USA:s sista soldater lämnar nu sina baser i Irak, 23 år efter invasionen. Men ett av de starkaste amerikanska inflytandena över landet finns kvar. Iraks oljeintäkter passerar fortfarande ett konto hos Federal Reserve Bank of New York – ett system som ger USA betydande makt över Iraks tillgång till dollar.

Det betyder inte att USA äger Iraks oljepengar. Pengarna tillhör Irak och kontot finns i Iraks namn.

Men konstruktionen gör att en mycket stor del av den irakiska statens ekonomiska livlina går genom det amerikanska finansiella systemet. Där kan amerikanska myndigheter begränsa vilka banker som får tillgång till dollar, stoppa transaktioner och använda sanktioner.

Militärt drar sig USA tillbaka. Ekonomiskt försvinner beroendet inte lika snabbt.

Så fungerar Iraks oljepengar

Irak är ett av världens stora oljeproducerande länder och staten är mycket beroende av exporten.

Mer än 90 procent av statens inkomster kommer från oljesektorn. När Irak säljer olja internationellt betalas stora delar av intäkterna i dollar.

De pengarna hamnar inte direkt på ett vanligt konto i Bagdad.

I stället går dollarintäkterna genom ett irakiskt konto hos Federal Reserve Bank of New York, USA:s centralbankssystem i New York.

Det är viktigt att skilja på två saker:

• Irak äger pengarna.
• USA kontrollerar en viktig del av infrastrukturen som Irak behöver för att komma åt och använda dollarna.

Det är den skillnaden som gör systemet politiskt känsligt.

Varför ligger Iraks pengar i New York?

Förklaringen går tillbaka till invasionen av Irak 2003.

Efter Saddam Husseins fall skapades Development Fund for Iraq, DFI. Tanken var att samla landets oljeintäkter och andra statliga tillgångar i ett system som kunde användas för Iraks återuppbyggnad.

FN:s säkerhetsråd satte upp den internationella ramen. Den amerikanskledda ockupationsmyndigheten lät samtidigt upprätta konton i Federal Reserve Bank of New York.

USA gav dessutom vissa irakiska tillgångar ett starkt rättsligt skydd mot exempelvis fordringsägare och beslag.

Det ursprungliga DFI-systemet avvecklades senare, men Irak valde att behålla själva grundlösningen.

När den gamla fonden fasades ut 2011 beslutade Iraks regering att öppna ett nytt konto i statens namn, förvaltat av Iraks centralbank hos Federal Reserve Bank of New York.

Det är i grunden den konstruktion som fortfarande används.

USA kan inte bara ta Iraks pengar

Att kontot finns hos Federal Reserve betyder inte att Washington kan behandla Iraks pengar som sina egna.

Irak bestämmer över sin statsbudget och över hur oljeinkomsterna ska användas.

Men transaktionerna går genom USA:s finansiella system. Därmed omfattas de också av amerikanska regler, sanktioner och kontroller.

New York Fed beskriver själv hur banken erbjuder konton, betalningstjänster och dollarhantering åt utländska centralbanker.

För Irak är den infrastrukturen extra betydelsefull eftersom landet behöver stora mängder dollar för import, betalningar och stabiliteten i det finansiella systemet.

USA behöver därför inte äga pengarna för att ha inflytande.

Kontrollen över dollarflödet räcker långt.

Irakiska banker har redan stoppats från dollar

Den amerikanska hävstången är inte bara teoretisk.

USA har under flera år ökat pressen på Iraks banksystem för att stoppa penningtvätt, dollarflöden till sanktionerade aktörer och pengar som misstänks hamna i Iran.

Under 2025 stoppades ytterligare irakiska banker från att genomföra transaktioner i amerikanska dollar.

Det är ett kraftfullt verktyg i ett land där dollarn används brett och där oljeintäkterna är helt centrala för statsfinanserna.

Även om en bank fortfarande kan fungera i irakiska dinarer förändras dess möjligheter kraftigt om den stängs ute från det amerikanska dollarsystemet.

Det gör USA:s finansiella inflytande betydligt större än vad själva ägandet av pengarna antyder.

USA uppges ha hotat att frysa kontot 2020

Hur känslig relationen är blev tydlig redan 2020.

Efter att Iraks parlament röstat för att utländska styrkor skulle lämna landet rapporterades det att USA hade varnat den irakiska regeringen för att tillgången till kontot hos New York Fed kunde begränsas eller frysas.

Kontot frystes inte.

Men själva möjligheten visade hur stor betydelse systemet har.

För Irak skulle en längre avstängning från landets dollarreserver kunna skapa stora problem med offentliga löner, import, valutamarknaden och statens löpande betalningar.

Det är också en av anledningarna till att den amerikanska närvaron i Irak inte enbart kan mätas i soldater, flygbaser och militära avtal.

Hurbra har tidigare gått igenom de amerikanska baserna i Mellanöstern. När styrkorna nu lämnar Irak minskar den direkta militära närvaron, men USA:s ekonomiska och säkerhetspolitiska inflytande i regionen finns kvar på andra sätt.

Varför behåller Irak systemet?

Det kan verka märkligt att Irak frivilligt fortsätter med en konstruktion som samtidigt ger USA stor makt.

Men systemet har också tydliga fördelar för Irak.

Att ha stora dollarreserver hos New York Fed ger stabilitet och tillgång till ett av världens viktigaste betalningssystem.

Det kan också skydda irakiska tillgångar mot vissa rättsliga krav och minska riskerna kring förvaring av enorma statliga reserver.

För Iraks centralbank innebär relationen dessutom en säker och etablerad kanal för internationella dollarbetalningar.

Systemet är därför inte bara något som USA har tvingat på Irak.

Irak har själv valt att fortsätta använda det, trots nackdelarna.

Det är där den verkliga motsättningen ligger: samma konstruktion som ger Irak finansiell stabilitet gör samtidigt landet beroende av amerikanska institutioner.

Oljeinkomsterna gör beroendet extra stort

Irak har försökt minska sitt beroende av olja under många år, men statsbudgeten är fortfarande extremt känslig för oljepriset och exportvolymerna.

När mer än nio av tio statliga intäktsdollar kommer från olja blir det också avgörande hur pengarna kan föras in i landet.

Ett land med en mer diversifierad ekonomi hade kunnat hantera störningar i dollarflödet lättare.

För Irak kan problem med oljeinkomsterna snabbt påverka statsanställdas löner, pensioner, investeringar och offentlig verksamhet.

Det ger USA ett inflytande som är svårt att jämföra med vanliga diplomatiska påtryckningar.

USA lämnar Irak – men relationen är inte över

USA invaderade Irak 2003 och drog tillbaka de flesta styrkorna 2011.

Amerikanska soldater återvände 2014 när Islamiska staten växte fram och tog kontroll över stora delar av Irak och Syrien.

Nu avslutas ännu ett kapitel.

Den 30 september 2026 slutför USA uttåget från sina återstående baser i landet.

Men det innebär inte att alla amerikanska maktmedel försvinner.

USA har fortfarande ett omfattande diplomatiskt, ekonomiskt och säkerhetspolitiskt inflytande i Irak och hela regionen. Relationen till Iran är en viktig del av den bilden, liksom kampen mot iranska nätverk och miliser. Hurbra har även förklarat varför USA och Iran är fiender.

Skillnaden är att makten i allt mindre grad behöver handla om soldater på irakisk mark.

Vem kontrollerar då Iraks oljepengar?

Det korta svaret är att Irak äger och beslutar över pengarna.

Men en stor del av landets oljeinkomster passerar ett konto hos Federal Reserve Bank of New York, och användningen av dollar sker genom ett system där amerikanska myndigheter har betydande möjlighet att påverka vilka transaktioner och banker som får tillgång.

Det är därför missvisande att säga att USA ”äger” Iraks oljeintäkter.

Samtidigt är det lika missvisande att beskriva Irak som helt ekonomiskt oberoende av USA bara för att de amerikanska soldaterna lämnar landet.

Den militära närvaron kan upphöra på en dag.

Det finansiella beroendet är betydligt svårare att lämna bakom sig.