Sverigedemokraternas första tydliga bakslag i ett riksdagsval är nästan helt rikstäckande. I det preliminära valresultatet backar SD i 285 av Sveriges 290 kommuner. Flera av de största tappen finns dessutom i kommuner där partiet tidigare varit mycket starkt.
SD ser ut att landa på omkring 17,5 procent i riksdagsvalet 2026, jämfört med 20,54 procent för fyra år sedan.
Men rikssiffran berättar bara en del av historien.
När resultatet bryts ned kommun för kommun framträder en ovanligt enhetlig karta. Sverigedemokraterna tappar stöd nästan överallt i Sverige. Partiet går endast tydligt fram i fyra kommuner, medan Kramfors ligger i princip oförändrat jämfört med 2022.
Även på valkretsnivå är mönstret fullständigt: SD backar i samtliga 29 riksdagsvalkretsar.
Det gör bakslaget svårt att förklara med enskilda lokala problem.
Här backar SD mest
Det största tappet finns preliminärt i Hällefors i Örebro län. Där faller SD med omkring 7,3 procentenheter jämfört med valet 2022.
Flera av de andra största nedgångarna finns i kommuner där SD tidigare byggt mycket starka positioner.
| Kommun | Förändring sedan 2022 |
|---|---|
| Hällefors | −7,3 procentenheter |
| Östra Göinge | −6,6 |
| Bjuv | −6,5 |
| Ockelbo | −6,4 |
| Torsås | −6,3 |
| Ljusnarsberg | −6,1 |
| Lindesberg | −5,7 |
| Perstorp | −5,6 |
| Orsa | −5,6 |
| Kumla | −5,5 |
I Hällefors går partiet från omkring 29,5 procent till drygt 22 procent.
I Östra Göinge faller SD från cirka 38 till drygt 31 procent. I Bjuv är nedgången från drygt 42 procent till omkring 36 procent.
Det är kommuner där SD:s resultat fortfarande ligger högt jämfört med rikssnittet. Men förändringen sedan förra valet är samtidigt betydligt större än partiets nationella tapp.
SD backar i hela Skåne
Utvecklingen i Skåne är särskilt viktig för bilden av valet.
Sverigedemokraterna backar i samtliga 33 skånska kommuner.
Det är anmärkningsvärt eftersom Skåne under lång tid varit partiets starkaste landsända och spelat en central roll i SD:s väg från mindre missnöjesparti till Sveriges näst största parti.
I valet 2022 blev SD största parti i elva skånska kommuner. I det preliminära resultatet 2026 är motsvarande antal åtta.
Bjuv är ett tydligt exempel. Där har Socialdemokraterna återtagit positionen som största parti samtidigt som SD tappar omkring 6,5 procentenheter.
Även i Skåne läns norra och östra valkrets, ett av SD:s starkaste områden historiskt, är nedgången stor. Där tappar partiet omkring 4,8 procentenheter.
Det är det största tappet av samtliga riksdagsvalkretsar.
Bara fyra tydliga uppgångar
Mot den nationella kartan sticker några få kommuner ut.
De ligger samtliga i norra Sverige.
| Kommun | Förändring sedan 2022 |
|---|---|
| Pajala | +1,5 procentenheter |
| Dorotea | +1,4 |
| Sorsele | +1,2 |
| Övertorneå | +0,5 |
| Kramfors | cirka oförändrat |
Pajala går från omkring 23,3 till 24,8 procent. I Dorotea ökar SD från ungefär 23 till 24,5 procent och i Sorsele från knappt 22 till omkring 23 procent.
Kramfors ligger så nära nollstrecket att olika sammanställningar kan beskriva kommunen antingen som en mycket liten uppgång eller som oförändrad.
Skillnaden är bara någon hundradels procentenhet.
Det viktiga är därför inte om SD tekniskt ökar i fyra eller fem kommuner. Den stora bilden är att partiet går bakåt i praktiskt taget hela Sverige.
Inte ett vanligt regionalt bakslag
Partier som gör svagare val kan ofta peka ut enskilda delar av landet där utvecklingen varit särskilt dålig.
Den möjligheten finns knappast för SD efter valet 2026.
Partiet tappar i Skåne, Småland och Bergslagen. Det backar i mindre industrikommuner, landsbygdskommuner och större städer. Det förlorar stöd både där partiet tidigare varit mycket starkt och i områden där stödet redan varit lägre.
Det gör den geografiska spridningen till en av de viktigaste signalerna från valet.
När ett parti går bakåt i 285 kommuner och samtliga riksdagsvalkretsar pekar det på någonting betydligt bredare än en rad lokala misslyckanden.
SD har förlorat väljare nationellt.
Regeringssamarbetet kan ha förändrat SD
En av de tydligaste förklaringarna kommer från Sverigedemokraternas egen förändrade roll.
Efter valet 2022 blev partiet en central del av regeringsunderlaget genom Tidösamarbetet. SD har inte haft egna ministrar, men har haft stort inflytande över regeringens politik och varit med och förhandlat fram reformer inom bland annat migration, kriminalpolitik och energi.
Det gav partiet politiskt inflytande på en helt annan nivå än tidigare.
Samtidigt förändrades också SD:s position inför väljarna.
Partiet hade under många år vuxit som ett tydligt oppositionsparti. Missnöjda väljare kunde rösta på SD som protest mot både Socialdemokraterna och de traditionella borgerliga partierna.
Efter fyra år som nära samarbetsparti till regeringen blir den rollen svårare att upprätthålla.
SD-toppen Tobias Andersson har själv pekat på att partiet historiskt varit mycket skickligt i opposition men haft svårare att hitta rätt i rollen som ansvarstagande samarbetsparti.
Problemet kan beskrivas som en politisk mellanposition.
SD har fått bära ansvar för regeringens politik utan att själv sitta i regeringen. När väljare varit nöjda med den borgerliga regeringens beslut har Moderaterna och de andra regeringspartierna samtidigt kunnat få en del av belöningen.
De andra Tidöpartierna gick framåt
Det stärker teorin om att en del SD-väljare inte lämnat Tidösidan utan i stället bytt parti inom samma block.
Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna går alla fram samtidigt som SD tappar.
Statsvetaren Andreas Johansson Heinö har pekat på att väljare kan ha uppskattat delar av den politik som genomförts men valt att belöna regeringspartierna snarare än SD.
Det skulle i så fall innebära att Sverigedemokraterna fått en del av kostnaden för regeringssamarbetet utan att få hela vinsten av de politiska resultaten.
Samtidigt finns sannolikt inte en enda väljarrörelse som förklarar hela tappet.
SD kan ha tappat åt två håll
Sverigedemokraternas utveckling som etablerat maktparti har också öppnat ett utrymme längre ut på högerkanten.
Mindre partier som Alternativ för Sverige, Medborgerlig samling och lokala protestpartier kan fånga upp väljare som anser att SD blivit för kompromissvilligt eller för nära den politiska mittfåran.
I Hällefors, där SD gör sitt största kommunala tapp, har bland annat Örebropartiets ökade stöd lyfts fram som en möjlig del av förklaringen.
Samtidigt finns väljare som kan ha gått i motsatt riktning och lämnat SD för Moderaterna eller andra etablerade partier.
Det gör situationen besvärlig för partiet.
En mer kompromisslös linje riskerar att skrämma bort väljare närmare mitten. En mer regeringsanpassad linje kan i stället skapa utrymme för mindre partier på högerkanten.
Åkesson pekar på stödröster till Liberalerna
Jimmie Åkesson har efter valet bland annat lyft fram stödröstning på Liberalerna som en förklaring till SD:s nedgång.
Det kan ha spelat viss roll, framför allt när opinionsmätningarna inför valet visade att Liberalerna riskerade att hamna under riksdagsspärren.
Men väljarundersökningar pekar inte på att detta ensamt kan förklara SD:s tapp.
SVT:s Valu visar att omkring 78 procent av dem som röstade på Sverigedemokraterna 2022 valde partiet igen 2026.
Det innebär fortfarande en relativt lojal väljarbas.
Men för ett parti som hade över 20 procent av rösterna räcker det att en begränsad del av de gamla väljarna försvinner för att resultatet ska förändras kraftigt.
Liberalerna verkar dessutom framför allt ha vunnit väljare från Moderaterna.
Svagare stöd bland unga
Ett annat möjligt varningstecken för SD syns bland yngre väljare.
I skolvalet fick partiet omkring 13,8 procent och tappade ungefär sju procentenheter jämfört med tidigare.
Skolvalet är inte samma sak som hur unga röstberättigade faktiskt röstar och ska inte användas som ett direkt mått på riksdagsvalet.
Men förändringen är ändå intressant.
SD har under tidigare val haft starkt stöd bland yngre män och har sett den gruppen som viktig för sin framtida tillväxt. Om Moderaterna eller andra partier börjar vinna tillbaka yngre väljare blir det ytterligare en utmaning för partiet.
Första tydliga bakslaget för SD
Sverigedemokraternas historia i riksdagsval har fram till nu nästan uteslutande handlat om tillväxt.
Partiet kom in i riksdagen 2010 på 5,7 procent.
2014 steg stödet till 12,9 procent. Fyra år senare blev resultatet 17,5 procent och 2022 nådde SD 20,54 procent och blev Sveriges näst största parti.
Valet 2026 bryter den utvecklingen.
Nedgången till omkring 17,5 procent innebär fortfarande att SD är ett mycket stort parti. Men det är första gången partiet måste analysera ett riksdagsval där huvudfrågan inte är varför tillväxten blev mindre än väntat, utan varför väljarna faktiskt blev färre.
Den geografiska kartan gör frågan ännu svårare.
Det finns ingen enskild region att skylla på och inget tydligt lokalt mönster att korrigera.
Partiet backar nästan överallt.
Resultatet är fortfarande preliminärt
Rösträkningen är ännu inte helt avslutad.
Sena förtidsröster och utlandsröster återstår och kan förändra resultaten något, särskilt i kommuner där skillnaderna är mycket små. Kramfors är det tydligaste exemplet.
Det slutliga resultatet fastställs först när hela rösträkningen är klar. Valmyndigheten redovisar den löpande rösträkningen och det officiella resultatet här.
För den som följer den fortsatta rösträkningen finns också vår guide om när det slutliga valresultatet 2026 blir klart.
Men även om några hundradelar kan flytta enstaka kommuner över eller under nollstrecket är huvudbilden redan tydlig.
Sverigedemokraternas bakslag 2026 är inte begränsat till några få delar av Sverige.
Det täcker nästan hela landet.