HemNyheter247 ryskägda fastigheter kartlagda – Sverige kan fortfarande inte stoppa alla känsliga...

247 ryskägda fastigheter kartlagda – Sverige kan fortfarande inte stoppa alla känsliga köp

Publicerad

FOI har identifierat 247 svenska fastigheter med ryska ägarintressen. Fyra år senare saknas fortfarande ett heltäckande system för att stoppa utländska köp av strategiskt känsliga fastigheter. Fallet vid Musköbasen visar samtidigt hur ett till synes vanligt fastighetsägande kan bli en fråga om Sveriges säkerhet.

Siffran 247 är uppseendeväckande, men den behöver sättas i sitt sammanhang.

Det handlar inte om 247 fastigheter som svenska myndigheter har slagit fast används för spionage, sabotage eller annan fientlig verksamhet.

Siffran kommer från en FOI-kartläggning från 2022. Då identifierades 157 ryska medborgare med ägarintressen i sammanlagt 247 svenska fastigheter.

Problemet är samtidigt större än själva siffran.

FOI kunde inte slå fast hur omfattande det ryska fastighetsägandet egentligen var. Sverige har inget fastighetsregister där ägarnas medborgarskap enkelt kan sökas fram och forskarna tvingades därför kombinera flera register och manuellt gå igenom stora mängder uppgifter.

Fyra år senare finns fortfarande ingen heltäckande bild.

FOI: Fastigheter kan användas för spionage och sabotage

I FOI:s kartläggning av ryska ekonomiska intressen i Sverige konstaterades att ryskt fastighetsägande skulle kunna ge möjligheter att bedriva bland annat underrättelseverksamhet, förberedelser för sabotage eller annan verksamhet riktad mot svenska intressen.

FOI slog däremot inte fast att de kartlagda fastigheterna faktiskt användes på det sättet.

Forskarna betonade tvärtom att informationsunderlaget var för begränsat för att avgöra om det ryska fastighetsägandet som helhet innebar ett säkerhetshot.

Det är en viktig skillnad.

En rysk medborgare som äger ett vanligt hus i Sverige utgör inte automatiskt en säkerhetsrisk. Det som kan göra ett fastighetsköp säkerhetskänsligt är framför allt var fastigheten ligger, vad som finns i närheten och vilken tillgång ägandet kan ge till exempelvis kritisk infrastruktur eller militära områden.

Det är också där Muskö kommer in i bilden.

Ryskägd fastighet vid Muskö har blivit ett säkerhetsärende

I augusti 2026 ansökte Fortifikationsverket, på Försvarsmaktens uppdrag, om att få expropriera en privatägd fastighet vid ett av inloppen till Musköbasen.

Fastighetens ägare har ryskt medborgarskap.

Försvarsmakten har bedömt att fastigheten har ett särskilt strategiskt läge och behövs för att förbättra skyddet av basen, bland annat mot luft- och sjögående drönare.

Myndigheten har också uppgett att ägarsituationen innebär ett säkerhetsproblem.

Fallet har varit känt av Försvarsmakten, underrättelseverksamheter och Säkerhetspolisen under en längre tid.

Vi har tidigare gått igenom hela ärendet i artikeln Försvaret vill tvångsköpa ryskägd fastighet vid Muskö.

Det intressanta i den större bilden är hur situationen kunde uppstå.

Sverige har verktyg för att skydda säkerhetskänslig verksamhet och i vissa fall ta över mark som staten behöver. Däremot finns fortfarande inget generellt system där staten på förhand kan pröva alla utländska köp av svenska fastigheter utifrån nationella säkerhetsintressen.

Nya regler infördes i juli – men löser inte hela problemet

Den 1 juli 2026 skärptes säkerhetsskyddslagen.

De nya reglerna innebär bland annat att även fast egendom omfattas när en verksamhetsutövare inom säkerhetskänslig verksamhet ska genomföra en överlåtelse.

En sådan aktör måste bedöma om överlåtelsen är lämplig från säkerhetssynpunkt och kan behöva samråda med tillsynsmyndigheten. En affär som bedöms olämplig kan stoppas.

Men reglerna träffar inte alla fastighetsaffärer i Sverige.

Om en privatperson säljer ett vanligt hus eller en fastighet som inte ingår i en säkerhetskänslig verksamhet finns inte samma automatiska säkerhetsprövning av vem köparen är.

Det innebär att själva fastighetens geografiska betydelse kan hamna utanför kontrollsystemet.

En fastighet kan exempelvis ligga nära ett militärt område, en hamn, ett flygfält, en farled, energiinfrastruktur eller annan verksamhet som är betydelsefull för totalförsvaret utan att fastigheten i sig tillhör en säkerhetskänslig verksamhetsutövare.

Det är denna lucka som flera statliga utredningar har försökt täppa till.

Frågan har utretts sedan 2017

Arbetet med en bredare kontroll av utländska fastighetsköp är långt ifrån nytt.

Redan 2017 tillsattes en utredning om frågan. Ett första betänkande kom 2019.

Därefter tillsatte regeringen 2022 en ny utredning som skulle gå vidare med frågan och anpassa reglerna till det förändrade säkerhetsläget och annan ny lagstiftning.

Resultatet blev SOU 2024:84, "Skärpt kontroll av utländska fastighetsförvärv".

Förslaget innebär i stora drag att vissa utländska köpare ska behöva söka tillstånd innan de får köpa svenska fastigheter.

Det gäller bland annat personer som enbart är medborgare i länder utanför EES och vissa utländska företag och statliga aktörer.

Tanken är att staten ska kunna säga nej när ett köp kan innebära risker för Sveriges säkerhet.

Utredningen pekar uttryckligen på att en fastighets säkerhetsvärde inte bara behöver handla om vad som finns på själva fastigheten. Läget kan i sig vara strategiskt.

Det kan exempelvis handla om närhet till militär verksamhet eller kritisk infrastruktur.

Lagen var föreslagen till juli 2026

Utredningen föreslog att det nya systemet skulle börja gälla den 1 juli 2026.

Det datumet har passerat.

Den 21 september finns fortfarande ingen proposition från regeringen om den föreslagna generella kontrollen av utländska fastighetsköp.

Frågan har därmed gått från utredning till fortsatt beredning samtidigt som Sveriges säkerhetsläge har förändrats kraftigt sedan den första utredningen tillsattes.

Tidigare försvarsminister Peter Hultqvist, S, har i SVT kritiserat hur lång tid processen tagit.

Nuvarande försvarsminister Pål Jonson, M, har å sin sida pekat på behovet av en lagstiftning som täcker fler situationer och håller juridiskt.

Processen har pågått under flera regeringar.

Det går därför inte att reducera fördröjningen till en enda regering eller mandatperiod.

Tidslinjen: Från första utredningen till Muskö

ÅrVad som händer
2017En statlig utredning om utländska fastighetsförvärv tillsätts.
2019Den första utredningen lämnar sitt slutbetänkande.
2022FOI identifierar 247 fastigheter med ryska ägarintressen. En ny statlig utredning tillsätts.
2024SOU 2024:84 föreslår ett nytt tillståndssystem för vissa utländska fastighetsköp.
1 juli 2026Nya säkerhetsskyddsregler börjar gälla, men någon generell kontroll av alla relevanta utländska fastighetsförvärv införs inte.
Augusti 2026Försvarsmakten vill att staten exproprierar den ryskägda fastigheten vid Musköbasen.
September 2026Det bredare förslaget om kontroll av utländska fastighetsköp har fortfarande inte blivit lag.

Staten utreder även möjligheten att ta fastigheter i efterhand

Samtidigt finns ytterligare en juridisk lucka.

Vad händer om en säkerhetsrisk upptäcks först efter att fastigheten redan har blivit köpt?

Den 8 juni 2026 tillsatte regeringen ännu en utredning. Den ska undersöka möjligheten att införa ett nytt expropriationsändamål för fastigheter där själva ägandet kan innebära risker för Sveriges säkerhet.

Bakgrunden är att dagens regler inte alltid räcker om en fastighet exempelvis skulle kunna användas för spionage eller sabotage.

Utredningen ska vara klar senast den 31 mars 2027.

Det innebär att Sverige nu arbetar med frågan från två håll.

Det ena handlar om att kunna stoppa riskabla förvärv innan de genomförs.

Det andra handlar om att kunna ingripa mot redan genomförda köp när ägandet i efterhand bedöms utgöra ett säkerhetsproblem.

Musköfallet visar varför båda frågorna kan bli praktiskt viktiga.

Finland har redan gått längre

Utvecklingen kan jämföras med Finland.

Där skärptes reglerna sommaren 2025 så att fastighetsköp i vissa fall kan stoppas utifrån köparens medborgarskap och risken för landets nationella säkerhet.

Bakgrunden är densamma som i Sverige: ett fastighetsköp kan ge mer än bara tillgång till mark och byggnader.

Det kan ge insyn, fysisk närvaro och möjlighet att vistas permanent i närheten av strategiskt viktiga områden.

Sverige har valt en mer utdragen väg där flera lagstiftningsspår fortfarande behandlas parallellt.

Ingen vet hur många ryskägda fastigheter som finns i dag

De 247 fastigheterna från FOI:s kartläggning är därför kanske inte den mest bekymmersamma uppgiften.

Det mer grundläggande problemet är att Sverige fortfarande inte har någon komplett bild av omfattningen.

FOI behövde 2022 manuellt försöka identifiera ryska ägare bland omkring 10 000 utlandsboende fastighetsägare. Metoden riskerade samtidigt att missa ryska medborgare som redan bodde i Sverige.

Dessutom har fastigheter hunnit säljas och köpas sedan dess.

Siffran 247 är alltså varken ett aktuellt totalantal eller ett mått på hur många fastigheter som utgör säkerhetshot.

Den visar snarare hur svårt det har varit för svenska myndigheter att över huvud taget skapa en nationell bild.

Ryssland är fortsatt det största säkerhetshotet

Frågan har blivit mer känslig sedan FOI:s kartläggning.

Säkerhetspolisen beskriver fortfarande Ryssland som det största hotet mot Sveriges säkerhet.

Hotbilden omfattar bland annat underrättelseverksamhet, påverkan, teknikanskaffning och risk för sabotage.

Det innebär inte att ryska privatpersoners fastighetsägande generellt ska betraktas som misstänkt.

Men det innebär att myndigheterna har anledning att intressera sig för ägande som ger tillgång till särskilt strategiska lägen.

En fastighet vid ett militärt inlopp är något helt annat än en villa i ett vanligt bostadsområde.

Det är den skillnaden ett fungerande kontrollsystem måste kunna fånga upp.

Muskö visar problemet Sverige försökt lösa i nästan ett decennium

Musköfastigheten illustrerar i praktiken den situation som flera svenska utredningar har försökt hantera.

En fastighet kan vara privatägd och samtidigt ligga på en plats som staten senare bedömer som viktig för Sveriges försvar.

När den väl är köpt blir alternativen mer komplicerade.

Staten kan försöka köpa fastigheten frivilligt. Om det inte fungerar kan expropriation i vissa situationer bli aktuell.

Ett fungerande system för förhandskontroll skulle i stället kunna ge myndigheterna möjlighet att agera innan affären genomförs.

Det är dit lagstiftningen är på väg.

Men den 21 september 2026 är den fortfarande inte där.

Fyra år efter FOI:s kartläggning av 247 ryskägda fastigheter, nio år efter att den första statliga utredningen tillsattes och samtidigt som Försvarsmakten vill tvångsförvärva en ryskägd fastighet vid en av landets viktigaste marinbaser saknar Sverige fortfarande den generella förvärvskontroll som staten själv har utrett.

Och fortfarande vet ingen exakt hur många ryskägda fastigheter det faktiskt finns i Sverige.

Senaste artiklar

Polen–Sverige på tv ikväll: kanal, tid och startelvor

Polen–Sverige spelas ikväll, tisdag den 17 november 2026, med avspark klockan 20.45. Matchen visas...

Schengenintyg för medicin – så ordnar du intyget inför resan

Ska du resa utomlands med adhd-medicin, starka smärtstillande eller andra narkotikaklassade läkemedel? Då kan...

Polen–Sverige speltips: Svensk målchans trots polskt favoritskap

Polen är favorit när Sverige avslutar Nations League i Wrocław tisdagen den 17 november...

PFOS och fertilitet – vad visar den nya svenska studien?

PFOS, en av de så kallade evighetskemikalierna, kan störa mycket tidiga utvecklingsprocesser i mänskliga...

liknande artiklar

Polen–Sverige på tv ikväll: kanal, tid och startelvor

Polen–Sverige spelas ikväll, tisdag den 17 november 2026, med avspark klockan 20.45. Matchen visas...

Schengenintyg för medicin – så ordnar du intyget inför resan

Ska du resa utomlands med adhd-medicin, starka smärtstillande eller andra narkotikaklassade läkemedel? Då kan...

Polen–Sverige speltips: Svensk målchans trots polskt favoritskap

Polen är favorit när Sverige avslutar Nations League i Wrocław tisdagen den 17 november...