HemGuiderDärför avvisade Trump Irans fredsförslag om Hormuzsundet

Därför avvisade Trump Irans fredsförslag om Hormuzsundet

Publicerad

Iran erbjöd en sjudagarsplan som skulle kunna öppna Hormuzsundet och minska risken för fortsatt krig. Donald Trump sade nej. Bakom avslaget ligger framför allt en grundläggande konflikt om ordningen på eftergifterna: Iran vill först ha vapenvila, lättade sanktioner och ekonomisk lättnad – medan USA inte vill släppa sin press innan kärnenergifrågan har kommit betydligt närmare en lösning.

Det iranska förslaget kan vid första anblick se ut som en ganska rak väg ut ur konflikten. Inom mindre än en vecka skulle spänningarna minska, handeln genom Hormuz börja normaliseras och USA och Iran sätta sig ned för nya förhandlingar.

Problemet är vad som skulle hända innan de egentliga kärnenergiförhandlingarna började.

Iran ville att USA tidigt i processen skulle häva marinblockaden mot iranska hamnar, återinföra möjligheter till oljeexport och bidra till att frysta iranska tillgångar frigjordes. Först därefter skulle Hormuzsundet öppnas och förhandlingar om ett mer permanent avtal ta vid.

Trump avvisade upplägget.

Så såg Irans sjudagarsplan ut

Den iranska utrikesministern Abbas Araghchi beskrev en process där flera stora förändringar skulle genomföras på bara en vecka.

Tidpunkt Planerad åtgärd
Dag 1–5 Vapenvila, amerikansk lättnad av marinblockaden och ekonomiska restriktioner samt åtgärder kring frysta iranska tillgångar
Dag 6–7 Hormuzsundet öppnas för normal trafik och USA och Iran inleder förhandlingar om ett slutligt avtal och kärnenergiprogrammet

Enligt planen skulle även regionala strider upphöra. Libanon nämndes uttryckligen, vilket gör frågan mer komplicerad än en bilateral uppgörelse mellan Washington och Teheran.

För USA skulle det i praktiken kunna innebära att betydande ekonomisk och militär press på Iran minskade innan den svåraste frågan – Irans kärnenergiprogram – hade lösts.

Det är en viktig förklaring till varför Trumps nej inte bör beskrivas som ett nej till att öppna Hormuzsundet i sig. USA har starka ekonomiska och strategiska skäl att vilja få tillbaka en mer normal sjöfart genom sundet.

Konflikten handlar snarare om vad Iran ska behöva göra i utbyte.

Kärnenergin är fortfarande den stora låsningen

Irans plan innebar inte att landet först skulle avveckla sitt kärnenergiprogram och därefter få lättnader.

I stället skulle diskussionerna om kärnenergin inledas efter de första stegen i avtalet.

Det går rakt in i en konflikt som länge har präglat förhållandet mellan länderna.

Iran har sagt att landet inte tänker ge upp sin rätt att anrika uran. En hög iransk företrädare har också sagt att Teheran inte avser att föra sitt lager av höganrikat uran ut ur landet.

På amerikansk sida är kraven betydligt mer långtgående. Trump har offentligt framhållit att Iran inte får skaffa kärnvapen, och amerikanska tjänstemän har i rapportering beskrivit en amerikansk linje där Irans kärnprogram måste monteras ned betydligt mer än vad Teheran hittills accepterat.

Det betyder att parterna inte bara diskuterar tekniska detaljer. De har olika uppfattningar om vad själva slutpunkten för förhandlingarna ska vara.

Iran vill få ekonomiska och säkerhetspolitiska lättnader och därefter förhandla fram den långsiktiga lösningen. USA vill enligt den rapporterade hållningen inte ge bort sin viktigaste hävstång utan större säkerhet om vad Iran faktiskt accepterar.

Trump har inte redovisat alla skäl offentligt

Det finns samtidigt en viktig reservation.

Trump har bekräftat att han avvisade det iranska förslaget, men han har inte offentligt presenterat en detaljerad genomgång av varje villkor och exakt varför det underkändes.

Han har i stället beskrivit Iran som ekonomiskt pressat och sagt att landet behöver få igång trafiken genom Hormuz.

Uppgifterna om att kärnenergikraven spelar en central roll kommer bland annat från amerikanska tjänstemän som uttalat sig till medier.

Det är därför mer korrekt att säga att den olösta kärnenergifrågan och ordningen på eftergifterna framstår som centrala delar av konflikten, snarare än att tillskriva Trump en mer detaljerad offentlig motivering än han faktiskt har lämnat.

Iran ville inte bara öppna Hormuz

En annan viktig detalj är att uppgörelsen inte enbart handlade om att låta fartyg börja passera igen.

Iran ville också ha ekonomiska eftergifter.

Det handlade bland annat om lättnader som skulle göra det möjligt för landet att sälja mer olja och få tillgång till frysta iranska pengar.

För Teheran är detta avgörande. Landets ekonomi har pressats hårt av sanktioner, konflikten och problemen kring exporten.

För Washington är samma åtgärder en del av den press som kan användas för att få Iran att gå längre i kärnenergiförhandlingarna.

Det uppstår därför ett klassiskt förhandlingsproblem: Iran vill ha en stor del av belöningen innan slutavtalet är klart, medan USA vill behålla belöningen som påtryckningsmedel tills Iran accepterat mer.

Hormuz är en av världsekonomins känsligaste punkter

Bakgrunden till den stora internationella uppmärksamheten är hur mycket energi som normalt passerar genom Hormuzsundet.

Under första halvåret 2025 transporterades enligt den amerikanska energimyndigheten EIA i genomsnitt omkring 20,9 miljoner fat olja och oljeprodukter per dag genom sundet.

Det motsvarade ungefär en femtedel av världens konsumtion av petroleumvätskor och omkring en fjärdedel av den internationella sjöburna oljehandeln.

Dessutom passerar en stor del av världens handel med flytande naturgas, LNG, samma väg.

Den som vill läsa mer om själva flaskhalsen kan se EIA:s genomgång av världens viktigaste oljeleder och Hormuzsundets betydelse.

Problemet är att det inte finns tillräckligt stora alternativa transportvägar.

Saudiarabien och Förenade Arabemiraten har pipelines som kan föra en del av oljan förbi sundet, men den sammanlagda alternativa kapaciteten är mycket mindre än den mängd som normalt går med fartyg genom Hormuz.

Det gör att även risken för långvariga störningar kan få marknaden att reagera.

Ett öppnat Hormuz kan pressa ned riskpremien på olja

När marknaden tror att konflikten är på väg mot en lösning brukar en del av den geopolitiska riskpremien i oljepriset minska.

Det syntes redan när uppgifter om USA–Iran-förhandlingarna började spridas. Oljepriset föll när möjligheterna till en uppgörelse bedömdes ha förbättrats.

Motsatsen gäller om risken för nya attacker, blockader eller störningar i sjöfarten ökar.

Det är därför besked från Washington och Teheran snabbt kan få ekonomiska konsekvenser långt utanför Mellanöstern.

För den som vill förstå varför den geografiskt lilla passagen är så viktig finns en mer komplett genomgång i Hurbra-guiden Därför är Hormuzsundet så viktigt för världen.

Därför påverkas Sverige trots att oljan inte kommer direkt från Iran

Sverige behöver inte köpa olja direkt från Iran för att påverkas.

Olja prissätts på en global marknad. När priset på råolja stiger påverkas därför även länder som huvudsakligen importerar från andra leverantörer.

Det kan slå igenom på flera sätt:

  • högre kostnader för drivmedel
  • dyrare transporter
  • ökade kostnader för företag
  • högre priser på vissa importerade och transporterade varor
  • större inflationstryck

Under perioder med snabbt stigande energipriser kan effekterna sprida sig betydligt längre än till bensinstationen.

Det innebär inte att ett öppnat Hormuz automatiskt ger en viss bensinprisnedgång eller en specifik förändring av svenska räntor. Svenska drivmedelspriser påverkas även av skatter, kronans växelkurs, raffinaderimarginaler och andra faktorer.

Men riktningen är tydlig: mindre risk kring en av världens största oljeleder minskar ett viktigt uppåttryck på energipriserna.

Hurbra har tidigare gått igenom den svenska effekten mer detaljerat i Oljepris på 120 dollar – så kan Sverige drabbas.

Risken för nya amerikanska attacker finns kvar

Trumps avslag innebär inte automatiskt att en ny amerikansk attack är beslutad.

Men risken har inte försvunnit.

Amerikanska tjänstemän har uppgett att Trump räknat med att bombningar mot Iran kan återupptas efter det amerikanska mellanårsvalet i november.

Det ska inte tolkas som en offentliggjord operationsorder eller en fastställd tidtabell. Något sådant besked har inte presenterats.

Samtidigt har Iran fortsatt att signalera att en diplomatisk lösning är möjlig, och kontakter via mellanhänder har inte upphört.

Situationen är därför mer öppen än vad formuleringen ”fredsförslag avvisat” ensam kan ge intryck av.

Det finns fortfarande diplomati – men parterna befinner sig långt ifrån varandra i den fråga som ytterst avgör om ett mer varaktigt avtal är möjligt.

USA och Iran har redan förhandlat om Hormuz

Det nu avvisade förslaget kommer efter flera dagars kontakter om en möjlig väg ut ur konflikten.

Hurbra har tidigare beskrivit hur USA och Iran förhandlade om att öppna Hormuzsundet.

Det nya läget är att Iran nu har lagt fram ett mer konkret tidsschema – och att Trump har sagt nej till det.

Det betyder inte nödvändigtvis att alla förhandlingar är över.

Men det visar hur stor klyftan fortfarande är.

Iran erbjuder en sekvens där landet snabbt får ekonomisk och militär lättnad och därefter går vidare till de svåraste förhandlingarna. USA vill enligt den rapporterade hållningen ha större eftergifter i kärnenergifrågan innan den press som byggts upp mot Iran försvinner.

Det är därför Hormuz kan vara relativt enkelt att öppna rent fysiskt – men betydligt svårare att öppna politiskt.

Senaste artiklar

Brister vid köttkontroller i Malmö – detta hittade kommunen

Ungefär var fjärde verksamhet som granskades vid Malmö stads särskilda köttkontroller hade brister som...

Polisen varnar för hyrbilsbedrägerier i Västmanland – minst sex försök

Minst sex bedrägeriförsök har anmälts i Västeråsområdet under måndagen den 16 november. Bedragarna använder...

Därför knackar polisen dörr under Orange Week

Polisen knackar dörr i bostadsområden runt om i Sverige under Orange Week den 16–22...

De’Longhi Rivelia Start eller Rivelia – vilken kaffemaskin ska du välja?

De’Longhi Rivelia Start är billigare än den vanliga Rivelia, men det betyder inte att...

liknande artiklar

Brister vid köttkontroller i Malmö – detta hittade kommunen

Ungefär var fjärde verksamhet som granskades vid Malmö stads särskilda köttkontroller hade brister som...

Polisen varnar för hyrbilsbedrägerier i Västmanland – minst sex försök

Minst sex bedrägeriförsök har anmälts i Västeråsområdet under måndagen den 16 november. Bedragarna använder...

Därför knackar polisen dörr under Orange Week

Polisen knackar dörr i bostadsområden runt om i Sverige under Orange Week den 16–22...