Oljepriset faller kraftigt på fredagen efter nya signaler om en möjlig tillfällig uppgörelse med Iran om sjöfarten genom Hormuzsundet. Brentoljan handlas kring 104 dollar fatet, men trots nedgången är priset fortfarande kraftigt högre än för en vecka sedan. Samtidigt har dieselpriset i USA slagit rekord.

Den snabba omsvängningen på oljemarknaden visar hur känsligt läget har blivit.

Brentoljan föll under fredagen med drygt 3 procent efter att tidigare ha varit uppe på 109,97 dollar per fat. Under eftermiddagen låg priset kring 104 dollar.

Trots nedgången är Brent fortfarande omkring 8 procent dyrare än för en vecka sedan.

Bakom prisfallet ligger framför allt nya uppgifter om diplomatiska försök att få till en tillfällig överenskommelse kring trafiken genom Hormuzsundet.

Men någon lösning finns ännu inte.

Nya Iran-signaler pressar oljepriset

Gulfstater arbetar enligt nya uppgifter för att få till en överenskommelse med Iran som skulle göra det lättare för fartyg att passera genom Hormuz.

Ett möte mellan Gulfstaternas utrikesministrar och Irans toppdiplomat planeras i Oman på måndag den 14 september.

Marknaden reagerade snabbt.

Om trafiken genom Hormuz kan öka igen skulle en av de största riskerna bakom den senaste oljeprisrusningen minska kraftigt.

Det är dock viktigt att skilja på förhandlingar och faktiska oljeleveranser.

Sjöfarten genom Hormuz är fortfarande extremt begränsad. Under torsdagen registrerades bara sju fartyg som passerade sundet, jämfört med omkring 125 fartyg per dag före konflikten.

Det är därför för tidigt att säga att oljechocken är över.

En femtedel av världens oljeflöden passerar Hormuz

Hormuzsundet är en av världsekonomins viktigaste transportleder.

Före kriget passerade omkring 15 miljoner fat råolja och ytterligare cirka 5 miljoner fat oljeprodukter genom sundet varje dag.

Det motsvarar ungefär en femtedel av världens olje- och LNG-flöden.

När den trafiken störs blir konsekvenserna snabbt globala.

Oljehandlare måste inte bara räkna på hur mycket olja som faktiskt försvinner från marknaden. De måste också prissätta risken för ytterligare attacker, dyrare försäkringar, längre transportvägar och nya stopp i leveranserna.

Den riskpremien har varit en viktig förklaring till att Brentoljan åter tagit sig över 100 dollar.

Fredagens prisfall visar att marknaden nu ser åtminstone en möjlighet att situationen kan förbättras.

Fortfarande flera stora problem på oljemarknaden

Hormuz är samtidigt långt ifrån den enda faktorn som pressar utbudet.

Saudiarabiens oljeutbud föll i augusti med 2,3 miljoner fat per dag till omkring 6 miljoner fat om dagen.

Det är den lägsta nivån på mer än tre decennier.

Nedgången har kopplats till attacker mot saudisk energiinfrastruktur och sjöfart.

Dessutom har läget kring Bab el-Mandeb blivit mer osäkert efter huthiernas framryckning mot den strategiskt viktiga ön Perim.

Det innebär att två av Mellanösterns viktigaste transportleder samtidigt har hamnat i centrum för marknadens oro.

IEA räknar nu med att världens oljeutbud faller kraftigt under 2026. Prognosen har justerats ned samtidigt som den höga prisnivån börjar slå mot efterfrågan.

Det gör att en diplomatisk öppning kring Hormuz kan få stor betydelse, men inte nödvändigtvis räcker för att helt normalisera marknaden.

Dieselpriset har slagit rekord

Den tydligaste varningssignalen finns just nu kanske inte i råoljepriset.

I USA har det genomsnittliga dieselpriset passerat 6 dollar per gallon för första gången.

Sedan konflikten med Iran började har dieselpriset där stigit med närmare 60 procent.

Samtidigt ligger de amerikanska diesellagren omkring 13 procent under femårssnittet.

Även raffinaderimarginalerna har rusat.

Den så kallade crack spreaden för amerikansk diesel har nått rekordhöga nivåer på över 112 dollar per fat.

Det innebär att skillnaden mellan priset på råolja och värdet på färdig diesel blivit extremt stor.

Det är en viktig förklaring till varför ett fallande oljepris inte automatiskt betyder ett lika stort fall för diesel.

Dieselmarknaden har ett eget problem

Dieselpriset påverkas av betydligt mer än bara Brentoljan.

Ryska raffinaderier och bränsleexport har störts samtidigt som marknaden redan haft låga lager.

Även begränsningar av kinesisk bränsleexport har bidragit till att göra tillgången stramare.

Det innebär att råoljan kan falla samtidigt som diesel fortsätter att vara dyr.

Commerzbank har höjt sin prognos för diesel till 1 200 dollar per ton, från tidigare 950 dollar.

Det är en kraftig förändring och visar hur annorlunda marknaden för raffinerade produkter ser ut jämfört med själva råoljan.

För svenska bilister är det just denna skillnad som är central.

Därför kan svensk diesel förbli dyr

Svenska drivmedelspriser påverkas av världsmarknaden, men pumppriset bestäms inte direkt av vad Brent kostar en enskild dag.

Priset på färdigraffinerad diesel i nordvästra Europa är viktigare på kort sikt.

Även dollarkursen mot kronan påverkar.

Därtill kommer skatter och kostnader i distributionsledet.

Svenska företagslistpriser för diesel ligger just nu kring 21,70–21,95 kronor per liter hos de stora kedjorna.

Sverige har sedan den 1 juli också en tillfällig sänkning av dieselskatten motsvarande omkring tre kronor per liter inklusive moms.

Den skattesänkningen fungerar som en buffert mot den internationella prisuppgången.

Men om den globala dieselmarknaden fortsätter att vara pressad kan svenska priser ändå förbli höga även om Brent backar ytterligare några dollar.

Vad krävs för att dieselpriset ska falla tydligt?

Det räcker sannolikt inte med diplomatiska signaler.

För ett mer bestående prisfall behövs framför allt faktiska förbättringar i de fysiska leveranserna.

Det innebär bland annat fler fartyg genom Hormuz, högre export från Gulfstaterna och mindre störningar i raffinaderier och produktmarknader.

Om detta sker samtidigt kan raffinaderimarginalerna börja falla.

Då finns också större chans att lägre oljepris slår igenom på svenska mackpriser.

Men om förhandlingarna med Iran misslyckas kan motsatsen ske mycket snabbt.

Ett nytt hopp upp över 110 dollar per fat skulle åter öka kostnaderna genom hela energikedjan.

Sveriges inflation är samtidigt mycket låg

Energiutvecklingen kommer i ett känsligt läge för svensk ekonomi.

Den preliminära svenska inflationen för augusti visar att KPI ökade med 0,3 procent i årstakt.

KPIF låg på 0,7 procent och KPIF exklusive energi på 0,5 procent.

Det är mycket låga nivåer.

Det innebär att Sverige går in i den nya energichocken med betydligt lägre underliggande inflation än under tidigare år.

Men höga olje- och dieselpriser kan fortfarande få stor betydelse om de blir långvariga.

Först kommer den direkta effekten genom drivmedel och transporter.

Därefter kan högre kostnader slå vidare mot bland annat livsmedel, jordbruk, industri, logistik och handel.

Det är den andra delen som Riksbanken kommer att följa särskilt noggrant.

Riksbanken får ännu en osäkerhetsfaktor

Styrräntan ligger på 1,75 procent efter Riksbankens besked i augusti.

Nästa räntebesked kommer den 24 september.

Riksbanken har samtidigt varnat för att energirelaterade utbudsstörningar kan bli ett problem om de börjar spridas till den bredare prisbildningen.

Den låga svenska inflationen talar i nuläget emot någon omedelbar dramatisk räntereaktion.

Men om olje- och dieselpriserna ligger kvar på höga nivåer under längre tid kan centralbanken behöva bli mer försiktig.

Fredagens oljeprisfall är därför positivt även för den svenska räntebilden.

Men det är ännu för tidigt att dra slutsatsen att inflationsrisken har försvunnit.

Europa har redan börjat reagera

Även i övriga Europa har energichocken förändrat ränteläget.

ECB höjde räntan den 10 september och flera centralbanksföreträdare har öppnat för ytterligare åtstramning om de höga energipriserna börjar slå igenom bredare i inflationen.

Sverige befinner sig i ett annat inflationsläge, men påverkas av samma internationella energimarknad.

Dyrare diesel höjer transportkostnaderna.

Dyrare energi påverkar industrin.

Och om kronan samtidigt försvagas mot dollarn blir importerad energi ännu dyrare.

Det är därför utvecklingen i Hormuz nu är relevant långt utanför själva oljemarknaden.

Diplomatin kan ge en paus – men inget är löst

Fredagens oljeprisfall är ett tydligt tecken på hur mycket geopolitisk risk som finns inbakad i dagens pris.

Om mötet i Oman leder till en fungerande överenskommelse och fartygstrafiken genom Hormuz börjar normaliseras kan Brent fortsätta nedåt.

Det skulle i sin tur minska trycket på inflationen och förbättra utsikterna för både företag och hushåll.

Men dagens prisfall ska inte blandas ihop med att marknaden redan är tillbaka i balans.

Brent ligger fortfarande över 100 dollar.

Dieselpriset har nått rekordnivåer i USA.

Saudiarabiens utbud har fallit kraftigt.

Och trafiken genom Hormuz är fortfarande en bråkdel av det normala.

Just nu handlar oljemarknaden därför framför allt på hopp.

Nästa steg avgörs av om diplomatin faktiskt får oljan att börja flöda igen.