Vladimir Putin skärper tonen mot Europa och varnar för att europeiska trupper i Ukraina skulle innebära krig med Ryssland. Uttalandet kommer samtidigt som en ny omfattande rysk robot- och drönarattack dödat tre människor och skadat ett stort antal civila. Bakom ordkriget finns en växande konflikt om hur Ukraina över huvud taget ska kunna få trovärdiga säkerhetsgarantier efter ett framtida eldupphör.

Putin: Europeiska trupper betyder krig med Ryssland

Vladimir Putin riktade den nya varningen mot europeiska regeringar i samband med BRICS-mötet i Indien.

Den ryske presidenten kommenterade planerna på att europeiska länder i framtiden ska kunna placera militär personal i Ukraina som en del av säkerhetsgarantierna efter ett eventuellt fredsavtal eller eldupphör.

Putins besked var ovanligt tydligt: om europeiska trupper skickas till Ukraina skulle det enligt honom innebära krig med Ryssland.

Samtidigt hävdade Putin att Ryssland inte hotar europeiska länder och anklagade europeiska regeringar för att skrämma sina befolkningar med vad han beskriver som ett överdrivet ryskt hot.

Det skapar en tydlig motsättning i den ryska kommunikationen. Moskva säger å ena sidan att Europa inte behöver frukta ett ryskt angrepp, men varnar samtidigt för direkt konflikt om europeiska regeringar genomför en central del av de säkerhetsgarantier som nu planeras för Ukraina.

Europas styrka ska inte gå in i det pågående kriget

En viktig skillnad är att den europeiska planen inte handlar om att skicka Nato-förband till fronten för att delta i dagens krig.

Storbritannien och Frankrike leder arbetet med den så kallade Coalition of the Willing och den planerade Multinational Force – Ukraine, MNF-U.

Tanken är att styrkan ska kunna sättas in först efter att ett trovärdigt eldupphör har trätt i kraft och på begäran av Ukraina.

Styrkan ska bland annat kunna hjälpa till med utbildning och återuppbyggnad av Ukrainas försvar, bidra till säkerheten i ukrainskt luftrum och till havs samt fungera som en avskräckande faktor mot en ny rysk invasion.

Planeringen har kommit betydligt längre än tidigare.

MNF-U har förklarats redo att operera och har ett operativt högkvarter i Paris. Den brittiske generallöjtnanten Tom Bateman leder styrkan, och planerna omfattar mer än 25 länder.

Ett högkvarter ska även kunna etableras i Kyiv om styrkan sätts in.

Ryssland har tidigare hotat att angripa styrkan

Putins uttalande innebär inte att Ryssland för första gången motsätter sig en europeisk militär närvaro i Ukraina efter kriget.

Redan i juli gjorde det ryska utrikesdepartementet klart att Moskva skulle se den planerade styrkan som utländsk intervention.

Ryssland hävdade då också att utländska förband inne i Ukraina skulle betraktas som legitima militära mål.

Det nya är framför allt att Putin själv nu uttryckligen beskriver en sådan utplacering som något som skulle innebära krig med Ryssland.

Det höjer den politiska temperaturen ytterligare.

Den europeiska planen har samtidigt gått från relativt abstrakta diskussioner om framtida säkerhetsgarantier till en faktisk militär struktur med ledning, stab och planering för snabb utplacering.

Tre döda i nya ryska attacker

Putins uttalande kommer samtidigt som Ryssland genomfört ännu en stor kombinerad attack mot Ukraina.

Från kvällen den 11 september och under natten till den 12 september skickades en stor mängd robotar och drönare mot flera ukrainska regioner.

Ukrainas flygvapen uppgav att huvudriktningen för attacken var Odesaregionen.

Ryssland använde bland annat åtta Kalibr-kryssningsrobotar, sex Kh-59/69-robotar och 129 drönare och andra obemannade system.

Dessutom användes ett antal ballistiska Iskander-M- eller nordkoreanska KN-23-robotar. Exakt hur många ballistiska robotar som avfyrades offentliggjordes inte.

Det innebär att minst 143 robotar och drönare användes, utöver de ballistiska vapnen.

Ukraina uppgav att luftförsvaret sköt ned eller störde 110 mål.

Trots det registrerades träffar på ett stort antal platser.

Bostadshus träffades

Tre människor hade dödats i det senast verifierade läget.

I Zaporizjzja dödades en 64-årig kvinna och en 37-årig man när en drönare träffade ett bostadsområde och förstörde ett hus.

I Kryvyj Rih dödades ytterligare en person och tre människor skadades.

Odesaområdet utsattes samtidigt för en särskilt omfattande attack. Där rapporterades 28 skadade människor och svåra skador på bostadsbebyggelse, bland annat på de övre våningarna i ett flerfamiljshus.

Attacken följer på flera andra intensiva ryska flyganfall under veckan.

Även Kyiv och andra ukrainska regioner har träffats, och civila har dödats och skadats.

En tydligare rysk röd linje mot Europa

Putins formulering bör inte tolkas som att Ryssland redan har förklarat krig mot Europa eller att en direkt konflikt med Nato är omedelbart förestående.

Däremot blir den ryska röda linjen tydligare.

Moskva försöker i praktiken avskräcka europeiska regeringar från att genomföra den militärt viktigaste delen av de framtida säkerhetsgarantierna till Ukraina.

Den europeiska logiken är den motsatta.

För Ukraina och dess allierade finns en oro för att ett vanligt eldupphör utan starka säkerhetsgarantier bara skulle ge Ryssland tid att återhämta sig, återbeväpna sina styrkor och angripa på nytt några år senare.

Därför vill flera europeiska regeringar skapa ett läge där ett nytt ryskt angrepp automatiskt skulle riskera att dra in militär personal från flera europeiska länder.

Just den avskräckningseffekten är samtidigt vad Ryssland vill förhindra.

Vad betyder det för Nato?

Den planerade styrkan är inte en Natooperation.

Ukraina är inte medlem i Nato och omfattas därför inte av försvarsalliansens artikel 5.

MNF-U ligger dessutom utanför Natos ordinarie kommandostruktur.

Det betyder att ett framtida ryskt angrepp mot europeiska soldater inne i Ukraina inte automatiskt kan beskrivas som ett artikel 5-fall.

Situationen skulle ändå vara extremt farlig.

Om exempelvis brittiska, franska, svenska eller andra Natoallierades soldater dödades i ett avsiktligt ryskt angrepp skulle frågan om hur alliansen ska reagera omedelbart hamna högst på Natos agenda.

Artikel 4 ger medlemsländerna rätt att begära konsultationer om deras säkerhet hotas.

Ett sådant scenario skulle därför kunna skapa den allvarligaste direkta konfrontationen mellan Ryssland och europeiska Natoländer sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes.

Sverige kan bli direkt berört

Sverige är inte en utomstående part i diskussionen.

Den svenska regeringen har uttryckligen sagt att Sverige är berett att bidra till en multinationell styrka om en fredsuppgörelse nås.

Sverige deltar också i Coalition of the Willing tillsammans med andra europeiska länder.

Den svenska linjen har varit att Ukraina behöver trovärdiga och långsiktiga säkerhetsgarantier så att ett framtida eldupphör inte kan utnyttjas av Ryssland för att bygga upp sin militär och senare angripa på nytt.

Putin nämnde inte Sverige specifikt i sin nya varning.

Men om Sverige i framtiden skickar personal till Ukraina inom ramen för MNF-U skulle svenska soldater omfattas av den typ av utländsk militär närvaro som Moskva nu varnar för.

Det gör frågan direkt relevant för svensk säkerhetspolitik.

Sverige fortsätter stärka Ukrainas luftförsvar

Nattens nya ryska attack understryker samtidigt varför luftförsvaret fortsätter vara en central del av det svenska och europeiska stödet till Ukraina.

Sverige beslutade i slutet av augusti om ytterligare omkring 270 miljoner kronor i stöd till Ukrainas försvar, med tydlig inriktning mot bland annat luftförsvar.

Sveriges sammanlagda bidrag till den Natoadministrerade PURL-mekanismen uppgick då till 552 miljoner dollar.

Behovet är fortsatt mycket stort.

Ryssland kombinerar regelbundet långdistansrobotar, ballistiska robotar, Shahed-drönare och andra typer av obemannade system för att försöka överbelasta det ukrainska luftförsvaret.

Nattens attack visar samtidigt att även en hög andel nedskjutna mål inte är tillräcklig för att helt förhindra dödsfall och förstörelse.

Säkerhetsgarantierna kan bli fredssamtalens svåraste fråga

Konflikten kring den multinationella styrkan går rakt in i kärnan av försöken att hitta en framtida fredsuppgörelse.

För Ukraina är frågan inte bara var en framtida frontlinje ska ligga.

Landet vill också veta vad som händer om Ryssland bryter ett avtal och attackerar igen.

Ukraina har redan erfarenhet av säkerhetsarrangemang som inte stoppat rysk aggression. Därför har Kyiv krävt garantier som är militärt trovärdiga och som snabbt kan aktiveras.

Europeiska länder ser den planerade styrkan som ett sätt att skapa just detta.

Ryssland ser samma styrka som ett hot.

Det betyder att en av de mekanismer som Europa anser nödvändig för att göra en fred hållbar samtidigt är en av de lösningar Moskva tydligast försöker stoppa.

Diplomatin fortsätter – men motsättningarna är stora

Amerikanska försök att driva fredssamtalen framåt har hittills inte löst de viktigaste konflikterna.

Steve Witkoff och Jared Kushner har fört samtal med både Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Zelenskyj har beskrivit vissa amerikanska förslag som användbara, men de grundläggande motsättningarna om territorium, säkerhetsgarantier och framtida militär närvaro återstår.

Den ukrainske presidenten har samtidigt sagt att han är beredd att träffa Putin om båda deltar vid G20-mötet i Miami i december.

Det innebär att möjligheten till fortsatta förhandlingar fortfarande finns.

Men Putins nya varning visar samtidigt hur långt ifrån varandra parterna står i frågan som kan bli helt avgörande för om ett framtida fredsavtal faktiskt håller.

Europa vill bygga en militär garanti som gör det farligare för Ryssland att angripa Ukraina igen.

Moskva säger nu att just en sådan europeisk närvaro kan innebära krig med Ryssland.