatur, luftfuktighet, vind och fukt i flera markskikt.

Kommunerna som är utsatta för flera risker samtidigt

Norrköping är den enda kommunen över 75 poäng i alla fem riskfamiljerna: 92,1 i översvämning, 82,7 i ras/skred/erosion, 90,7 i värme, 75,6 i torka och 77,0 i skogsbrand. Det är den tydligaste multiriskprofilen i landet.

Karlstad, Nyköping, Gotland, Kalmar och Karlskrona når minst 75 i fyra familjer. Men deras profiler skiljer sig tydligt:

• Karlstad kombinerar höga poäng i översvämning, georisker, torka och brand men ligger lägre i värme.
• Nyköping ligger nära eller över 75 i samtliga familjer och saknar samma stora enskilda topp som Göteborg.
• Gotland är etta i torka och brand, men värmepoängen stannar på 49,1 eftersom befolknings- och täthetskomponenterna är mindre.
• Kalmar är mycket högt i värme, torka och brand men får bara 24,1 i ras/skred/erosion.
• Karlskrona har hög kust-, värme-, tork- och brandexponering men en betydligt lägre georiskpoäng.

Göteborg visar varför totalindexet aldrig bör läsas utan delindex. Kommunen är etta i översvämning och tvåa i ras/skred/erosion. I det översiktliga skredlagret finns omkring 204 000 invånare, 52 500 byggnader och 237 000 sysselsatta. Ändå blir Göteborg åtta totalt, eftersom torka och skogsbrand ligger närmare mitten.

Gotland visar motsatsen. Kommunen är fyra totalt trots att det officiella kustöversvämningslagret bara redovisar 47 invånare. Där finns samtidigt 1 625 byggnader, och helhetsplaceringen drivs framför allt av mark, skog, torka och brandhistorik. Norrtälje har på liknande sätt 116 invånare men 4 677 byggnader i kustlagret, sannolikt med ett stort inslag av spridd bebyggelse och fritidshus.

Kiruna är delad sjua i ras trots 650 invånare och 2 684 byggnader i lagret. Stor geografi och andra värden spelar där större roll än tät befolkning. Sådana avvikelser är själva skälet till att väga samman flera typer av exponering i stället för att bara färglägga en karta.

Värmen ökar tydligt mot slutet av seklet

SMHI:s scenarier pekar på fler högsommardygn i hela landet, men utvecklingen beror starkt på utsläppsbanan. Kommunmedianen är 17,5 högsommardygn under närperioden 2011–2040 i RCP4,5. För 2071–2100 är medianen 20,0 i RCP2,6, 26,5 i RCP4,5 och 43,8 i RCP8,5.

Period och scenario	Kommunmedian	Spann mellan kommuner
2011–2040, RCP4,5	17,5	0,7–29,0
2071–2100, RCP2,6	20,0	1,4–31,3
2071–2100, RCP4,5	26,5	2,7–42,2
2071–2100, RCP8,5	43,8	5,9–45,2

I RCP4,5 går Norrköping från cirka 22,9 högsommardygn i närperioden till 34,8 vid seklets slut. Nyköping går från 21,8 till 34,2, Kalmar från 23,8 till 36,9 och Karlskrona från 22,2 till 35,4. Västervik når 39,3 dagar, upp från 26,7.

Kommun	2011–2040	2071–2100
Norrköping	22,9	34,8
Karlstad	16,8	25,6
Nyköping	21,8	34,2
Gotland	14,2	24,6
Linköping	23,2	33,5
Kalmar	23,8	36,9
Karlskrona	22,2	35,4
Göteborg	16,6	25,5
Boden	8,1	14,2
Västervik	26,7	39,3

Kommunvärdena är arealvägda mot SMHI:s klimatzoner, som är grövre än kommungränserna. Små lokala skillnader ska därför inte övertolkas. Scenarierna är möjliga utvecklingsbanor, inte väderprognoser.

Den längsta meteorologiska torrperioden visar ingen lika enkel nationell ökning i samma RCP4,5-data. Medianen ligger omkring 20,7 dygn i närperioden och 20,6 dygn i slutet av seklet. Det motsäger inte studier som visar ökande FWI-brandrisk. Värme, avdunstning, luftfuktighet, vind och markfuktighet kan förändra brandrisken även när just den längsta följden av torra dygn inte blir längre.

Hela rankingen – alla 290 kommuner

Poängen är avrundade till en decimal. Kommuner med låg totalpoäng kan fortfarande ha en hög placering i en enskild risktyp, vilket exempelvis Jönköping, Stockholm, Åre och Habo visar.

Plats	Kommun	Hurbra-index
1	Norrköping	86,9
2	Karlstad	80,2
3	Nyköping	79,4
4	Gotland	79,0
5	Linköping	75,0
6	Kalmar	73,5
7	Karlskrona	73,4
8	Göteborg	69,0
9	Boden	68,6
10	Västervik	68,4
11	Västerås	68,2
12	Eskilstuna	67,9
13	Örnsköldsvik	67,2
14	Halmstad	66,8
15	Lidköping	66,6
16	Ronneby	66,4
17	Kristianstad	66,2
18	Motala	65,7
19	Södertälje	64,0
20	Uppsala	63,8
21	Luleå	63,7
22	Mariestad	63,2
23	Sundsvall	62,8
24	Kungsbacka	62,5
25	Örebro	61,6
26	Kramfors	60,9
27	Uddevalla	60,6
28	Kristinehamn	60,6
29	Strängnäs	60,4
30	Landskrona	60,0
31	Enköping	59,9
32	Piteå	59,7
33	Stockholm	59,5
34	Ekerö	59,5
35	Sollefteå	59,4
36	Varberg	59,1
37	Falkenberg	58,9
38	Kinda	58,1
39	Helsingborg	58,1
40	Norrtälje	57,9
41	Mark	57,7
42	Skövde	57,1
43	Arvika	57,0
44	Avesta	56,9
45	Malmö	56,4
46	Umeå	55,8
47	Alingsås	55,1
48	Gävle	54,5
49	Värmdö	54,4
50	Botkyrka	54,1
51	Falun	54,0
52	Karlshamn	53,6
53	Ale	53,5
54	Mjölby	53,4
55	Vänersborg	53,1
56	Nacka	52,7
57	Skellefteå	52,5
58	Ystad	52,5
59	Ljusdal	52,2
60	Lomma	51,7
61	Katrineholm	51,3
62	Bollnäs	51,2
63	Kungälv	51,1
64	Borgholm	50,9
65	Mönsterås	50,9
66	Mörbylånga	50,7
67	Vellinge	50,7
68	Forshaga	50,3
69	Trelleborg	50,3
70	Köping	49,9
71	Karlskoga	49,3
72	Valdemarsvik	49,3
73	Nynäshamn	49,2
74	Trollhättan	49,0
75	Torsby	48,6
76	Hultsfred	48,5
77	Mölndal	48,5
78	Hagfors	48,4
79	Hudiksvall	48,3
80	Borås	48,1
81	Oskarshamn	47,9
82	Lindesberg	47,4
83	Sala	47,4
84	Växjö	47,1
85	Österåker	46,7
86	Vara	46,5
87	Härnösand	46,5
88	Orust	46,4
89	Lysekil	46,2
90	Tanum	45,6
91	Jönköping	45,6
92	Borlänge	45,6
93	Söderköping	45,4
94	Tjörn	45,2
95	Tierp	44,9
96	Säffle	44,9
97	Malung-Sälen	44,6
98	Leksand	44,4
99	Vetlanda	44,2
100	Sunne	44,2
101	Laholm	44,0
102	Flen	43,9
103	Strömsund	43,8
104	Strömstad	43,8
105	Älvsbyn	43,8
106	Munkedal	43,3
107	Hässleholm	42,5
108	Järfälla	42,2
109	Härjedalen	41,9
110	Söderhamn	41,9
111	Håbo	41,7
112	Kil	41,7
113	Lerum	41,6
114	Götene	41,6
115	Sölvesborg	41,5
116	Huddinge	41,5
117	Ljungby	41,3
118	Hallstahammar	41,3
119	Gnesta	41,3
120	Ängelholm	41,3
121	Solna	41,3
122	Skara	41,1
123	Sigtuna	41,0
124	Åtvidaberg	41,0
125	Stenungsund	41,0
126	Lidingö	40,8
127	Hedemora	40,4
128	Eda	40,4
129	Ragunda	40,4
130	Kiruna	40,4
131	Överkalix	40,4
132	Salem	40,2
133	Sollentuna	40,1
134	Arboga	40,1
135	Sandviken	40,1
136	Bengtsfors	40,0
137	Mellerud	40,0
138	Grums	39,9
139	Östersund	39,7
140	Kävlinge	39,3
141	Ånge	39,2
142	Lund	39,2
143	Tingsryd	39,1
144	Vimmerby	39,0
145	Östra Göinge	38,7
146	Lycksele	38,7
147	Härryda	38,5
148	Vännäs	38,5
149	Danderyd	38,5
150	Högsby	38,3
151	Höganäs	38,3
152	Åre	38,2
153	Säter	38,1
154	Värnamo	37,9
155	Öckerö	37,7
156	Vindeln	37,7
157	Årjäng	37,7
158	Älmhult	37,5
159	Olofström	37,4
160	Haninge	37,4
161	Kalix	37,3
162	Trosa	37,3
163	Upplands Väsby	37,2
164	Falköping	37,0
165	Ludvika	36,8
166	Finspång	36,8
167	Svenljunga	36,6
168	Upplands-Bro	36,4
169	Smedjebacken	36,2
170	Täby	36,2
171	Filipstad	36,1
172	Jokkmokk	36,1
173	Hjo	36,1
174	Mora	36,1
175	Sotenäs	36,0
176	Simrishamn	35,9
177	Alvesta	35,9
178	Töreboda	35,8
179	Lilla Edet	35,7
180	Gagnef	35,7
181	Nordmaling	35,6
182	Östhammar	35,6
183	Hylte	35,4
184	Partille	35,2
185	Torsås	35,1
186	Fagersta	35,1
187	Åmål	34,9
188	Surahammar	34,9
189	Älvdalen	34,8
190	Ulricehamn	34,7
191	Munkfors	34,5
192	Ovanåker	34,1
193	Krokom	34,0
194	Eksjö	33,9
195	Älvkarleby	33,8
196	Timrå	33,8
197	Osby	33,6
198	Tidaholm	33,2
199	Vaxholm	33,0
200	Gislaved	32,8
201	Sundbyberg	32,7
202	Vadstena	32,7
203	Kungsör	32,0
204	Hammarö	31,8
205	Nybro	31,6
206	Boxholm	31,5
207	Gällivare	31,5
208	Gullspång	31,4
209	Nykvarn	31,4
210	Grästorp	31,3
211	Rättvik	31,3
212	Ödeshög	31,2
213	Pajala	31,2
214	Tibro	31,1
215	Heby	31,0
216	Vallentuna	31,0
217	Svalöv	30,9
218	Svedala	30,6
219	Storfors	30,5
220	Storuman	30,4
221	Bromölla	30,4
222	Eslöv	30,3
223	Essunga	30,1
224	Habo	30,0
225	Vingåker	29,6
226	Knivsta	29,4
227	Klippan	29,4
228	Staffanstorp	29,4
229	Vansbro	29,2
230	Bjurholm	29,1
231	Båstad	29,0
232	Karlsborg	29,0
233	Arvidsjaur	28,8
234	Åstorp	28,7
235	Degerfors	28,6
236	Dals-Ed	28,6
237	Hofors	28,3
238	Åsele	28,3
239	Burlöv	28,1
240	Nora	27,7
241	Berg	27,5
242	Skinnskatteberg	27,5
243	Övertorneå	27,5
244	Lekeberg	27,3
245	Haparanda	27,3
246	Tyresö	27,2
247	Vilhelmina	27,1
248	Sorsele	27,0
249	Tranås	26,9
250	Skurup	26,8
251	Emmaboda	26,6
252	Nordanstig	26,4
253	Bräcke	25,9
254	Oxelösund	25,7
255	Sjöbo	25,7
256	Hällefors	25,3
257	Färgelanda	25,2
258	Nässjö	25,1
259	Tomelilla	25,0
260	Askersund	24,8
261	Vårgårda	24,6
262	Orsa	24,4
263	Norberg	24,2
264	Markaryd	23,9
265	Ydre	23,8
266	Bjuv	23,7
267	Herrljunga	23,5
268	Norsjö	23,5
269	Höör	23,5
270	Tranemo	23,5
271	Laxå	22,9
272	Ockelbo	22,8
273	Hallsberg	22,6
274	Robertsfors	21,3
275	Arjeplog	20,4
276	Ljusnarsberg	20,2
277	Uppvidinge	20,1
278	Vaggeryd	19,1
279	Kumla	18,7
280	Lessebo	18,7
281	Bollebygd	18,6
282	Sävsjö	18,6
283	Mullsjö	17,7
284	Malå	17,2
285	Dorotea	17,0
286	Aneby	16,6
287	Gnosjö	16,1
288	Örkelljunga	14,4
289	Hörby	14,0
290	Perstorp	10,1

Det här är inte en fastighetsprognos

Ett kommunindex kan göra nationella mönster begripliga, men det kan inte avgöra risken för ett enskilt hus. Höjdläge, jordlager, dränering, byggnadens konstruktion, skyddsvallar, erosionsskydd, lokala stabilitetsutredningar och genomförda klimatanpassningar kan förändra bilden kraftigt inom samma kommun.

Geologiska aktsamhetsområden visar förutsättningar, inte att ett skred kommer att ske. Översvämningslagren visar översiktlig exponering, inte vilka byggnader som kommer att få skador. Brandhistorik påverkas av antändning, rapportering och släckinsats. Värmeindexet saknar flera medicinska och byggnadstekniska sårbarhetsfaktorer.

Inte heller en låg placering betyder att kommunen är säker. Den visar bara lägre samlad exponering i förhållande till andra kommuner och enligt de risker, årgångar och vikter som ingår här. För en fastighet eller ett planprojekt behövs alltid lokala kartor, tekniska undersökningar och aktuella myndighetsbedömningar.