Ryssland använde enligt Ukrainas flygvapen 82 jetdrivna attackdrönare i en ny våg mot Ukraina den 29 september. De snabbare drönarna håller på att förändra luftkriget: Ukrainas billiga motmedel får svårare att hinna ikapp, samtidigt som dyrbara luftvärnsrobotar måste sparas till ännu farligare hot som ballistiska robotar.
Rysslands användning av jetdrivna attackdrönare ökar snabbt.
I den senaste anfallsvågen uppgav Ukrainas flygvapen att totalt 152 attackdrönare skickades mot landet. 82 av dem ska ha varit jetdrivna.
Samtidigt användes enligt Ukraina en Zircon- eller Onyx-robot och två ballistiska Iskander-M/S-400-robotar.
Ukrainas flygvapen uppgav preliminärt att 106 av drönarna samt samtliga tre robotar stoppades genom nedskjutning eller elektronisk störning. Siffrorna kommer från den ukrainska sidan och kan inte fullt ut verifieras oberoende medan attackerna fortfarande utreds.
Men det mest intressanta är inte bara antalet drönare.
Det är vilken typ Ryssland numera använder.
Vad är en jetdriven drönare?
De Shahed- och Geran-drönare som blivit ett återkommande inslag i kriget har länge framför allt varit propellerdrivna.
De är relativt långsamma och kan ofta flyga under 200 kilometer i timmen. Det har gett Ukraina möjlighet att bekämpa dem med billigare luftvärn, kulsprutor och särskilda interceptor-drönare.
De nyare jetdrivna modellerna förändrar den kalkylen.
Ryssland använder numera flera jetdrivna varianter inom Geran-familjen, bland annat modeller som i öppna källor benämns Geran-3, Geran-4 och Geran-5.
Det är därför missvisande att beskriva dagens attack som om Ryssland hade skickat en enda ny drönarmodell. Det handlar snarare om en snabbt växande familj av jetdrivna attackfarkoster.
Ukrainsk militär underrättelsetjänst har beskrivit Geran-4 som konstruerad från början för jetdrift, med förstärkt flygkropp och turbojetmotor.
För vissa modeller anges hastigheter på flera hundra kilometer i timmen. För Geran-5 har ukrainska uppgifter pekat på ungefär 450–600 kilometer i timmen i marschfart.
De exakta prestanda varierar mellan modeller och konfigurationer.
Men huvudskillnaden är tydlig: de nya farkosterna kan flyga betydligt snabbare än de äldre Shahed-varianterna.
| Äldre Shahed/Geran | Nyare jetdrivna Geran |
|---|---|
| Propellerdrift och ofta under 200 km/h | Jetdrift och betydligt högre hastighet |
| Kan oftare bekämpas med billiga motmedel | Kortare reaktionstid och svårare för långsamma interceptorer |
| Lägre belastning på avancerat luftvärn | Kan tvinga fram användning av dyrare system |
Därför blir jetdrönarna svårare att stoppa
Högre fart påverkar nästan hela luftförsvarskedjan.
En långsam drönare ger mer tid för upptäckt, identifiering och bekämpning. Ett luftvärnsförband eller en interceptor-drönare kan få flera minuter extra på sig att komma i rätt läge.
När drönaren i stället rör sig i flera hundra kilometer i timmen krymper den tiden snabbt.
Det ger fyra tydliga problem.
För det första blir det svårare för Ukrainas egna interceptor-drönare att hinna ifatt.
För det andra kan vissa jetdrivna modeller flyga högre än vad enklare markbaserade system är byggda för att bekämpa effektivt.
För det tredje blir det svårare att flytta luftvärn eller andra resurser efter att en attack har upptäckts.
Och för det fjärde ökar risken att Ukraina tvingas använda betydligt dyrare jaktrobotar eller luftvärnsrobotar mot mål som Ryssland kan producera i stora mängder.
Det är just den kostnadsbalansen som gör utvecklingen besvärlig.
Från hundratals till tusentals på två månader
Det kanske tydligaste tecknet på hur snabbt situationen förändras är produktions- och användningssiffrorna.
Enligt ukrainska militära data som återgivits av Reuters användes omkring 450 jetdrivna ryska drönare i juni 2026.
I augusti hade siffran stigit till ungefär 2 850.
Det betyder att användningen mer än sexdubblades på två månader.
Ukrainska bedömningar från september pekar dessutom på att Ryssland kan ha nått en produktionskapacitet kring 3 000 jetdrivna drönare i månaden.
Utvecklingen har fortsatt under september.
Dagen före den senaste attacken uppgav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att 90 av 120 drönare i en rysk anfallsvåg var jetdrivna.
Hurbra skrev redan den 23 september om hur de ryska jetdrönarna blivit ett växande problem för Ukrainas luftförsvar. Siffrorna från de senaste dagarnas attacker visar att utvecklingen har gått snabbt även sedan dess.
Ukraina skjuter fortfarande ner många – men färre än tidigare
Jetdrönarna är inte omöjliga att stoppa.
Det är en viktig skillnad.
Ukraina lyckas fortfarande bekämpa stora mängder av dem, men den tidigare mycket höga nedskjutningsgraden mot långsammare Shahed-drönare tycks ha blivit svårare att upprätthålla.
Institute for the Study of War sammanställde i slutet av september ukrainska uppgifter enligt vilka drygt 1 500 av omkring 2 730 jetdrivna Shahed- och Geran-farkoster hade stoppats under månaden.
Det motsvarar ungefär 55 procent.
För äldre propellerdrivna varianter har Ukraina tidigare i perioder rapporterat bekämpningsgrader på omkring 90–95 procent.
Siffrorna ska läsas försiktigt eftersom de bygger på ukrainska uppgifter och inte kan verifieras fullständigt oberoende.
Men de illustrerar problemet: Ukrainas befintliga billiga drönarförsvar fungerar inte lika bra mot den snabbare generationen.
Patriotbristen är ett annat problem – samtidigt
Att Ukraina samtidigt har ont om Patriotrobotar kan lätt ge intrycket att Patriot skulle vara det naturliga svaret på jetdrönarna.
Så enkelt är det inte.
Patriot behövs framför allt mot Rysslands farligaste snabba robotar, särskilt ballistiska robotar.
Det är också där systemets största betydelse ligger.
Enligt AP:s rapportering om den senaste ryska attacken är tillgången till avancerade luftvärnsrobotar begränsad samtidigt som Ryssland kombinerar flera olika vapentyper i samma anfall.
Det är den kombinationen som skapar problemet.
Ryssland kan skicka långsamma drönare, jetdrivna drönare, skenmål, kryssningsrobotar och ballistiska robotar mot samma område.
Ukraina måste då välja rätt vapensystem mot rätt mål.
Att använda en mycket dyr och svårersättlig luftvärnsrobot mot en relativt billig drönare är sällan önskvärt.
Men om billigare system inte längre hinner ikapp jetdrönarna minskar handlingsutrymmet.
Samtidigt måste Ukraina spara de mest avancerade systemen till de ballistiska robotarna.
Hurbra har tidigare gått igenom varför bristen på Patriotrobotar blivit ett växande problem för Ukraina och Europa.
Jaktflyg används mot drönarna
Ukraina har därför tvingats bredda sitt försvar.
Landets flygvapen har uppgett att MiG-29, F-16 och Mirage 2000 används mot de jetdrivna farkosterna.
Det är effektivare mot snabbare mål än många markbaserade billiga lösningar, men även där finns ett kostnadsproblem.
En jaktrobot är dyr och finns i begränsat antal.
Ukrainska piloter har därför enligt flygvapnet i vissa fall försökt bekämpa drönare med flygplanens automatkanoner i stället.
Det innebär större risk för piloten och ställer höga krav på att komma nära ett litet och snabbt mål.
Ukraina försöker bygga snabbare interceptor-drönare
Det mest långsiktiga svaret är därför nya, billigare försvarssystem.
Över 60 ukrainska företag arbetar enligt Zelenskyj med teknik för att möta de jetdrivna drönarna.
Ett viktigt spår är snabbare interceptor-drönare.
Problemet är att det är tekniskt betydligt svårare att bygga en liten och billig interceptor som fungerar stabilt i 400–500 kilometer i timmen än i 200–300.
Den måste kunna accelerera snabbt, hitta målet, manövrera i hög fart och ändå vara billig nog att produceras i mycket stora mängder.
Ukraina har rapporterat lyckade tester och enstaka bekämpningar, men något fullt utbyggt system i samma skala som dagens Shahed-försvar finns ännu inte.
Det är där den verkliga kapplöpningen står.
Ryssland försöker massproducera snabbare attackdrönare.
Ukraina försöker massproducera ett motmedel som fortfarande är tillräckligt billigt.
Kyiv åter utsatt för kombinerade attacker
Den senaste attacken drabbade åter Kyiv.
Ukrainska myndigheter rapporterade skador på bland annat bostäder, en utbildningsbyggnad, järnvägsinfrastruktur och ett datacenter. Minst en person rapporterades skadad.
En dag tidigare träffades bland annat Ukrainas vetenskapsakademi i huvudstaden i en annan attack. Två personer dödades enligt ukrainska myndigheter och omkring 20 skadades.
Ryssland har samtidigt sagt att militära och militärt använda mål har angripits.
De ryska uppgifterna om vilka mål som träffats har inte verifierats oberoende och skiljer sig ofta från de ukrainska beskrivningarna av skadebilden.
Luftförsvaret pressas från två håll
Det är därför missvisande att beskriva situationen som enbart en brist på Patriot eller enbart ett problem med nya drönare.
Ukrainas luftförsvar pressas från två håll samtidigt.
Jetdrönarna gör det svårare att försvara sig billigt.
Ballistiska robotar gör det nödvändigt att samtidigt reservera de mest avancerade systemen.
Ju fler vapentyper Ryssland blandar i samma attack, desto svårare blir det att fördela rätt försvar till rätt mål.
Det är den stora förändringen bakom de senaste attackerna.
De jetdrivna drönarna behöver inte vara tekniskt revolutionerande var för sig. Det räcker att de är tillräckligt snabba, tillräckligt billiga och tillräckligt många för att göra Ukrainas tidigare försvarsmodell mindre effektiv.
Och när mer än hälften av drönarna i en attackvåg nu kan vara jetdrivna är det inte längre ett framtida problem.
Det är redan en central del av luftkriget över Ukraina.