Iranstödda huthier har tagit den strategiska ön Perim mitt i Bab el-Mandeb-sundet. Därmed ökar hotet mot en av världens viktigaste transportleder för olja och handel, samtidigt som trafiken genom Hormuz redan är kraftigt störd. Ett nytt stopp i Röda havet skulle kunna driva upp både oljepris, fraktkostnader och inflation.

Utvecklingen i Jemen kan få betydligt större ekonomiska konsekvenser än själva offensiven antyder.

Huthierna har under de senaste dagarna avancerat söderut längs Jemens kust vid Röda havet. Efter att regeringsstyrkor dragit sig tillbaka har gruppen nått och tagit Perim, även kallad Mayyun, en liten men strategiskt placerad ö mitt i Bab el-Mandeb.

Det betyder inte att sundet är stängt.

Men huthierna befinner sig nu på en plats som ger dem betydligt större möjlighet att hota fartygstrafiken mellan Röda havet och Adenviken.

Och tidpunkten är särskilt känslig.

Bab el-Mandeb har blivit ännu viktigare

Bab el-Mandeb är den södra porten till Röda havet och därmed till Suezkanalen. Sundet är på sitt smalaste ställe omkring 29 kilometer brett och är en av de viktigaste farlederna mellan Europa och Asien.

På ena sidan ligger Jemen. På den andra Djibouti och Eritrea.

Perim ligger mitt i passagen och delar upp fartygstrafiken i två farleder.

När huthierna nu har tagit ön samtidigt som de avancerat vid Dhubab på fastlandet har deras strategiska position stärkts kraftigt.

Det stora problemet för världsekonomin är att Bab el-Mandeb blivit ännu viktigare sedan kriget kring Iran började störa trafiken genom Hormuzsundet.

Före kriget gick omkring en femtedel av världens dagliga handel med olja och LNG genom Hormuz.

När den rutten blivit osäkrare har Saudiarabien och andra producenter försökt flytta mer energi västerut mot Röda havet.

Nu hotas även den vägen.

Hormuz och Röda havet pressas samtidigt

Saudiarabien kan transportera olja från landets stora produktionsområden i öster till Yanbu vid Röda havet genom East-West-pipelinen.

Det gör det möjligt att exportera olja utan att passera Hormuz.

Men tankfartygen måste därefter normalt söderut genom Bab el-Mandeb för att nå Indiska oceanen och viktiga asiatiska marknader.

Det skapar ett ovanligt scenario.

Den alternativa exportväg som blivit viktigare när Hormuz störts riskerar själv att hamna inom räckhåll för en väpnad grupp som redan tidigare visat att den kan angripa kommersiell sjöfart.

Om både Hormuz och Bab el-Mandeb blir svåra att använda samtidigt skulle två av världens viktigaste energileder vara under press på samma gång.

Det behöver inte innebära att oljan försvinner från marknaden helt. Men transporterna kan bli betydligt dyrare, långsammare och mer osäkra.

Saudiarabiens oljeutbud har redan rasat

Läget kommer dessutom när den saudiska oljeproduktionen redan har drabbats hårt.

IEA uppgav på fredagen att Saudiarabiens oljeutbud föll med omkring 2,3 miljoner fat per dag under augusti till cirka 6 miljoner fat per dag.

Det är den lägsta nivån på mer än tre decennier.

Attacker mot saudisk energiinfrastruktur och störningar i sjöfarten har bidragit till nedgången.

Saudiarabien har därför dubbla problem.

Landet behöver både hålla produktionen igång och hitta säkra exportvägar för den olja som faktiskt kan produceras.

Samtidigt har satellitbilder visat svart rök i närheten av Saudiarabiens viktiga East-West-pipeline. Någon bekräftad förklaring till röken finns ännu inte, och det går därför inte att slå fast att ledningen har attackerats.

Men händelsen visar hur känsligt systemet har blivit.

Oljepriset ligger redan över 100 dollar

Brentoljan handlades på fredagen omkring 104 dollar per fat.

Priset föll under dagen efter nya signaler om försök till en diplomatisk lösning kring sjöfarten genom Hormuz, men låg fortfarande kraftigt högre än en vecka tidigare.

Det innebär att marknaden redan har byggt in en betydande geopolitisk riskpremie.

Om hotet mot Bab el-Mandeb ökar ytterligare kan riskpremien snabbt växa igen.

Det är särskilt viktigt eftersom en störning i sundet inte bara påverkar råolja.

Även diesel, bensin, flygbränsle och andra raffinerade oljeprodukter transporteras genom området.

Amerikanska dieselpriser har redan nått rekordnivåer under den pågående krisen.

Vi har tidigare gått igenom hur ett oljepris på 120 dollar skulle kunna slå mot Sverige.

Omvägen runt Afrika kan bli mycket dyr

Ett fartyg behöver inte bli attackerat för att ekonomin ska påverkas.

Det räcker att redare och försäkringsbolag bedömer risken som för hög.

När huthierna tidigare angrep fartyg i Röda havet valde flera av världens största rederier att styra trafiken runt Godahoppsudden i stället för genom Bab el-Mandeb och Suez.

Den omvägen är lång.

För ett oljetankfartyg från Saudiarabiens västkust till Asien kan restiden i vissa fall öka från ungefär tre veckor till närmare sju veckor.

Bränslekostnaden kan samtidigt mer än fördubblas.

Om Bab el-Mandeb blir för riskabelt	Möjlig följd
Fartyg går runt Afrika	Längre leveranstider
Fler fartyg binds upp	Högre fraktpriser
Försäkringspremier stiger	Dyrare transporter
Mer bränsle används	Högre kostnader för rederier
Olja och varor kommer fram senare	Nytt inflationstryck

Det handlar alltså inte bara om hur många fat olja som produceras.

Samma mängd olja kan bli betydligt dyrare att få fram till köparen.

Suezhandeln kan drabbas igen

Bab el-Mandeb är också helt avgörande för containertrafiken mellan Asien och Europa.

Fartyg från exempelvis Kina, Sydkorea och Sydostasien går normalt genom Indiska oceanen, passerar Bab el-Mandeb och fortsätter genom Röda havet och Suezkanalen.

Om den rutten blir för farlig återstår i praktiken den mycket längre vägen runt Afrika.

Det skulle kunna bli ett nytt slag mot europeiska företag som redan pressas av höga energi-, finansierings- och transportkostnader.

Elektronik, maskindelar, kläder, möbler, fordon och stora mängder industrikomponenter transporteras på den här rutten.

För svenska företag kan det innebära längre ledtider och dyrare import.

Även export till asiatiska marknader blir dyrare.

Kan slå mot svenska drivmedelspriser

För svenska hushåll är drivmedelspriserna den mest direkta risken.

Sverige behöver inte importera just den olja som passerar Perim för att påverkas.

Olja handlas på en global marknad.

Om transportkostnaderna stiger eller tillgängligheten minskar pressas världsmarknadspriset upp, vilket i sin tur påverkar kostnaden för bensin, diesel och andra oljeprodukter även här.

Särskilt dieselpriset är viktigt för den bredare ekonomin.

Lastbilar, entreprenadmaskiner och delar av jordbruket är beroende av diesel. Dyrare drivmedel kan därför stegvis hamna i priserna på många andra varor och tjänster.

Ny inflationsrisk inför Riksbankens besked

Svensk inflation är samtidigt låg.

Den preliminära statistiken för augusti visade en KPIF-inflation på 0,7 procent.

Det ger Riksbanken ett betydligt lugnare utgångsläge än under inflationskrisen några år tidigare.

Men en kraftig och långvarig energi- och fraktchock kan snabbt förändra bilden.

Riksbanken har redan pekat på kriget i Mellanöstern och störningar i globala leveranskedjor som risker för inflationen.

Nästa svenska räntebesked kommer den 24 september.

Om oljan fortsätter över 100 dollar och transportkostnaderna börjar stiga kraftigt kan centralbanken behöva väga in en helt ny inflationsrisk.

Huthierna behöver inte stänga sundet

Det finns samtidigt skäl att vara försiktig med de mest dramatiska scenarierna.

Att huthierna har tagit Perim innebär inte att Bab el-Mandeb automatiskt är stängt.

Det är dessutom möjligt att regeringssidan försöker återta ön. Saudiarabien har redan agerat militärt i området, och läget kan förändras snabbt.

Men för världshandeln är den avgörande frågan inte bara vem som formellt kontrollerar farleden.

Det handlar också om vilken risk rederierna är beredda att acceptera.

Ett trovärdigt hot om robotar, drönare eller attacker mot fartyg kan räcka för att försäkringspremierna ska rusa och fartyg börja välja en annan rutt.

Vi har tidigare skrivit om hur kriget redan kraftigt minskat trafiken genom Hormuz.

Två av världens viktigaste flaskhalsar under press

Det är därför Perim får så stor ekonomisk betydelse.

Normalt går det att hantera en störning i en viktig energiled genom att flytta transporter till en annan.

Men om Hormuz och Bab el-Mandeb samtidigt blir osäkra minskar alternativen snabbt.

Saudiarabien kan skicka olja västerut för att undvika Hormuz.

Men om den oljan sedan inte kan lämna Röda havet utan stora risker uppstår nästa flaskhals direkt.

Även Kina har försökt säkra sin oljehandel genom kontakter med huthierna, ett tecken på hur viktig Röda havsrutten redan blivit för stora importländer.

Det är den verkliga risken efter huthiernas intagande av Perim.

Inte att all världshandel plötsligt stoppas, utan att två av världsekonomins viktigaste transportleder blir dyra, osäkra och svåra att använda samtidigt.

För oljepriset, frakten och inflationen kan det vara mer än tillräckligt.