Rysslands centralbank lämnar styrräntan oförändrad på 14 procent trots en ekonomi som knappt växer och hård press från näringslivet på lägre räntor. Beskedet visar hur svårt läget har blivit för Moskva: en räntesänkning skulle kunna hjälpa företagen, men samtidigt riskera att sätta ytterligare fart på inflationen.

Bank of Russia meddelade på fredagen den 11 september att styrräntan ligger kvar på 14 procent.

Beskedet var väntat, men kommer i ett betydligt mer pressat ekonomiskt läge än tidigare under året.

Den ryska centralbanken räknar med att BNP-tillväxten under 2026 stannar någonstans mellan noll och en procent. Samtidigt har inflationstrycket åter ökat och banken räknar med en inflation på 6–7 procent vid årets slut.

Det skapar ett problem som blir allt svårare att lösa.

En lägre ränta skulle kunna ge syre åt företag och investeringar. Men en för snabb sänkning riskerar samtidigt att försvaga rubeln och driva upp priserna ytterligare.

Företagen vill ha betydligt lägre ränta

Pressen på centralbanken kommer inte minst från det ryska näringslivet.

Företag har argumenterat för att dagens finansieringskostnader gör många investeringar olönsamma och att en verklig återhämtning blir svår så länge styrräntan ligger kvar på så höga nivåer.

Bedömningen från delar av näringslivet är att räntan behöver ned under 12 procent för att investeringarna på allvar ska kunna ta fart igen.

Centralbanken delar inte helt den bilden och har pekat på att investeringarna börjat återhämta sig.

Men någon snabb lättnad kommer alltså inte.

För Rysslands ekonomi betyder det att företag även fortsättningsvis får leva med mycket dyra lån samtidigt som efterfrågan och den ekonomiska tillväxten är svag.

Kriget har blivit ett inflationsproblem

En viktig del av förklaringen finns numera direkt i kriget.

Ukrainska attacker mot ryska raffinaderier och annan ekonomisk infrastruktur har minskat kapaciteten inom delar av energisektorn. Det har i sin tur bidragit till högre priser på bland annat bränsle och transporter.

Den ryska centralbanken har själv pekat ut bränslepriserna och minskad produktionskapacitet som faktorer bakom det högre inflationstrycket.

Effekten stannar inte vid bensinstationen.

När diesel och bensin blir dyrare stiger även kostnaden för att transportera livsmedel, industrivaror och andra produkter genom landet.

Lastbilstransporter står för en mycket stor del av den ryska godstrafiken och stigande transportkostnader kan därför snabbt spridas vidare till resten av ekonomin.

Centralbanken har tidigare uppskattat att direkta och indirekta effekter av dyrare motorbränsle kan bidra med upp till 1,5 procentenheter till inflationen under 2026.

Det betyder att Ukraina genom attackerna inte bara kan slå mot Rysslands oljeproduktion och exportintäkter. Störningarna kan också göra det svårare för Bank of Russia att sänka räntan.

Ryssland fastnar i ett räntelås

Det är där det ryska dilemmat blir tydligt.

Om centralbanken sänker räntan snabbt kan lån, konsumtion och investeringar få fart.

Men mer pengar i ekonomin kan samtidigt driva upp efterfrågan och inflationen. En lägre ränta kan dessutom öka trycket på rubeln, vilket gör importerade varor dyrare.

Om banken i stället håller kvar räntan på 14 procent fortsätter höga lånekostnader att pressa företag, investeringar och hushåll.

Ryssland riskerar därför att fastna i ett ekonomiskt räntelås där nästan varje alternativ har tydliga nackdelar.

Det sker samtidigt som tillväxten redan närmar sig noll.

Oljeproduktionen faller

Problemen syns också i oljeindustrin, som fortfarande är en av de viktigaste delarna av den ryska ekonomin.

Nya siffror från IEA pekar på att den ryska råoljeproduktionen i augusti föll till omkring 8,36 miljoner fat per dag.

Det är omkring 200 000 fat mindre än månaden före och cirka 940 000 fat per dag lägre än i januari.

IEA har samtidigt sänkt prognosen för den ryska produktionen under 2026.

Rysslands egen prognos pekar mot att årets totala oljeproduktion kan bli den lägsta sedan 2009.

Vi har tidigare gått igenom utvecklingen i Rysslands oljeproduktion mot 17-årslägsta.

Även exporten av raffinerade produkter har pressats och Moskva har infört begränsningar för bland annat diesel och bensin för att skydda den egna marknaden.

Ryssland har bland annat förlängt sitt dieselförbud till den 30 september.

Sanktionerna fortsätter begränsa ekonomin

Till detta kommer de västliga sanktionerna.

EU och andra västländer har under flera år byggt ut sanktionerna mot ryska banker, energibolag, fartyg, export och finansiella flöden.

Det betyder inte att Ryssland slutat sälja olja och andra råvaror.

Tvärtom har handeln i stor utsträckning styrts om till bland annat Kina och Indien.

Men sanktionerna gör handeln dyrare, mer komplicerad och mer beroende av alternativa finansieringssystem och den så kallade skuggflottan.

Det innebär ytterligare kostnader för en ekonomi som redan pressas av höga räntor och svag tillväxt.

Högt oljepris hjälper samtidigt Moskva

Utvecklingen är ändå inte entydigt negativ för den ryska statsbudgeten.

Det kraftigt högre oljepriset under september innebär att Ryssland kan få mer betalt för den olja som fortfarande når världsmarknaden.

Brentoljan handlades på fredagen omkring 104 dollar per fat efter att ha legat ännu högre tidigare.

Det höga oljepriset ger därför Moskva en viktig ekonomisk motvikt.

Färre exporterade fat är ett problem. Men om priset på varje fat samtidigt stiger kraftigt blir intäktsbortfallet mindre.

Det är en av anledningarna till att energimarknaden blir så viktig för att förstå hur hårt den ryska ekonomin faktiskt pressas.

Räntebeskedet kommer en vecka före valet

Tajmingen gör också beskedet politiskt känsligt.

Det ryska parlamentsvalet hålls den 18–20 september, alltså bara en vecka efter centralbankens beslut.

Förenade Ryssland väntas behålla sin dominans, men ekonomin är ändå viktig för Kreml.

Den här gången har regeringen inte genomfört samma stora ökningar av offentliga utgifter inför valet som före dumavalet 2021 och presidentvalet 2024.

Det kan delvis förklaras av att budgetläget redan är ansträngt.

Rysslands budgetunderskott motsvarade omkring 2,5 procent av BNP i augusti och krigets kostnader fortsätter att belasta statsfinanserna.

Det finns däremot inget som tyder på att centralbankens räntebeslut skulle ha fattats av valtaktiska skäl.

Inflationsläget ger i sig starka skäl till att hålla räntan oförändrad.

Varför det spelar roll för Sverige och Europa

Den ryska styrräntan påverkar inte svenska hushåll direkt.

Men utvecklingen i Ryssland kan få betydelse via framför allt energi, råvaror och inflation.

Om ukrainska attacker fortsätter att minska den ryska produktionen av olja, diesel och andra petroleumprodukter kan det bidra till ett stramare globalt utbud.

Europa köper inte längre ryska energiprodukter på samma sätt som före kriget, men världsmarknaden är sammanlänkad.

Om andra länder måste köpa mer diesel eller olja från alternativa leverantörer ökar konkurrensen om samma produkter.

Det kan driva upp priserna även i Europa.

För svenska företag innebär det högre kostnader för transporter och energi. För hushållen kan effekten märkas genom dyrare drivmedel och högre priser på varor.

Om energipriserna samtidigt håller inflationen uppe blir det också svårare för europeiska centralbanker att sänka sina räntor.

Pressen på Rysslands ekonomi ökar från flera håll

Det ryska problemet är därför större än själva räntesiffran.

Ekonomin växer knappt. Företagen vill ha billigare finansiering. Inflationstrycket har vänt upp. Ukrainska attacker slår mot raffinaderier och produktion. Sanktionerna fortsätter att komplicera handeln och staten måste samtidigt finansiera ett kostsamt krig.

Det höga oljepriset ger Moskva ett viktigt skydd genom större exportintäkter.

Men det löser inte centralbankens grundproblem.

Ryssland behöver lägre räntor för att få fart på investeringar och tillväxt, samtidigt som samma räntesänkningar riskerar att förvärra inflationen.

Fredagens besked på 14 procent visar därför hur den ryska ekonomin blivit allt mer låst mellan krigets kostnader och behovet av att få fart på tillväxten.