Allt fler arbetar i Sverige. I augusti var 5,423 miljoner personer sysselsatta, 103 000 fler än ett år tidigare. Ändå ligger den säsongsrensade arbetslösheten kvar på höga 8,7 procent. Förklaringen är att även arbetskraften växer snabbt – och att fler som tidigare stod utanför arbetsmarknaden nu söker jobb.

Det är en arbetsmarknad som skickar två signaler samtidigt.

Jobben blir fler, sysselsättningsgraden stiger och långtidsarbetslösheten minskar. Men fortfarande är omkring en halv miljon människor arbetslösa och jobbtillväxten är ännu inte tillräckligt stark för att pressa ned den säsongsrensade arbetslösheten.

SCB:s nya siffror för augusti 2026 talar därför för att återhämtningen på arbetsmarknaden har börjat få fäste – men också att Sverige fortfarande har långt kvar till en stark arbetsmarknad.

Därför kan både jobben och arbetslösheten öka

I de faktiska, inte säsongsrensade augustisiffrorna var 5,423 miljoner personer sysselsatta. Det är 103 000 fler än i augusti förra året.

Samtidigt ökade hela arbetskraften med 122 000 personer till 5,928 miljoner.

Det är den viktigaste förklaringen till den till synes motsägelsefulla utvecklingen. Antalet personer som arbetar ökar kraftigt, men ännu fler har blivit en del av arbetskraften genom att antingen arbeta eller aktivt söka arbete.

I de faktiska augustisiffrorna var 505 000 personer arbetslösa, motsvarande 8,5 procent av arbetskraften.

Det ofta använda talet 8,7 procent kommer i stället från SCB:s säsongsrensade och utjämnade serie, där tillfälliga säsongseffekter har räknats bort. Där var 5,321 miljoner personer sysselsatta och 509 000 arbetslösa i augusti.

Skillnaden är viktig. Det går alltså inte att direkt kombinera 5,423 miljoner sysselsatta och 8,7 procents arbetslöshet som om de kom från exakt samma statistiska serie.

Den långsiktiga riktningen är däremot tydlig i båda måtten: fler människor arbetar än för ett år sedan.

105 000 färre står utanför arbetskraften

En annan pusselbit är utvecklingen bland dem som varken arbetar eller söker arbete.

Den gruppen har minskat med omkring 105 000 personer jämfört med augusti 2025. Även i den säsongsrensade statistiken syns en tydlig nedgång.

Det kan på kort sikt hålla arbetslösheten uppe.

Den som står helt utanför arbetskraften räknas inte som arbetslös. Om samma person börjar söka arbete aktivt flyttas personen in i arbetskraften och räknas som arbetslös tills ett jobb hittas.

Det betyder att en starkare ekonomi ibland kan få fler att börja söka jobb innan arbetslösheten faktiskt börjar falla.

SCB:s statistik visar nettoutvecklingen och följer inte exakt samma individer mellan grupperna. Men på ekonominivå är mönstret tydligt: arbetskraften växer samtidigt som sysselsättningen ökar.

Kvinnor driver en stor del av jobbökningen

Bakom ökningen finns tydliga skillnader mellan grupper.

Antalet sysselsatta kvinnor ökade med 61 000 personer jämfört med augusti förra året och uppgick till 2,577 miljoner. Det är en statistiskt säkerställd förändring.

Bland män ökade antalet sysselsatta med 42 000, men den förändringen är mer statistiskt osäker.

Även ungdomarna sticker ut. Bland personer mellan 15 och 24 år var 60 000 fler sysselsatta än ett år tidigare.

Den säsongsrensade sysselsättningsgraden för unga har samtidigt stigit under sommaren.

Det betyder inte att kvinnornas och ungdomarnas ökningar går att lägga ihop – grupperna överlappar – men båda visar att förbättringen inte är koncentrerad till en enda liten del av arbetsmarknaden.

Fler fasta jobb – inte bara en sommareffekt

En särskilt positiv signal är att ökningen inte bara handlar om tillfälliga jobb under sommaren.

Antalet anställda uppgick till 4,944 miljoner i augusti, 138 000 fler än ett år tidigare.

Av dem hade 4,207 miljoner en fast anställning. Det är en ökning med 89 000 personer på ett år.

Även tidsbegränsade anställningar var fler än i augusti 2025, även om förändringen där är mer osäker statistiskt.

De säsongsrensade siffrorna visar samtidigt en uppgång i både fasta och tidsbegränsade anställningar under de senaste månaderna.

Även mängden arbete som faktiskt utförs har börjat röra sig uppåt. Antalet arbetade timmar ökade svagt mellan juni och augusti i den säsongsrensade statistiken.

Det stärker bilden av att återhämtningen är bredare än bara ett högre antal personer som råkar klassas som sysselsatta.

Långtidsarbetslösheten minskar tydligt

En av de starkaste positiva signalerna finns bland dem som varit utan arbete länge.

I augusti hade 168 000 personer varit arbetslösa i minst 27 veckor.

Det är 36 000 färre än ett år tidigare.

Långtidsarbetslösheten är särskilt viktig eftersom långa perioder utan arbete tenderar att göra det svårare att komma tillbaka. En tydlig minskning är därför ett starkare kvalitetstecken än en enskild månadsförändring i den totala arbetslösheten.

Men arbetsmarknaden har fortfarande stora lediga resurser.

SCB räknade 395 000 sysselsatta som undersysselsatta – personer som vill och kan arbeta mer än de gör i dag.

Bland unga har undersysselsättningen dessutom ökat.

Det samlade outnyttjade arbetskraftsutbudet motsvarar enligt SCB omkring 675 000 heltidsjobb.

Har svensk arbetsmarknad vänt nu?

Mycket talar för att sysselsättningen faktiskt har vänt upp.

I SCB:s säsongsrensade serie har antalet sysselsatta ökat från 5,308 miljoner i juni till 5,314 miljoner i juli och 5,321 miljoner i augusti.

Sysselsättningsgraden har under samma period stigit från 69,4 till 69,6 procent.

Det är en tydlig riktning.

Men arbetslösheten har samtidigt legat still på 8,7 procent under juni, juli och augusti.

Det gör det mer korrekt att tala om en vändning i sysselsättningen än om en fullt återhämtad arbetsmarknad.

Så länge arbetskraften växer ungefär lika snabbt som antalet jobb kan arbetslösheten fortsätta ligga högt trots att företagen anställer fler.

Svensk ekonomi är starkare – men tappade fart under sommaren

Arbetsmarknadssiffrorna passar in i en ovanligt blandad konjunkturbild.

Under andra kvartalet växte svensk BNP med hela 1,6 procent jämfört med kvartalet före och med 3,3 procent jämfört med samma period 2025.

Men därefter blev sommaren svagare.

BNP-indikatorn föll först i juni och därefter med 0,8 procent i juli. Det var två raka månadsnedgångar efter den starka våren.

Läs mer om nedgången för svensk BNP i juli.

Samtidigt visar SCB:s konjunkturklocka att merparten av indikatorerna fortfarande ligger över sina historiska trendnivåer. För ett år sedan var läget nästan det omvända.

Sverige har alltså gått från en tydligt svag konjunktur till en starkare ekonomi, men tempot har minskat under sommaren.

Det är inte ovanligt att arbetsmarknaden reagerar senare än andra delar av ekonomin. Företag väntar ofta med större rekryteringar tills de känner sig säkra på att efterfrågan verkligen har förbättrats.

Jobbuppgången under sommaren kan därför delvis vara en fördröjd effekt av den starkare ekonomiska utvecklingen tidigare under året.

Hushållen börjar samtidigt konsumera mer

Samma dag som arbetsmarknadssiffrorna publicerades kom ytterligare en tydlig signal från hushållen.

Svenskarnas konsumtion ökade med 0,7 procent i augusti jämfört med juli och med hela 4,0 procent jämfört med augusti förra året.

Nio av elva konsumtionsområden ökade på månadsbasis.

Det går väl ihop med utvecklingen på arbetsmarknaden.

Fler personer i arbete innebär större samlade löneinkomster. När det kombineras med stigande reallöner och låg inflation ökar hushållens utrymme att konsumera.

Läs också vår genomgång av hushållens reala inkomster och köpkraft 2026.

Lönerna steg enligt det senaste utfallet med omkring 3,7 procent på årsbasis i juni, medan inflationen har fallit kraftigt. KPIF-inflationen var bara 0,7 procent i augusti.

För många hushåll betyder det att köpkraften nu förbättras från två håll: lönerna stiger snabbare än priserna och arbetsmarknaden börjar samtidigt skapa fler jobb.

Men en halv miljon arbetslösa bromsar återhämtningen

Den andra sidan är att arbetslösheten fortfarande är mycket hög.

Drygt en halv miljon arbetslösa innebär en stor mängd människor vars inkomster och konsumtionsmöjligheter är betydligt svagare.

Det är också en viktig förklaring till att svensk ekonomi fortfarande kan växa utan att omedelbart drabbas av en allmän arbetskraftsbrist.

För företagen finns fortfarande en relativt stor reserv av personer som söker arbete.

Om företagen kan fortsätta rekrytera ur den gruppen samtidigt som arbetskraften växer kan produktionen öka utan samma tryck uppåt på löner och priser som när arbetsmarknaden är mycket stram.

Det är en viktig skillnad mot perioder då arbetslösheten varit låg och företag konkurrerat hårt om samma arbetskraft.

Riksbanken får ännu ett svårt pussel

Arbetsmarknaden blir också en viktig del av underlaget inför Riksbankens nästa räntebesked.

Styrräntan ligger på 1,75 procent efter det senaste beslutet. Läs mer om Riksbankens räntebesked i augusti.

För den som argumenterar för en stramare penningpolitik finns flera nya signaler att peka på.

Sysselsättningen stiger. Konsumtionen ökar. Andra kvartalet gav stark BNP-tillväxt och Riksbankens egen företagsundersökning visar att storföretagen blivit mer positiva till konjunkturen.

Samtidigt talar flera faktorer åt andra hållet.

Arbetslösheten är fortfarande 8,7 procent. BNP tappade fart under sommaren och inflationen ligger klart under Riksbankens mål på 2 procent.

Det gör augustis arbetsmarknadssiffror till en viktig men inte avgörande pusselbit.

De minskar risken för att svensk ekonomi befinner sig på väg in i en ny tydlig nedgång. Däremot visar de inte en arbetsmarknad som är så överhettad att högre ränta automatiskt behövs.

Jobbökningen är verklig – men arbetslösheten kan ta tid att få ned

Den viktigaste slutsatsen från SCB:s nya arbetskraftsundersökning är därför inte att svensk arbetsmarknad står still.

Tvärtom.

103 000 fler människor är sysselsatta än för ett år sedan. Fler har fasta jobb, sysselsättningsgraden stiger och långtidsarbetslösheten minskar.

Problemet är att arbetskraften samtidigt växer så snabbt att de nya jobben ännu inte räcker för att pressa ned arbetslösheten.

Det ger Sverige en ovanlig mellanfas: ekonomin skapar fler jobb och hushållens köpkraft stärks, men arbetslösheten förblir hög.

Om jobbtillväxten fortsätter samtidigt som inflödet till arbetskraften så småningom bromsar in kan arbetslösheten börja falla tydligare.

Augustis siffror visar att den processen kan ha börjat.

De visar också varför det fortfarande är för tidigt att säga att jobbet är klart.