Donald Trump har avvisat Irans förslag om att åter öppna Hormuzsundet inom en vecka. Iran erbjöd öppnad sjöfart och fortsatta förhandlingar i utbyte mot bland annat lättade oljesanktioner, frigjorda tillgångar och ett slut på den amerikanska blockaden av iranska hamnar. Samtidigt säger Teheran att något definitivt amerikanskt svar ännu inte har förmedlats via medlarna.
Det iranska förslaget var betydligt större än en enkel överenskommelse om att släppa fram fler fartyg genom Hormuzsundet.
Planen skulle enligt Iran genomföras under sju dagar och kopplade ihop sjöfarten med sanktioner, frysta iranska tillgångar och en bredare vapenvila i regionen.
Trump har offentligt sagt nej. Men Iran säger samtidigt att man fortfarande väntar på ett formellt amerikanskt besked genom de medlare som skött kontakterna mellan länderna.
Det betyder att det diplomatiska spåret inte nödvändigtvis är helt stängt, men möjligheten till en snabb öppning av en av världens viktigaste farleder har försvagats.
Iran ville öppna Hormuzsundet inom sju dagar
Förslaget presenterades av Irans utrikesminister Abbas Araghchi och förmedlades till USA genom Qatar.
Tanken var att en överenskommelse skulle starta en sjudagars process. Amerikanska åtgärder skulle börja genomföras under de första dagarna och Hormuzsundet skulle därefter åter öppnas för betydligt friare kommersiell trafik.
Mot slutet av veckan skulle USA och Iran gå vidare till nya förhandlingar.
Det var en fortsättning på det förslag som Hurbra tidigare skrev om när Iran erbjöd att öppna Hormuzsundet inom en vecka.
Iran ville däremot inte göra eftergifter om sin rätt till urananrikning i den första uppgörelsen. Kärnfrågan skulle enligt den iranska sidan i stället behandlas i de fortsatta förhandlingarna.
Det här ville Iran ha från USA
De amerikanska eftergifterna var omfattande.
| Iran erbjöd | USA skulle göra |
|---|---|
| Öppna Hormuzsundet och fortsätta förhandlingarna | Häva blockaden av iranska hamnar |
| Medverka till en regional vapenvila | Lätta på sanktionerna mot iransk oljeexport |
| Återställa mer normal kommersiell sjöfart | Frigöra frysta iranska tillgångar |
Enligt rapporteringen handlade de frysta tillgångarna om omkring 12 miljarder dollar.
Iran ville också att en överenskommelse skulle bidra till att stoppa strider på flera fronter i regionen.
USA och Iran har redan haft indirekta kontakter om ett möjligt avtal. Hurbra har tidigare gått igenom hur frysta iranska tillgångar blivit en central del av förhandlingarna.
Trump har sagt nej – men Iran väntar fortfarande
Trump sade under lördagen att han avvisade Irans förslag.
Han hävdade samtidigt att Iran söker en uppgörelse eftersom landets ekonomi är hårt pressad och behöver få igång handeln och oljeexporten igen. Det är Trumps egen beskrivning av Irans motiv.
Från Teheran kom på söndagen ett något annorlunda besked.
Araghchi sade att Iran fortfarande väntar på att medlarna ska överföra USA:s definitiva ståndpunkt. Amerikanska företrädare har tidigare beskrivit kontakterna via medlarna som konstruktiva.
Det går därför att skilja mellan två saker: Trump har offentligt sagt nej till den presenterade planen, men den formella diplomatiska processen verkar inte vara avslutad från Irans perspektiv.
Reuters rapporterar om Irans fortsatta försök att få ett definitivt amerikanskt svar.
Risken för nya attacker finns kvar
Ett avtal hade kunnat minska risken för ytterligare militär upptrappning mellan USA och Iran.
När Trump säger nej finns den risken kvar.
Det betyder däremot inte att USA har beslutat om nya attacker.
Wall Street Journal har med hänvisning till anonyma amerikanska tjänstemän rapporterat att Trump varit skeptisk till möjligheten att Iran ska uppfylla USA:s krav och att en ny amerikansk bombkampanj kan bli aktuell senare. Något sådant beslut har inte offentliggjorts.
Iran har samtidigt varnat för att landet är förberett på nya amerikanska angrepp och att ett nytt anfall skulle mötas av ett kraftigt svar.
Hormuzsundet är en central del av den konflikten eftersom Iran kopplar möjligheten för andra länder att använda farleden till sina egna möjligheter att exportera olja och bedriva handel.
Bakgrunden till varför sundet har så stor betydelse finns i Hurbra-guiden Kan Iran stänga Hormuzsundet?.
Oljehandeln genom Hormuz är fortfarande kraftigt störd
Före konflikten passerade omkring 21,6 miljoner fat råolja, kondensat och oljeprodukter genom Hormuzsundet varje dag under fjärde kvartalet 2025.
Under andra kvartalet 2026 hade flödet fallit till omkring 4,9 miljoner fat per dag.
Trafiken har därefter återhämtats något. I september har omkring 6,5 miljoner fat per dag passerat enligt rapporteringen.
Det är fortfarande långt under normala nivåer.
Samtidigt är siffrorna osäkra eftersom vissa fartyg passerar området med sina AIS-transpondrar avstängda.
Ett snabbt avtal mellan USA och Iran hade därför kunnat förändra förutsättningarna för både oljehandeln och de mycket höga transportkostnaderna.
Oljepriset hade redan börjat räkna med en uppgörelse
Brentoljan föll med 2,1 procent på fredagen och stängde på 104,32 dollar per fat.
Nedgången kom när marknaden såg större möjligheter till en uppgörelse mellan USA och Iran.
Trumps avvisande kom därefter under helgen.
Det innebär att det ännu inte finns någon ren marknadsreaktion efter hans besked att redovisa.
Det är därför för tidigt att säga hur mycket själva avslaget kommer att påverka oljepriset när handeln åter öppnar.
Det fredagens prisrörelse visar är däremot hur känslig marknaden är för besked som ökar eller minskar chansen till en öppning av Hormuzsundet.
Frakten har blivit mycket dyrare
Oljepriset är bara en del av kostnaden.
Även priset för att faktiskt transportera oljan har stigit kraftigt.
Kostnaden för att transportera olja från Persiska viken till Kina med stora VLCC-tankfartyg har under september legat på över 30 dollar per fat.
Före konflikten motsvarade frakten normalt omkring två till tre procent av råoljepriset.
Nu kan transporten ensam motsvara mer än en fjärdedel av värdet på oljan.
Bakom ökningen finns bland annat högre krigsriskförsäkringar, färre rederier som vill trafikera området, militära eskorter och behovet av att flytta olja mellan fartyg utanför Hormuz.
Extra försäkrings- och säkerhetskostnader har i vissa fall uppskattats till 10–20 miljoner dollar för en enda passage.
Så kan svenska bränslepriser påverkas
För svenska bilister är sambandet inte direkt.
Ett högre oljepris och dyrare sjötransporter kan pressa upp priset på bensin och diesel i Europa, men priset vid en svensk pump bestäms av fler faktorer.
Bland annat spelar dollarkursen, priset på färdiga oljeprodukter, skatter, moms och konkurrensen på marknaden in.
Trumps nej betyder därför inte automatiskt att bensinen blir ett visst antal kronor dyrare.
Men ett uteblivet avtal gör att en viktig möjlighet till lägre risk och billigare transporter inte har förverkligats.
Hurbra har tidigare gått igenom mer konkret hur ett öppnare Hormuzsund kan påverka svenska bensinpriser.
Så länge trafiken genom sundet ligger långt under normala nivåer och konflikten mellan USA och Iran är olöst kommer utvecklingen kring Hormuz att fortsätta vara en viktig faktor för både olja, frakt och bränslepriser.