En privatägd fastighet ligger som en lucka i Försvarsmaktens kontroll vid ett av inloppen till Musköbasen. Nu vill staten expropriera marken. Ägaren har ryskt medborgarskap och Försvarsmakten beskriver ägarsituationen som ett säkerhetshot, samtidigt som det växande drönarhotet gjort platsen betydligt viktigare.
Fortifikationsverket lämnade den 25 augusti in en ansökan till regeringen om att expropriera fastigheten vid Musköbasen i Haninge.
Ansökan görs på uppdrag av Försvarsmakten, som anser att fastigheten behövs för att kunna försvara den marina basen effektivt.
Det avgörande är framför allt läget.
Fastigheten ligger vid ett av inloppen till Musköbasen och är enligt Försvarsmakten den enda platsen i området som myndigheten inte disponerar för ett sammanhängande försvar.
Det har blivit ett allt större problem när hotet från drönare förändrats.
Den enda luckan vid inloppet
Försvarsmakten pekar både på luftburna och sjögående drönare.
Sådana obemannade system kan användas för underrättelseinhämtning och övervakning, men också för direkta attacker mot militära mål.
Det gör kontrollen över marken runt känsliga militära anläggningar viktigare än tidigare.
I Musköfallet handlar det enligt Försvarsmakten om en mycket konkret svag punkt: staten kontrollerar området runt inloppet, men inte just den aktuella fastigheten.
Generallöjtnant Carl-Johan Edström säger i Försvarsmaktens besked att de nuvarande förhållandena missgynnar Sverige och Nato och i stället gynnar Ryssland.
Ägaren till fastigheten har ryskt medborgarskap. Försvarsmakten beskriver själva ägarsituationen som ett säkerhetshot.
Det är viktigt att skilja den bedömningen från den juridiska grunden för expropriationen.
Staten försöker inte tvångsköpa fastigheten enbart därför att ägaren är rysk. Argumentet är i första hand att marken behövs för det militära försvaret.
Därför har fastigheten blivit strategiskt viktig
En enskild fastighet kan låta som en liten detalj runt en stor marinbas.
Men placeringen gör skillnaden.
Om ett markområde ligger precis vid ett inlopp kan det påverka möjligheterna att bygga ett sammanhängande skydd mot spaning, sabotage eller drönarangrepp.
Försvarsmakten behöver inte offentliggöra exakt vilka sensorer, vapensystem eller andra skyddsåtgärder som planeras för att logiken ska vara tydlig.
Om myndigheten kan använda all omgivande mark utom en enda plats kan den platsen bli betydligt viktigare än dess storlek antyder.
Fastigheten har varit omdiskuterad tidigare. Sveriges Radio rapporterade redan 2023 om planer på ett omkring 600 kvadratmeter stort hus på platsen och att fastigheten har utsikt över inloppet till basen.
Nu har den säkerhetspolitiska betydelsen blivit ännu tydligare.
Så fungerar en expropriation
Att staten vill ”tvångsköpa” fastigheten betyder juridiskt att man ansöker om expropriation.
Expropriationslagen ger möjlighet att ta över privat egendom när särskilda samhällsintressen väger tillräckligt tungt. Ett av de uttryckliga ändamålen i lagen är det militära försvaret och andra verksamheter av särskild betydelse för totalförsvaret.
Det innebär däremot inte att regeringen automatiskt kan godkänna Försvarsmaktens begäran.
En proportionalitetsprövning måste göras.
Regeringen ska bland annat bedöma om behovet kan lösas på något annat sätt och om fördelarna med expropriationen väger tyngre än nackdelarna för fastighetsägaren.
Just därför är Försvarsmaktens uppgift om att fastigheten är den enda platsen vid inloppet som myndigheten inte disponerar särskilt viktig.
Om regeringen godkänner expropriationen går processen vidare till mark- och miljödomstol.
Ägaren blir inte av med fastigheten utan ersättning. Vid expropriation av en hel fastighet utgår ersättningen normalt från marknadsvärdet, med ett lagstadgat påslag på 25 procent. Även annan ekonomisk skada kan ersättas.
Regeringen har redan börjat se över lagen
Musköfallet kommer samtidigt som regeringen arbetar med en bredare fråga: hur Sverige ska kunna agera när själva ägandet av en strategiskt känslig fastighet bedöms hota rikets säkerhet.
I juni 2026 tillsatte regeringen en utredning om ett nytt expropriationsändamål till skydd för Sveriges säkerhet.
Bakgrunden är att dagens lagstiftning inte alltid ger staten möjlighet att ingripa enbart för att ett fastighetsinnehav innebär risk för exempelvis spioneri eller sabotage.
Den utredningen ska redovisas senast den 31 mars 2027.
Musköärendet behöver däremot inte vänta på någon ny lag.
Försvarsmakten hävdar att det redan finns en tydlig grund i den nuvarande expropriationslagen eftersom fastigheten behövs konkret för det militära försvaret.
Det gör fallet ovanligt intressant.
Regeringen behöver inte avgöra om ryska medborgare generellt ska kunna äga fastigheter nära svenska militära anläggningar. Den ska avgöra om statens behov av just den här fastigheten är så starkt att ett tvångsövertagande är motiverat.
Muskö är en central marinbas
Muskö har länge haft en särskild roll i det svenska försvaret.
Marinbasen bedriver verksamhet på ön och stödjer marina förband med bland annat logistik, teknisk tjänst, transporter, ledning och basskydd. Även Marinstaben finns på Muskö.
Basens betydelse har dessutom ökat när Sverige stärker försvaret och integreras djupare i Nato.
Försvarsmaktens uttalande om att den nuvarande situationen även missgynnar Nato visar att myndigheten ser fastighetsfrågan i ett större försvarsperspektiv.
Läs också: Vad betyder Nato för Sverige?
Det ska regeringen besluta om nu
Nästa steg är att regeringen prövar Fortifikationsverkets ansökan.
Något beslut är ännu inte fattat och det finns ingen offentlig tidplan för när beskedet kommer.
Regeringens viktigaste frågor blir om fastigheten verkligen behövs för försvaret av Musköbasen, om behovet kan lösas på något annat sätt och om statens säkerhetsintresse väger tyngre än fastighetsägarens rätt att behålla marken.
Försvarsmakten har redan gjort sin bedömning.
Myndigheten anser att fastigheten är den sista luckan vid inloppet och att det försämrade säkerhetsläget gör den omöjlig att lämna utanför ett effektivt basskydd.