En viral dans från Yung Leans musikvideo har tagit en oväntad väg in i kriget mellan Ukraina och Ryssland. Ukrainas militära underrättelsetjänst GUR använder nu den välkända scenen i ett AI-genererat propagandaklipp där ryska soldater faller till marken och toppgeneralen Valerij Gerasimov träffas av en drönare. (aftonbladet.se)

Det är inte första gången musik, film eller memes används i krigspropaganda. Det speciella den här gången är hur snabbt en svensk internetkulturell export har gått från påkostad musikvideo till AI-trend och vidare till innehåll producerat för ett pågående krig.

Ryska soldater dansar runt Gerasimov

I det ukrainska klippet syns omkring 50 personer föreställande ryska soldater dansa runt en AI-genererad version av den ryske generalstabschefen Valerij Gerasimov.

Scenen bygger på den koreografi som blivit viral från ”STORM II” med GENER8ION och Yung Lean.

Men den ukrainska versionen slutar betydligt mörkare än de vanliga klippen i trenden. Soldaterna faller till marken och Gerasimov blir till slut måltavla för en drönare och försvinner i en explosion, enligt Aftonbladets rapportering om materialet från GUR. (aftonbladet.se)

Det gör videon till något annat än ännu en AI-parodi. Ett format som redan fungerar som underhållning på sociala medier används här för att gestalta ryska militära förluster och en verklig generals död.

Originalet med Yung Lean är inte AI-genererat

Det finns en viktig skillnad mellan originalvideon och alla AI-varianter som följt.

”STORM I & II” släpptes av GENER8ION med svenske Yung Lean den 24 april 2026. Romain Gavras står bakom filmproduktionen. I den andra delen dansar en stor grupp uniformerade unga män synkroniserat på trapporna till en brittisk internatskola medan Yung Lean befinner sig mitt i gruppen. (thefader.com)

Det är alltså inte ett ursprungligt AI-klipp som Ukrainas underrättelsetjänst har kopierat.

Den mänskligt skapade scenen blev först ett internetfenomen. Därefter började generativa AI-verktyg användas för att behålla dansen, kamerarörelserna och kompositionen samtidigt som personerna och miljöerna byttes ut.

Det är den mallen som nu har nått propagandakriget.

Från svensk internetkultur till statlig propaganda

Yung Leans koppling till fenomenet gör utvecklingen ovanligt träffande.

Den svenske artisten blev själv ett internationellt fenomen genom internet långt innan TikTok och dagens generativa AI-verktyg. Musik, estetik och hemmagjorda videor kunde under 2010-talet spridas globalt utan att först passera den traditionella musikindustrins vanliga vägar.

Nu fungerar nätkulturen ännu snabbare.

En professionellt producerad musikvideo kan på några dagar eller veckor brytas loss från sitt ursprung. En enskild scen blir ett meme. AI-modeller gör det möjligt att återskapa samma uttryck med helt andra personer. Därefter kan formatet plockas upp av allt från vanliga konton till statliga organisationer.

Det är en utveckling som också ligger nära den större frågan om hur AI kan användas för politisk påverkan och organiserad informationsspridning.

Skillnaden här är att budskapet kommer från en part i ett pågående krig.

AI gör propagandan snabbare

Propaganda är knappast något som generativ AI har uppfunnit. Stater har i århundraden använt bilder, affischer, radio, film och senare sociala medier för att stärka den egna sidan och förlöjliga eller avhumanisera motståndaren.

AI förändrar däremot hastigheten och kostnaden.

När en trend redan existerar behövs inte längre en större filmproduktion för att göra om den för ett helt annat budskap. Personer kan ersättas, miljöer förändras och nya händelser skapas utan att de någonsin har inträffat.

Det gör det möjligt för en statlig aktör att haka på samma virala format som vanliga användare ser i sina flöden.

Gränsen mellan meme, underhållning och propaganda blir därmed betydligt mindre tydlig.

Var går gränsen för våldsamma AI-bilder?

GUR-klippet väcker samtidigt en annan fråga än vanliga AI-memes.

Valerij Gerasimov är en verklig person. I videon används en syntetisk version av honom för att gestalta hur han dödas.

Det behöver inte innebära att tittaren förväntas tro att händelsen verkligen har inträffat. Klippet skiljer sig därför från en klassisk deepfake där avsikten är att få exempelvis en politiker eller militär ledare att se ut att säga eller göra något verkligt.

Men även uppenbart konstruerade bilder kan få konsekvenser.

Internationella Röda Korskommittén, ICRC, pekar bland annat på riskerna med AI-genererad falsk information i konflikter. Realistiska men fabricerade bilder och videor kan påverka människor i konfliktområden, förändra informationsmiljön och göra det svårare att skilja autentiskt material från manipulerat innehåll. ICRC betonar samtidigt att de befintliga reglerna för väpnade konflikter gäller även när AI används. ICRC beskriver riskerna med AI i väpnade konflikter här. (icrc.org)

Det finns däremot inget underlag här för att slå fast att just det ukrainska videoklippet skulle bryta mot internationell humanitär rätt.

Den etiska frågan är bredare än så.

När verkliga människor kan placeras i syntetiska avrättningar och explosioner med några knapptryckningar blir det enklare att förvandla våld till innehåll. När samma bilder dessutom använder ett populärt memeformat är steget mellan krig och underhållning ovanligt kort.

Samma bild kan vara skämt och krigsbudskap

Det kanske mest talande med GUR:s Yung Lean-klipp är därför inte själva tekniken.

Det är sammanhanget.

En dansscen kan först vara en musikvideo. Därefter ett skämt på internet. Sedan en AI-mall. Till sist kan samma visuella språk användas för att visa hur soldater dör och en verklig militär ledare sprängs.

Generativ AI gör inte bara propagandan billigare att producera. Den gör det också möjligt för propagandan att klä sig i exakt samma form som resten av internet.

Och den här gången börjar kedjan med en svensk artist och en dans som knappast skapades med ett framtida propagandakrig i åtanke.