Volodymyr Zelenskyjs flygplan var nära att träffas av en drönare när den ukrainske presidenten skulle lämna Moldavien för Oslo. Det uppgav Norges statsminister Jonas Gahr Støre på onsdagskvällen. Men exakt hur nära drönaren kom är fortfarande okänt, och den offentliga tidslinjen lämnar flera viktiga frågor obesvarade.

Zelenskyj befann sig i Moldavien på tisdagen innan resan fortsatte till Norge, där han skulle delta vid kung Haralds begravning och träffa den norska regeringen.

Efter ankomsten berättade Zelenskyj själv om vad som ska ha hänt.

Enligt Norges tidigare statsminister Jens Stoltenberg, som återgett samtalet, beskrev Zelenskyj ett hot mot flygplanet och en drönare som hade försökt användas mot det.

Støre gick på onsdagskvällen längre och sade att Zelenskyjs plan nästan hade träffats.

Det är ett mycket allvarligt påstående. Men det finns fortfarande ingen offentlig uppgift om avståndet mellan drönaren och flygplanet.

Exakt hur nära kom drönaren?

Det korta svaret är att vi inte vet.

Det har inte offentliggjorts några radaruppgifter, höjder eller avstånd som visar hur nära en kollision faktiskt var. Moldaviska myndigheter har inte heller offentligt bekräftat just den del av händelsen som gäller Zelenskyjs flygplan.

Därför bör Støres formulering om att planet ”nästan” träffades behandlas som ett uppgiftslämnat besked, inte som ett tekniskt fastslaget faktum.

Det blir särskilt viktigt när den offentliga tidslinjen granskas.

Zelenskyjs regeringsplan, med registreringen UR-ABA, registrerades enligt flygdata som avgånget från Chișinău klockan 17.57 lokal tid i Moldavien. Planet landade senare på Oslo Gardermoen.

Samtidigt hade Moldaviens försvar rapporterat om en Shahed-liknande drönare som kom in i landets luftrum tidigare under eftermiddagen.

Den drönaren upptäcktes första gången omkring klockan 16.20. Den rörde sig mot Chișinău, fortsatte mot Rumänien och återkom därefter till moldaviskt luftrum.

Den sista offentligt redovisade radarkontakten ska ha skett klockan 17.14.

Moldaviens luftrum öppnades enligt myndigheterna åter klockan 17.39.

Om Zelenskyjs plan verkligen lyfte 17.57 innebär det att den offentligt spårade drönaren redan hade försvunnit från radar när planet lämnade marken.

Tidslinjen utesluter inte incidenten

Det betyder inte att Støres uppgift måste vara fel.

Det kan ha funnits fler än en drönare i området. Reuters har rapporterat om två ryska drönare i samband med luftintrånget.

Det är också möjligt att det finns radar- eller säkerhetsuppgifter som inte har offentliggjorts.

Ytterligare en möjlighet är att hotet inträffade under förberedelserna inför avgången eller under en tidigare planerad starttid.

Men det finns ännu inget offentligt underlag som gör det möjligt att slå fast vilket scenario som stämmer.

Det är därför för tidigt att beskriva händelsen som ett bekräftat mordförsök mot Zelenskyj.

Drönare identifierades som Shahed-typ

Moldaviens militär uppgav att en av drönarna preliminärt bedömdes vara av Shahed-typ.

Senare hittades delar av en drönare vid Mihăilenii Vechi. Polisen uppgav att fynden hade egenskaper som liknar en Geran-modell och att delar från vad som föreföll vara en splitterverkande stridsdel hittades.

Shahed- och Geran-drönare har använts i stor omfattning av Ryssland under kriget i Ukraina.

Rumänien följde också drönaren på radar. Två spanska F-18-plan inom Natos förstärkta incidentberedskap skickades upp när målet närmade sig det rumänska luftrummet.

Det stärker bilden av att ett verkligt och allvarligt luftintrång pågick samtidigt som Zelenskyj skulle lämna Moldavien.

Men det bevisar inte i sig att drönaren medvetet styrdes mot presidentens flygplan.

Zelenskyjs resor är ett särskilt säkerhetsproblem

Händelsen visar samtidigt hur komplicerade Zelenskyjs internationella resor har blivit.

Inne i Ukraina arbetar presidentens säkerhetsorganisation i en krigsmiljö där hotbilden är konstant.

När Zelenskyj lämnar landet blir fler aktörer inblandade.

Presidentens resa måste samordnas med civila flygplatser, lokal flygledning, andra länders myndigheter och internationella flygrutter.

I Moldavien fick drönarlarmet direkta konsekvenser för civilflyget. Flygplan hölls kvar och minst ett flyg dirigerades om.

Det skedde samtidigt som Zelenskyjs regeringsplan stod inför avfärden mot Norge.

Den typen av situation skapar ett säkerhetsproblem som inte går att kontrollera enbart genom presidentens eget personskydd.

Vi har tidigare skrivit om den växande risken för civilflyget i och omkring ryskt luftrum.

Tidigare har hotet kommit betydligt närmare

Zelenskyj har befunnit sig nära ryska attacker tidigare.

När han besökte Odesa tillsammans med Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis 2024 slog en rysk robot ner omkring 500 meter från delegationen.

I Polen har en man dessutom åtalats misstänkt för att ha samlat information om flygplatsen Rzeszów-Jasionka i samband med förberedelser för ett möjligt attentat mot den ukrainske presidenten.

Det gör flygplatser och internationella förflyttningar till en särskilt känslig del av Zelenskyjs säkerhet.

När ett presidentflygplan befinner sig på marken eller precis ska lyfta är tidpunkt och plats mer förutsägbara än under många andra delar av en statsledares resa.

Luftförsvar stod på dagordningen i Oslo

Det finns också en tydlig koppling mellan incidenten och Zelenskyjs besök i Norge.

När han träffade Støre diskuterades just luftförsvar och Ukrainas behov av bättre skydd mot ryska robotar och drönare.

Norge och Ukraina talade bland annat om Patriot-system och europeiska initiativ för att stärka luftförsvaret.

Den norska regeringen har redovisat mötet och de fortsatta diskussionerna om Ukrainas försvar på regjeringen.no.

Samtidigt finns en Nato-dimension när drönare från kriget i Ukraina rör sig in över andra europeiska länder. Vi har tidigare gått igenom vad som faktiskt krävs för att Natos artikel 5 ska aktiveras.

Det här är fortfarande oklart

Tre frågor är fortfarande centrala.

Hur nära kom drönaren faktiskt Zelenskyjs plan?

Var det samma drönare som Moldavien följde på radar, eller fanns ytterligare ett mål i området?

Och finns det bevis för att flygplanet var ett avsiktligt mål?

Støres besked gör händelsen betydligt allvarligare än ett vanligt luftintrång.

Men innan tekniska uppgifter eller ytterligare myndighetsinformation offentliggörs går det inte att säga hur nära en katastrof Zelenskyjs resa till Oslo faktiskt var.