Svenska hushåll ser betydligt ljusare på ekonomin. Konjunkturinstitutets hushållsindikator steg från 98,4 till 102,2 i september, den högsta nivån sedan december 2021. Men uppgången betyder inte att hushållen plötsligt blivit mycket mer optimistiska om framtiden. Det stora lyftet finns i synen på hur ekonomin har utvecklats det senaste året.
Hushållens optimism steg kraftigt i september
Hushållens konfidensindikator steg med 3,8 enheter mellan augusti och september, från 98,4 till 102,2.
Det innebär att indikatorn nu ligger över sitt historiska genomsnitt på 100. Konjunkturinstitutet beskriver nivån som ett normalt stämningsläge, men det är samtidigt den högsta noteringen på nästan fem år.
Bakom uppgången finns framför allt en tydligt ljusare syn på nuläget.
| Hushållens bedömning | Augusti | September |
|---|---|---|
| Egen ekonomi jämfört med för ett år sedan | 0,2 | 1,7 |
| Sveriges ekonomi jämfört med för ett år sedan | 0,8 | 2,4 |
| Egen ekonomi om ett år | −1,7 | −1,5 |
| Sveriges ekonomi om ett år | 0,9 | 0,8 |
| Inställning till större inköp | −1,8 | −1,1 |
Skillnaden är tydlig. Hushållen anser i större utsträckning att både den egna ekonomin och Sveriges ekonomi har förbättrats jämfört med för tolv månader sedan.
Förväntningarna på de kommande tolv månaderna förändrades däremot mycket lite.
Det gör septemberuppgången mer till ett kvitto på att läget blivit bättre än ett tecken på att hushållen räknar med ett nytt kraftigt ekonomiskt lyft framför sig.
Lägre inflation har stärkt hushållens köpkraft
En viktig förklaring finns i prisutvecklingen.
KPIF-inflationen var 0,7 procent i augusti medan KPI-inflationen låg på 0,3 procent. Samtidigt har lönerna fortsatt att stiga.
När lönerna ökar snabbare än priserna får hushållen mer köpkraft. Det är en tydlig förändring jämfört med åren när hög inflation snabbt åt upp löneökningarna och pressade hushållens ekonomi.
Hurbra har tidigare gått igenom inflationen i augusti 2026 och varför den låga KPIF-inflationen är viktig för både hushåll och Riksbanken.
Den förbättrade köpkraften börjar också synas i konsumtionen.
Hushållens konsumtion ökade med 0,7 procent i augusti jämfört med juli och med 4,0 procent jämfört med augusti året före. Nio av elva konsumtionsområden ökade under månaden.
Det talar för att fler hushåll både kan och vågar använda en större del av sina pengar.
Läs också: Hushållens konsumtion lyfter kraftigt i juni 2026.
Arbetsmarknaden ger blandade signaler
Även arbetsmarknaden kan bidra till att hushållens stämningsläge förbättras.
Antalet sysselsatta har ökat jämfört med för ett år sedan. Samtidigt är arbetslösheten fortfarande hög. Den säsongrensade och utjämnade arbetslösheten låg på 8,7 procent i augusti.
Konjunkturinstitutets barometer visar ändå att hushållen i mindre utsträckning än normalt tror att arbetslösheten kommer att öka under det kommande året.
Även företagens anställningsplaner ligger över det historiska genomsnittet.
Det betyder inte att arbetsmarknaden är stark, men signalerna är bättre än under den svagare delen av konjunkturen.
Optimismen har ännu inte blivit någon konsumtionsfest
Trots den stora uppgången i hushållsindikatorn finns fortfarande tydliga tecken på försiktighet.
Hushållen tycker fortfarande att det är en sämre tidpunkt än normalt att köpa större kapitalvaror. Samtidigt uppger fler än normalt att de sparar i stället för att skuldsätta sig.
Det är en viktig skillnad.
Ett starkare konsumentförtroende kan på sikt ge högre konsumtion, men septembermätningen visar inte att hushållen har släppt alla ekonomiska försiktighetsåtgärder.
Snarare ser det ut som att fler hushåll upplever att den värsta ekonomiska pressen har lättat, samtidigt som många fortfarande vill ha marginaler kvar.
Starkare hushåll hjälper den svenska ekonomin
Utvecklingen är viktig eftersom hushållens konsumtion är en central del av den svenska ekonomin.
Om fler hushåll känner sig trygga med sin ekonomi kan de konsumera mer. Det gynnar handel, tjänsteföretag och andra delar av näringslivet och kan i sin tur bidra till fler investeringar och anställningar.
Konjunkturinstitutets breda barometerindikator steg samtidigt från 105,1 till 107,1 i september. Det var femte månaden i rad som indikatorn ökade.
Näringslivets indikator steg till 109,3 och samtliga stora sektorer ligger nu på ett normalt eller starkare stämningsläge.
Det stärker bilden av att förbättringen inte bara finns bland hushållen.
Den senaste BNP-utvecklingen pekar i samma riktning. Hurbra har tidigare gått igenom Sveriges BNP under andra kvartalet 2026.
Prisökningar kan bli nästa problem
Det finns samtidigt en risk med en starkare ekonomi.
Konjunkturinstitutet uppger att företagens planer på att höja försäljningspriserna ligger över det normala i samtliga stora delar av näringslivet.
Om konsumtionen fortsätter att öka samtidigt som företagen höjer priserna kan inflationen börja stiga igen.
Det är en viktig fråga för Riksbanken.
Styrräntan ligger på 1,75 procent. Riksbanken har samtidigt signalerat att räntan kan behöva höjas senare om inflationstrycket ökar igen.
Stigande energi- och drivmedelspriser, en svagare krona eller starkare efterfrågan kan alla göra det svårare att hålla inflationen nere.
Hushållen själva räknar också med relativt höga bolåneräntor framöver. I septemberundersökningen låg deras genomsnittliga förväntningar på den rörliga bolåneräntan på omkring 4 procent på ett, två och fem års sikt.
Det är hushållens egna förväntningar, inte Konjunkturinstitutets prognos.
Septembermätningen gjordes före Riksbankens besked
En detalj är viktig för tolkningen av siffrorna.
Hushållens svar i Konjunkturbarometern samlades in mellan den 1 och 16 september.
Riksbankens senaste räntebesked kom först den 24 september.
Den kraftiga förbättringen i hushållens stämningsläge kan därför inte beskrivas som en reaktion på det senaste räntebeskedet.
Ränteutvecklingen är i stället en av de faktorer som avgör om optimismen håller i sig under hösten.
Den fullständiga septemberbarometern finns hos Konjunkturinstitutet.
Det här säger siffrorna om svenska ekonomin
Septembermätningen ger en tydligare positiv signal än under stora delar av de senaste åren.
Inflationen är låg, konsumtionen ökar och både hushåll och företag ser ljusare på ekonomin.
Men den viktigaste detaljen är att hushållens framtidstro inte har förbättrats lika mycket som deras bedömning av nuläget.
Det svenska hushållet verkar alltså känna att situationen blivit bättre. Däremot finns fortfarande en försiktighet kring större inköp, arbetsmarknaden är inte fullt återhämtad och både priser och räntor kan åter bli ett problem.
Det är därför mer träffsäkert att tala om en tydlig normalisering än om någon ekonomisk boom.