Sverige går till val den 13 september 2026 samtidigt som generativ AI har gjort politisk påverkan billigare, snabbare och svårare att känna igen. Ett enda nätverk kan i dag låta som hundratals eller tusentals vanliga människor som diskuterar, provocerar, skämtar och reagerar på dagens politiska frågor. Men betyder det att AI-botar faktiskt kan avgöra ett demokratiskt val? Forskningen ger ett mer komplicerat svar än både alarmismen och avfärdandet: de kan påverka informationsmiljön och i vissa fall människors åsikter, men det är mycket svårare att visa att ett botnät direkt har förändrat ett valresultat.

Inför det svenska riksdagsvalet har frågan blivit högaktuell. Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF, har kartlagt ett nätverk med omkring 1 200 konton på X som riktade sig mot Sverige under 2025 och 2026. Kontona gjorde tillsammans över 50 000 inlägg, kommentarer och delningar och engagerade sig i svenska politiska frågor.

MPF bedömer att en statlig aktör beställt och finansierat nätverket, men myndigheten har inte gjort någon definitiv teknisk attribuering som pekar ut vilket land som stod bakom operationen.

Det är också viktigt att hålla isär två saker. Det aktuella avslöjandet betyder inte att just dessa 1 200 konton fortfarande arbetar mitt under den svenska valspurten. Efter att MPF och Post- och telestyrelsen uppmärksammat X på nätverket stängdes de identifierade kontona av under sommaren 2026.

Det intressanta är snarare vad operationen visar om hur politisk påverkan håller på att förändras.

Vad är egentligen en bot?

Ordet bot används ofta ganska slarvigt.

En bot är i grunden ett datorprogram som automatiskt utför uppgifter. På sociala medier kan en bot till exempel publicera inlägg, följa konton, dela material eller svara på andra användare utan att en människa behöver göra varje handling manuellt.

Det behöver inte vara något skumt. Automatiserade konton kan publicera vädervarningar, sportresultat eller information från myndigheter.

Problemet uppstår när automatiseringen används för att få en samordnad kampanj att se ut som spontant mänskligt beteende.

Och dagens påverkansoperationer är ofta mer avancerade än den klassiska bilden av en robot som skickar exakt samma meddelande tusen gånger.

Ett konto kan vara nästan helt automatiserat. Ett annat kan skötas av en människa med AI som hjälpmedel. En operatör kan kontrollera hundratals konton samtidigt. Gamla konton kan köpas eller tas över och ges nya identiteter. Fiktiva personer kan kombinera vardagliga inlägg med politiska kommentarer.

Därför är det ofta mer relevant att tala om samordnat icke-autentiskt beteende än att försöka avgöra om varje konto är en ren bot.

Det avgörande är inte om en dator skrev varje mening.

Det avgörande är att människor som möter diskussionen tror att de ser många självständiga personer när dessa i själva verket ingår i samma organiserade operation.

AI gör det mycket billigare att låtsas vara många människor

Påverkanskampanjer på internet är betydligt äldre än ChatGPT och dagens generativa AI.

Det har länge gått att skapa falska konton, köpa följare, automatisera delningar och organisera grupper som bombarderar politiska diskussioner med samma budskap.

Generativ AI förändrar framför allt skalan.

Tidigare krävdes människor för att skriva stora mängder någorlunda trovärdiga kommentarer. Det var arbetskrävande att skapa hundratals olika personligheter, anpassa språket, följa nyhetsutvecklingen och få konton att verka levande.

En modern språkmodell kan göra stora delar av detta mycket snabbare.

Den kan skriva flera versioner av samma argument.

Den kan använda svenska uttryck.

Den kan byta ton mellan saklig, arg, ironisk och skämtsam.

Den kan svara på vad en verklig människa precis skrev.

Den kan diskutera fotboll eller semester mellan de politiska inläggen.

Och den kan göra det i mycket stor skala.

Det var också en av de intressanta delarna i MPF:s kartläggning av det så kallade Holiday-nätverket. De identifierade kontona var inte bara nytillverkade profiler med några få inlägg. Kontona hade skapats långt tidigare och kunde uppträda som till synes vanliga användare med vardagligt innehåll vid sidan av politiken.

Det gör problemet betydligt svårare än att bara leta efter konstiga användarnamn eller dålig svenska.

Målet behöver inte vara att få dig att byta parti

När man hör ordet valpåverkan är det lätt att tänka sig ett väldigt direkt förlopp:

En väljare tänker rösta på parti A.

En bot övertygar väljaren.

Väljaren röstar i stället på parti B.

Sådant kan förekomma, men moderna informationsoperationer kan ha betydligt bredare mål.

En kampanj kan vilja få en viss åsikt att framstå som vanligare än den egentligen är.

Den kan vilja göra ett politiskt utspel större.

Den kan vilja få en konflikt att dominera diskussionen.

Den kan vilja förstärka misstro mot politiker, medier eller själva valet.

Eller den kan försöka få människor att bli så arga på varandra att motsättningarna i samhället ökar.

Det betyder att samma aktör inte ens behöver driva en enda politisk linje.

I Holiday-nätverket kunde konton argumentera från olika och ibland motsatta positioner i samma frågor. Det kan verka märkligt om man föreställer sig propaganda som ett försök att få alla att tro samma sak.

Men det blir logiskt om målet i stället är att förstärka konflikt.

Falska majoriteter kan påverka hur en fråga uppfattas

Människor använder andra människor som informationskälla.

Om en restaurang har tusentals positiva recensioner kan den uppfattas som bättre.

Om nästan alla kommentarer under ett klipp verkar kritiska kan tittaren få intrycket att den kritiska hållningen är den normala.

Samma mekanism kan fungera i politiken.

Föreställ dig att ett kontroversiellt politiskt förslag presenteras.

Under några timmar fylls en diskussion med hundratals kommentarer från människor som verkar rasande över förslaget. Kommentarerna är olika formulerade och kommer från konton som ser normala ut.

En verklig användare som kommer in senare ser inte operationen bakom dem.

Han eller hon ser bara vad som verkar vara en massiv folklig reaktion.

Det kallas ibland astroturfing: ett organiserat försök att skapa något som ser ut som spontant gräsrotsstöd.

Effekten behöver inte vara att läsaren omedelbart ändrar uppfattning. Det kan räcka att frågan börjar kännas större, mer kontroversiell eller mer avgjord än den egentligen är.

Botar kan också ge riktiga människor något att sprida

Ett botnät behöver inte stå för hela spridningen självt.

Automatiserade konton kan användas för att ge ett budskap den första skjutsen.

När riktiga användare därefter börjar dela, kommentera och reagera tar människorna över distributionen.

Det är en viktig mekanism eftersom innehållet då lämnar det ursprungliga nätverket.

En journalist kan upptäcka att en fråga plötsligt diskuteras intensivt.

En politiker kan svara på den.

En influencer kan göra ett klipp om den.

Tusentals vanliga användare kan börja diskutera ämnet.

Vid den punkten kan det ursprungliga artificiella startskottet vara nästan osynligt.

AI-botar kan också försöka påverka vad politiker tror att väljarna tycker

Det finns ytterligare en nivå som lätt glöms bort.

Politiker använder också sociala medier.

Partier följer reaktioner på utspel. Journalister tittar på vad som engagerar människor. Opinionsbildare reagerar på stämningar i sina flöden.

Om ett artificiellt nätverk lyckas skapa intrycket av att en fråga engagerar enormt många människor kan påverkan därför gå indirekt.

Politiker kan känna press att svara.

Medier kan uppfatta frågan som större.

Andra partier kan haka på.

Det behöver fortfarande inte betyda att operationen lyckas bestämma svensk politik. Men den kan påverka vilka frågor som får syre och hur mycket uppmärksamhet de tar.

Vad säger forskningen – kan botar verkligen ändra hur människor röstar?

Här blir svaret betydligt mindre dramatiskt än rubriker om påverkansoperationer ibland antyder.

Forskningen har länge haft svårt att visa stora direkta effekter på människors faktiska röstning.

Ett av de mest studerade exemplen är den ryska påverkan på det amerikanska presidentvalet 2016.

När forskare senare kunde koppla människors exponering för konton från den ryska Internet Research Agency till opinionsmätningar fann de något intressant.

Exponeringen var mycket ojämnt fördelad. En liten grupp människor såg en mycket stor del av materialet. Och de som exponerades mest tenderade redan från början att ha starka politiska uppfattningar.

Forskarna kunde inte hitta någon tydlig koppling mellan exponeringen och förändringar i kandidatpreferenser eller röstbeteende.

Det är en viktig lärdom.

Stor räckvidd är inte samma sak som stor politisk effekt.

En propagandaoperation kan generera miljoner visningar utan att miljoner människor ändrar åsikt.

Människor är svårare att övertala än det ibland verkar

Det gäller inte bara utländsk propaganda.

Forskningen om vanliga politiska kampanjer visar också att väljarnas kandidatpreferenser ofta är ganska motståndskraftiga.

Politiska annonser, telefonsamtal, kampanjkontakter och andra försök att övertyga väljare kan ha förvånansvärt små effekter, särskilt i stora val där människor redan känner till kandidaterna och har starka uppfattningar.

Det är därför problematiskt att i efterhand se ett stort botnät och automatiskt dra slutsatsen att nätverket måste ha förändrat valresultatet.

Vi kan ofta mäta hur många inlägg som publicerades.

Vi kan mäta hur många som såg dem.

Det är betydligt svårare att veta hur en viss person skulle ha röstat om just de inläggen aldrig hade funnits.

Generativ AI kan samtidigt vara bättre på övertalning

Här finns den verkligt nya osäkerheten.

Mycket av forskningen om valpåverkan gäller en äldre generation av internetkampanjer.

De bestod ofta av korta inlägg, memes, länkar och relativt enkla falska profiler.

Generativ AI kan göra något mer avancerat: anpassa argument efter individen.

I experiment har AI-genererad propaganda visat sig kunna vara nästan lika övertygande som propagandamaterial producerat av människor.

Än mer intressant är forskning där försökspersoner fått föra politiska samtal direkt med en AI.

I en studie som omfattade val i USA, Kanada och Polen kunde AI-system som argumenterade för olika kandidater faktiskt förändra deltagarnas kandidatpreferenser. Effekterna var större än vad forskarna normalt sett förväntar sig från traditionell politisk videoreklam.

Det är viktigt.

Det visar att det är fel att säga att AI bara kan skapa brus och aldrig kan övertyga någon.

Men även här måste man skilja experiment från verkliga val.

En person som i en studie aktivt samtalar med en AI om politik befinner sig i en helt annan situation än någon som snabbt scrollar förbi några kommentarer på X, Facebook eller TikTok.

Forskningen visar alltså att AI kan övertyga.

Den visar inte att ett anonymt botnät automatiskt får samma effekt ute i en verklig svensk valrörelse.

Därför kan ändå en liten effekt spela stor roll

Problemet är att ett val inte kräver en enorm effekt för att resultatet ska förändras.

Om ett val är jämnt kan relativt små förflyttningar få stora konsekvenser.

Det blir särskilt tydligt i Sverige, där ett partis resultat runt riksdagens fyraprocentsspärr kan påverka mandatfördelningen långt mer än vad några tiondelars förändring först verkar antyda.

Även regeringsfrågan kan avgöras av små marginaler. Hur partierna klarar sig går att följa i Hurbra:s samlade guide om valet 2026.

Det betyder inte att en påverkansoperation kan ta åt sig äran för en marginal på exempelvis några tusen röster.

I verkligheten påverkas människor samtidigt av ekonomi, partiledare, debatter, medier, familj, vänner, politiska kampanjer, samhällshändelser och en lång rad andra faktorer.

Det går nästan aldrig att isolera ett botnäts exakta bidrag.

Men ju mindre marginalen är, desto mindre behöver den verkliga effekten också vara för att teoretiskt kunna spela roll.

Valpåverkan behöver inte ske genom falska uppgifter

En annan vanlig missuppfattning är att desinformation alltid måste vara uppenbart falsk.

En samordnad operation kan använda fullständigt korrekta nyheter.

Den kan välja ut vissa verkliga händelser och förstärka dem enormt.

Den kan ständigt framhäva sådant som väcker ilska och ignorera sådant som ger en annan bild.

Den kan ställa riktiga grupper mot varandra.

Den kan ställa frågor i stället för att komma med påståenden.

Den kan använda humor och ironi.

Och den kan göra allt detta från hundratals konton som påstås representera vanliga människor.

Påverkansproblemet handlar därför inte bara om vad som är sant eller falskt.

Det handlar också om vem som försöker påverka, vilken metod som används och om mottagaren får en falsk bild av hur spontant och omfattande ett politiskt engagemang egentligen är.

Kan man själv se vilka konton som är AI-botar?

Ibland. Men långt ifrån alltid.

Det gamla rådet att leta efter nyskapade konton, märkliga profilbilder eller dåligt språk är inte värdelöst, men det räcker allt sämre.

AI kan skriva idiomatisk svenska.

Konton kan vara många år gamla.

En profil kan blanda politik med fotboll, väder, semester och andra vardagsämnen.

En människa kan dessutom själv skriva mycket, agera aggressivt eller repetera samma politiska budskap utan att tillhöra någon påverkansoperation.

Det är därför farligt att börja kalla obekväma eller extrema meningsmotståndare för botar bara för att de beter sig märkligt.

Det som är mer intressant är mönstret i större skala.

Dyker väldigt många likartade budskap upp samtidigt?

Förstärker en grupp konton systematiskt varandra?

Verkar de vakna till liv kring samma frågor?

Publicerar många konton likartade variationer av samma argument?

Sådana mönster kan vara varningssignaler.

De är däremot inte bevis som en vanlig användare säkert kan använda för att avgöra vem som ligger bakom.

Det är också en anledning till att avancerade nätverk ofta upptäcks genom analyser av stora datamängder snarare än genom att någon råkar se ett konstigt konto.

Vad kan svenska myndigheter göra?

Sverige har flera myndigheter som arbetar med olika delar av problemet.

MPF har i uppdrag att identifiera, analysera och motverka otillbörlig informationspåverkan från främmande makt.

Det innebär däremot inte att myndigheten ska avgöra vilka svenska politiska åsikter som är godtagbara.

Det är en avgörande demokratisk gräns.

Hård kritik mot regeringen är inte i sig främmande påverkan.

En impopulär åsikt är inte desinformation bara för att få människor delar den.

Och en livlig politisk kampanj är inte automatiskt ett botnät.

Det som gör en främmande påverkansoperation speciell är bland annat den dolda avsändaren, manipulationen och försöket att vilseleda människor om aktivitetens verkliga ursprung.

Den som vill läsa den konkreta analysen av det aktuella svenska fallet kan läsa MPF:s rapport om nätverket Holiday och användningen av AI i otillbörlig informationspåverkan.

Säkerhetspolisen arbetar samtidigt bredare mot främmande makts säkerhetshotande verksamhet, medan Valmyndigheten ansvarar för genomförandet av själva valet.

Att påverka väljare är inte samma sak som att manipulera rösträkningen

Det här är en viktig skillnad inför valet.

När man hör att en statlig aktör försöker påverka ett svenskt val är det lätt att föreställa sig att någon kan ändra röster eller hacka fram ett annat resultat.

Informationspåverkan fungerar på ett annat sätt.

Det är människorna före röstningen som är målet.

Det svenska valsystemet bygger dessutom på fysisk röstning, decentraliserad hantering, offentlig rösträkning och flera kontrollsteg.

Ett botnät kan alltså försöka påverka vad väljare tänker om ett parti.

Det kan försöka minska tilliten till valet.

Det kan sprida påståenden om valfusk.

Men det betyder inte att nätverket därmed kan gå in i själva valsystemet och ändra de räknade rösterna.

De två hoten ska inte blandas ihop.

Plattformarna sitter på en stor del av möjligheten att stoppa nätverken

Myndigheter kan analysera och varna, men de kontrollerar inte X, Facebook, Instagram, TikTok eller Youtube.

Sociala plattformar sitter därför på en mycket stor del av den praktiska möjligheten att upptäcka och stänga nätverk.

De har tillgång till information som vanliga användare inte ser: inloggningsmönster, tekniska kopplingar mellan konton, beteendedata och stora mängder historik.

EU:s Digital Services Act ställer samtidigt särskilda krav på de största plattformarna att analysera och minska systemrisker, där risker kring val och samhällsdebatt ingår.

Post- och telestyrelsen är svensk samordnare för regelverket.

Det betyder dock inte att svenska myndigheter sitter med en knapp som kan radera ett misstänkt konto. Plattformarna fattar många av de konkreta besluten om avstängningar och moderering inom sina tjänster.

Holiday visar både styrkan och begränsningen i systemet.

Nätverket kunde kartläggas och kontona stängas.

Men först hade de hunnit genomföra tiotusentals aktiviteter.

AI-regler kan göra manipulation svårare – men löser inte problemet

EU:s AI-regler innebär också ökade transparenskrav kring vissa former av AI-genererat och manipulerat material.

Det kan hjälpa användare att förstå när något är artificiellt framställt.

Men märkning löser inte hela problemet med politiska botnät.

En fientlig aktör som medvetet försöker dölja sin identitet är knappast beroende av att frivilligt tala om att hundratals konton styrs av AI.

Och den mest effektiva manipulationen behöver inte bestå av ett spektakulärt AI-genererat videoklipp.

Den kan lika gärna vara 300 till synes vardagliga kommentarer under ett politiskt inlägg.

Det största hotet kan vara att ingen längre litar på någon

Det finns dessutom en nästan motsatt risk.

När människor vet att AI-botar finns kan misstanken i sig bli destruktiv.

Varje ovanlig användare kan börja misstänkas vara en bot.

Varje stor folklig reaktion kan avfärdas som artificiell.

Äkta bilder kan avfärdas som AI-genererade.

Verkliga människor kan beskyllas för att vara del av en operation bara för att de uttrycker en extrem eller impopulär åsikt.

Det skulle i sig gynna den som vill skada tilliten i ett demokratiskt samhälle.

Målet måste därför vara att kunna identifiera verklig manipulation utan att hamna i ett läge där hela det politiska samtalet betraktas som falskt.

Kan AI-botar då faktiskt avgöra valet?

Det korrekta svaret är: det är möjligt att AI-botar bidrar till att påverka ett valresultat, men vi kan inte säga att botnät generellt har visats kunna avgöra nationella val på egen hand.

Vi vet att organiserade nätverk kan skapa konstgjord aktivitet och få politiska budskap att synas mer.

Vi vet att människor kan påverkas av vad de tror att andra människor tycker.

Vi vet att bottar kan hjälpa innehåll att komma i omlopp innan verkliga användare tar över spridningen.

Och ny forskning visar att generativ AI i direkta politiska samtal faktiskt kan förändra människors kandidatpreferenser.

Samtidigt visar forskning om verkliga tidigare påverkanskampanjer ofta små eller svårmätbara effekter på själva röstningen.

Det är därför lika missvisande att säga att ”AI kan bestämma valet” som att säga att botarna saknar betydelse.

Det verkligt nya är skalan.

En aktör behöver inte längre anställa en enorm grupp människor för att skapa intrycket av en stor politisk folkrörelse på nätet. AI kan hjälpa till att skapa, anpassa och driva ett mycket stort antal röster till en bråkdel av den tidigare arbetsinsatsen.

En ensam falsk profil betyder nästan ingenting.

Tusen till synes självständiga profiler som reagerar på samma politiska händelse kan börja förändra hur hela diskussionen uppfattas.

Och i ett jämnt val behöver en påverkan inte vara särskilt stor för att den i teorin ska kunna få betydelse.

Det är just därför AI-botar är ett demokratiskt problem trots att ingen seriös forskning i dag kan räkna ut hur många svenska röster ett botnät kommer att flytta den 13 september.