Sverigedemokraterna backade i riksdagsvalet i samtliga 33 skånska kommuner. Tappet märks även i flera av partiets tidigare starkaste fästen – och efter valet har olika förklaringar till resultatet börjat höras både från den skånska organisationen och från den nationella partiledningen.

Skåne har länge varit ett av Sverigedemokraternas starkaste områden. Just därför sticker resultatet i valet 2026 ut.

När riksdagsvalet nu är slutligt fastställt står det klart att SD har gått tillbaka i varenda skånsk kommun. På riksnivå landade partiet på 17,48 procent och 62 mandat, jämfört med 20,54 procent och 73 mandat i valet 2022.

Det innebär inte att partiet har blivit svagt i sina traditionella kärnområden. I flera skånska kommuner är SD fortfarande ett mycket stort parti. Men riktningen är densamma över hela länet.

SD tappar även i sina starkaste fästen

Bjuv är ett av de tydligaste exemplen.

I riksdagsvalet 2022 fick Sverigedemokraterna 42,1 procent av rösterna i kommunen. Fyra år senare har stödet minskat med 6,8 procentenheter.

Även i andra kommuner där SD länge haft en stark ställning syns tydliga nedgångar. Östra Göinge, Perstorp, Hörby, Klippan och Sjöbo hör till de kommuner där partiets resultat är särskilt intressant.

I Sjöbo ligger SD fortfarande mycket högt och hade omkring 37,7 procent av riksdagsrösterna. Men även där är resultatet lägre än 2022.

Klippan ger samtidigt ett exempel på hur den nationella nedgången kan sammanfalla med lokala problem. Där fick SD omkring 36,7 procent i riksdagsvalet, vilket var 3,6 procentenheter lägre än fyra år tidigare.

Partiets lokala företrädare har pekat på de konflikter som präglat den gångna mandatperioden som en möjlig förklaring till det betydligt större tapp som också synts i kommunvalets preliminära siffror.

Hela Skåne backar – men kommunvalen ser annorlunda ut

Det är viktigt att skilja mellan de olika valen.

Att SD har gått tillbaka i alla 33 skånska kommuner gäller rösterna till riksdagen.

Kommunvalen ger inte en lika enhetlig bild. Där har partiet enligt den pågående sammanräkningen också haft lokala framgångar, bland annat i Bromölla, Båstad, Lomma, Sjöbo och Trelleborg.

Det breda skånska tappet är alltså framför allt ett tecken på hur väljarna har bedömt Sverigedemokraterna som riksparti.

Det följer också ett nationellt mönster. Som Hurbra tidigare har beskrivit i genomgången av SD:s tillbakagång i Sveriges kommuner backade partiet i den stora majoriteten av landets kommuner.

Det slutliga riksdagsresultatet finns hos Valmyndigheten.

Skåneordföranden: ”Vi har tagit våra väljare för givna”

SD:s distriktsordförande i Skåne, Hanna Nilsson, har reagerat betydligt mer självkritiskt än flera företrädare i den nationella partiledningen.

Hon beskrev resultatet som chockerande och sade att partiet inför valet hade varit ganska säkert på att gå framåt.

En av hennes slutsatser är att SD inte har varit tillräckligt bra på att vårda sitt befintliga stöd.

”Vi har tagit våra väljare för givna”, sade hon efter valet.

Nilsson har samtidigt pekat mot rikspolitiken som den viktigaste förklaringen till att nedgången blivit så bred. Att samma utveckling syns från nordvästra Skåne till sydöstra delen av länet talar åtminstone för att resultatet inte kan förklaras enbart med enskilda lokala konflikter.

Flera förklaringar till varför SD tappade

Inom Sverigedemokraterna finns ännu ingen gemensam offentlig förklaring till valresultatet.

Jimmie Åkesson har betonat att ett visst tapp fanns med i kalkylen efter fyra år där SD tagit större ansvar och tvingats till kompromisser inom Tidösamarbetet.

Han har också pekat på att skillnaderna mellan Tidöpartierna ibland blivit mindre tydliga för väljarna.

Andra SD-företrädare har varit inne på ett liknande spår men dragit delvis andra slutsatser.

Tobias Andersson har konstaterat att SD historiskt har varit framgångsrikt i rollen som oppositionsparti och att det varit svårare att hitta samma position när partiet kommit närmare den politiska makten.

Richard Jomshof har också lyft Tidösamarbetet som en möjlig del av förklaringen.

Partisekreteraren Mattias Bäckström Johansson har i stället bland annat pekat på stödröster till Liberalerna. Samtidigt har han beskrivit SD:s valrörelse som den bästa partiet hittills har genomfört.

Det skapar en tydlig skillnad mellan dem som främst ser resultatet som en följd av strategiska omständigheter och kompromisser och dem som efterlyser större självkritik.

Frågan om regeringsnärheten blir central

SD:s förändrade politiska roll är en av de mest uppenbara skillnaderna mellan valen 2022 och 2026.

Partiet har under mandatperioden haft ett direkt inflytande över regeringens politik genom Tidösamarbetet. Det har gett SD möjlighet att få igenom delar av sin politik, men har samtidigt inneburit kompromisser.

Det är också en möjlig förklaring till att olika grupper av tidigare SD-väljare kan ha lämnat åt olika håll.

SVT:s vallokalsundersökning Valu pekar exempelvis på att en del tidigare SD-väljare gått till Moderaterna och Kristdemokraterna. Andra analyser har pekat på väljare som gått till mindre partier utanför riksdagen.

Den exakta bilden kommer att kunna analyseras närmare, men redan nu står det klart att SD:s gamla roll som tydligt oppositionsparti inte längre ser likadan ut.

Hurbra har tidigare gått igenom SD:s valresultat 2026 och de första väljarförflyttningarna.

Intern kritik efter valet

Efter valresultatet har också mer direkt kritik mot partiets organisation blivit offentlig.

En anonym SD-källa med insyn i den centrala organisationen har i Svenska Dagbladet krävt stora reformer och kritiserat både kampanjen och tjänstemannaorganisationen.

Uppgifterna kommer från en anonym källa och går därför inte att behandla som uttryck för en samlad intern opinion. Men tillsammans med de öppna, och delvis olika, analyser som partiets företrädare gjort visar de att diskussionen om orsakerna till resultatet redan pågår.

Det är dessutom första gången SD behöver analysera ett riksdagsval efter en tydlig nationell tillbakagång.

Kan en gammal konfliktlinje bli aktuell igen?

SVT:s politiske kommentator Mats Knutson har efter valet pekat på möjligheten att resultatet återaktiverar en äldre konfliktlinje inom Sverigedemokraterna.

Den handlar förenklat om hur partiet ska utvecklas när det fått större politiskt inflytande.

På ena sidan finns företrädare som vill fortsätta en mer pragmatisk väg där SD accepterar kompromisser för att få konkret politiskt genomslag. På den andra finns personer som vill betona partiets egna profilfrågor tydligare och inta en mer konfrontativ hållning när kompromisser riskerar att göra skillnaden mot andra partier mindre tydlig.

Det finns däremot ännu inte underlag för att slå fast att en organiserad falangstrid faktiskt har brutit ut.

Det som går att konstatera är att partiets företrädare redan ger olika svar på samma fråga: varför tappade SD mer än tre procentenheter nationellt och gick tillbaka i samtliga skånska kommuner?

Skåne blir ett viktigt test för SD:s eftervalsanalys

Skåneresultatet gör frågan svårare att förklara bort som ett problem i enstaka delar av landet.

SD backar i Malmö, men också i kommuner där partiet under lång tid byggt några av sina starkaste väljarbaser. Bjuv, Hörby, Sjöbo och Östra Göinge visar samtidigt att ett parti kan fortsätta vara mycket stort lokalt och ändå förlora en betydande del av sitt tidigare stöd.

Det gör eftervalsanalysen viktig för partiet.

Är tappet ett pris för regeringsinflytande och kompromisser? Beror det på att SD blivit mindre tydligt? Har partiet misslyckats med att vårda tidigare väljare? Eller handlar nedgången om flera olika rörelser som ser olika ut i olika delar av väljarkåren?

De frågorna har Sverigedemokraterna ännu inte något gemensamt svar på. Skåne, där partiet länge varit som starkast, blir därför en av de tydligaste platserna att följa när SD nu analyserar sitt första riksdagsval med en tydlig nationell tillbakagång.