Nästan 18 000 svenska privatsparare försvann från börsen under andra kvartalet 2026. Det är den största nedgången sedan 2017, trots att börsen samtidigt utvecklats starkt. Bakom siffrorna syns också en tydlig förändring: svenskar som fortfarande äger aktier samlar sina pengar i allt färre bolag.

Färsk statistik från Euroclear Sweden visar att antalet svenska privatpersoner med direktägda aktier minskade med 17 756 personer under årets andra kvartal.

Det sticker ut av två skäl. Dels är tappet det största sedan december 2017. Dels sker det i ett helt annat börsklimat än vid många tidigare nedgångar i aktieägandet.

Börsen har gått starkt och värdet på privatpersonernas aktieinnehav ökade med knappt sju procent under kvartalet.

Ändå blev aktieägarna färre.

Färre ägare trots stigande börs

Euroclears statistik visar att utvecklingen bland privatpersonerna går åt motsatt håll jämfört med flera andra ägargrupper.

Samtidigt som nästan 18 000 privatpersoner försvann tillkom omkring 14 000 juridiska personer och cirka 8 500 utländska ägare. Totalt ökade därför antalet unika aktieägare med omkring 4 700.

Det är alltså framför allt de svenska småspararna som blivit färre.

En möjlig förklaring är att många passat på att ta hem vinster efter börsuppgången. Euroclears analytiker Krister Modin har pekat på både osäkerhet och vinsthemtagningar som tänkbara orsaker.

Statistiken visar däremot inte varför de enskilda spararna har lämnat sitt direkta aktieägande. Det går därför inte att slå fast att alla de nästan 18 000 personerna helt har lämnat aktiemarknaden.

Svenskarna sparar fortfarande stora pengar

Andra siffror tyder tvärtom på att svenskarnas sparande fortsatt är mycket stort.

Enligt SCB:s Sparbarometer nettoköpte svenska hushåll börsnoterade aktier för omkring 8 miljarder kronor under andra kvartalet.

Ännu större var inflödet till fonder. Hushållen nettoköpte fondandelar för omkring 60 miljarder kronor under samma period.

Det skapar en intressant bild.

Antalet personer som direktäger aktier minskar, samtidigt som hushållen som grupp fortsätter att placera pengar på marknaden.

En del av förklaringen kan därför vara en förändring i hur svenskar sparar, snarare än att intresset för börsen försvinner. Fonder kan ge exponering mot aktiemarknaden utan att spararen själv behöver välja och äga enskilda bolag.

Det går däremot inte att koppla SCB:s fondköp direkt till de personer som försvunnit från Euroclears statistik.

Aktieportföljerna blir smalare

Euroclears siffror visar också en annan tydlig förändring bland svenska aktiesparare.

De som fortfarande äger aktier äger i genomsnitt färre bolag.

Under andra kvartalet låg genomsnittet på 4,8 bolag per privatperson. Ett år tidigare var motsvarande siffra 5,03.

Samtidigt äger 38,8 procent av privatpersonerna aktier i endast ett bolag. Ett år tidigare låg andelen på 37,7 procent.

Utvecklingen har pågått sedan 2023 och pekar mot allt mer koncentrerade aktieportföljer.

Det genomsnittliga värdet på en privatpersons aktieinnehav låg samtidigt på omkring 707 700 kronor vid utgången av kvartalet.

Det handlar alltså inte om att värdet på svenskarnas aktier rasat. Tvärtom har kapitalet vuxit samtidigt som färre människor direktäger aktier och de kvarvarande spararna äger färre bolag.

För den som i stället vill sprida risken mellan många innehav är fonder ett av de vanligaste alternativen.

Investor går åt helt motsatt håll

Mitt i minskningen finns ett bolag som sticker ut kraftigt.

Investor fortsätter att locka nya svenska aktieägare.

Vid utgången av andra kvartalet hade Investor 745 260 ägare enligt Euroclear. Bara under kvartalet tillkom 20 190 nya ägare och sedan årsskiftet hade ökningen passerat 52 000.

Färskare ägarstatistik från september visar omkring 762 000 ägare och närmare 70 000 nya ägare sedan årsskiftet.

Investor går därmed rakt emot den övergripande trenden på den svenska aktiemarknaden.

En möjlig förklaring är investmentbolagets konstruktion. Genom en enda Investor-aktie får spararen indirekt exponering mot ett stort antal stora svenska och internationella företag.

När svenska sparare samtidigt verkar vilja äga färre enskilda bolag kan den typen av lösning bli särskilt attraktiv.

Det betyder inte att Euroclears statistik bevisar att spararna aktivt väljer Investor för att förenkla sina portföljer, men utvecklingen passar väl ihop med den bredare trenden mot färre direkta innehav.

Investor har dessutom slagit börsen

Investor har också haft en stark utveckling under 2026.

Under andra kvartalet gav B-aktien en totalavkastning på omkring 15 procent. Det kan jämföras med ungefär 9 procent för SIXRX.

Under första halvåret var Investors totalavkastning omkring 23 procent, medan jämförelseindex steg cirka 8 procent.

Den starka kursutvecklingen kan naturligtvis också ha bidragit till att locka nya ägare.

Investor har länge varit en av Sveriges mest populära aktier, och kombinationen av många underliggande innehav och stark börsutveckling gör att aktien sticker ut extra tydligt när det totala antalet privata aktieägare minskar.

Vi har tidigare tittat närmare på Investor i samband med bolagets rapportering.

Inte nödvändigtvis en flykt från börsen

Den stora slutsatsen från statistiken är därför inte riktigt att svenska hushåll slutat investera.

Nästan 18 000 färre personer direktäger aktier, vilket är en tydlig förändring och det största tappet på många år.

Samtidigt köper hushållen fortfarande aktier för miljardbelopp och ännu större summor placeras i fonder.

Det kan vara ett tecken på att det svenska sparandet håller på att förändras.

Färre personer väljer själva flera enskilda aktier. Portföljerna blir smalare och en större del av kapitalet kan i stället hamna i fonder eller i bredare aktier som investmentbolag.

Investor är det tydligaste exemplet på motsatsen till den övergripande trenden. När det totala antalet svenska privata aktieägare minskar fortsätter tiotusentals nya sparare att köpa in sig i just ett av landets största investmentbolag.