Vilken fond ska man välja? Det är en av de vanligaste frågorna för den som vill börja spara, byta fond eller få lite bättre ordning på sitt ISK.
Men frågan börjar ofta i fel ände.
Det viktigaste är inte att hitta den fond som råkar ha gått bäst senaste året. Det viktigaste är att förstå vilken roll fonden ska ha. Ska den vara basen i hela sparandet? Ett svenskt komplement? En tydlig USA-satsning? Ett sätt att minska risken? Eller bara en enkel första fond för att komma i gång?
För många långsiktiga sparare är en billig global indexfond den enklaste aktiebasen. Den ger bred spridning över många stora bolag och flera marknader. Men även globalfonder har en hake: de är ofta mycket USA-tunga.
Sverigefonder, USA-fonder och Avanza Zero kan också passa i ett sparande, men de bör ses som tydligare tillval. De kan vara bra, men de gör också portföljen mer koncentrerad åt ett visst håll.
Det här är en guide till hur du kan tänka innan du väljer fond.
Snabbt svar: vilken fond ska man välja?
För många är det bäst att börja med fondens roll. En fond som ska vara bas bör normalt vara bredare än en fond som bara ska vara ett komplement.
| Sparare | Fondtyp att börja förstå | Viktigt att tänka på |
|---|---|---|
| Vill ha enkel aktiebas | Globalfond | Bred, men ofta mycket USA |
| Vill ha mer Sverige | Sverigefond eller Avanza Zero | Smalare än globalfond |
| Vill ha mer USA | USA-fond | Ökar ofta redan hög USA-vikt |
| Vill minska börsrisken | Räntefond eller blandning | Lägre risk, men också lägre möjlig avkastning |
| Är nybörjare | Billig bred fond | Förstå innehåll, avgift och spartid |
Det betyder inte att alla ska välja samma fond. Men det betyder att globalfond, Sverigefond, USA-fond och räntefond fyller olika funktioner.
Börja med spartiden
Den första frågan är inte vilken fond som är bäst. Den första frågan är när pengarna ska användas.
Pengar som kan behövas snart bör normalt inte ligga tungt i aktiefonder. Aktiemarknaden kan falla mycket på kort tid, även om den långsiktigt har gett god avkastning. Om pengarna ska användas till buffert, kontantinsats inom kort eller en större utgift nära i tid är risken ofta för hög.
Pengar som ska sparas länge kan däremot ha större aktieandel. Då finns mer tid att klara börsfall, svaga perioder och stora svängningar.
En enkel tumregel:
| Spartid | Fondrisk | Tanke |
|---|---|---|
| 0–2 år | Låg risk | Undvik tung aktiefond |
| 3–5 år | Blandad risk | Var försiktig med aktieandelen |
| 5+ år | Högre risk möjlig | Aktiefond kan passa bättre |
Det här är grunden. Fondvalet börjar alltså inte med globalfond eller USA-fond. Det börjar med risken du klarar och tiden du har.
Globalfond – enklaste basen för många
En globalfond är ofta den enklaste aktiefonden att börja med. Den investerar i bolag från flera länder och kan ge bredare spridning än en fond som bara fokuserar på Sverige eller USA.
För den som vill ha ett långsiktigt sparande utan att välja land själv är globalfond därför ofta en rimlig bas.
Men globalfond betyder inte att pengarna delas jämnt mellan världens länder. Många globalfonder är marknadsviktade. Det innebär att stora börsbolag får större plats än mindre bolag. Eftersom många av världens största bolag finns i USA blir globalfonder ofta mycket USA-tunga.
Det är en viktig detalj. En globalfond kan vara bredare än en USA-fond, men den är inte motsatsen till USA. Ofta innehåller den redan väldigt mycket amerikansk börs.
Hurbra har gått igenom det mer i detalj i guiden Hur mycket USA är det i en globalfond?.
Globalfond passar särskilt den som tänker:
Jag vill ha en enkel bas.
Jag vill äga många stora bolag.
Jag vill inte välja mellan Sverige, USA, Europa och Japan.
Jag accepterar att USA väger tungt.
Jag vill hålla sparandet enkelt.
Det är därför globalfond ofta blir första byggstenen.
Sverigefond – svenskt komplement, inte hela världen
En Sverigefond investerar i svenska aktier. Det kan vara stora bolag på Stockholmsbörsen, bredare svenska index eller aktivt valda svenska aktier.
Fördelen är att svenska bolag ofta känns mer begripliga. Många känner igen bankerna, investmentbolagen, industribolagen och fastighetsbolagen. Svenska börsbolag kan dessutom vara internationella och tjäna pengar över hela världen, även om de är noterade i Stockholm.
Men en Sverigefond är smalare än en globalfond.
Sverige är en liten aktiemarknad i världen. En Sverigefond ger mer svensk börs, men inte global riskspridning. Den påverkas också mer av svenska räntor, svensk ekonomi, svenska banker, industri, kronan och Stockholmsbörsens sammansättning.
Det betyder inte att Sverigefond är fel. Den kan vara ett bra komplement. Men den bör ses som ett aktivt Sverigeval.
En vanlig modell är att ha globalfond som bas och Sverigefond som mindre tillägg. Då får man både global spridning och mer svensk exponering.
Hurbra har en separat jämförelse här: Globalfond eller Sverigefond: ska du spara i Sverige eller världen?.
USA-fond – när du vill öka USA-vikten
En USA-fond investerar i amerikanska aktier. Den kan följa ett brett USA-index, S&P 500, Nasdaq eller ha en aktiv förvaltare som väljer amerikanska bolag.
USA-fonder lockar ofta eftersom amerikanska bolag har varit så starka. USA har många av världens största företag inom teknik, AI, molntjänster, konsumtion, finans och läkemedel.
Men USA-fond är ett smalare geografiskt val än globalfond.
Det viktigaste är överlappet. Om du redan har en globalfond har du sannolikt mycket USA från början. Lägger du till en USA-fond ovanpå globalfonden ökar du därför ofta samma exponering, snarare än att bredda portföljen.
Det kan vara helt rimligt om du medvetet vill ha mer USA. Men det bör vara ett aktivt val.
USA-fond passar den som tänker:
Jag vill öka USA-vikten.
Jag tror långsiktigt på amerikanska bolag.
Jag accepterar mer dollarexponering.
Jag förstår att globalfonden redan innehåller mycket USA.
Jag ser USA-fonden som ett tillval, inte som neutral riskspridning.
För mer om den jämförelsen finns Hurbra-guiden USA-fond eller globalfond: vad är egentligen skillnaden?.
Avanza Zero – gratis, men smal
Avanza Zero är en av Sveriges mest kända indexfonder. Den stora styrkan är avgiften: fondavgiften är 0 procent.
Det är svårt att slå.
Men billigast betyder inte automatiskt bredast. Avanza Zero investerar i ett smalt urval svenska storbolag. Det gör fonden mer koncentrerad än en globalfond.
Avanza Zero kan därför vara ett intressant svenskt komplement, särskilt för den som redan har en bredare bas och vill lägga till Sverige utan fondavgift. Men som enda fond blir den smalare än många nybörjare kanske tänker.
Det viktiga är att inte välja fond bara för att den är gratis.
Avgift spelar roll, särskilt över lång tid. Men innehåll och riskspridning spelar också roll. En fond kan ha 0 procent i avgift och ändå ge en smal portfölj.
Hurbra har jämfört detta mer konkret i guiden Avanza Zero eller globalfond: vilken fond är bäst som bas?.
Räntefond eller blandfond – när risken ska ner
Alla pengar bör inte automatiskt in i aktiefonder.
Aktiefonder kan passa för långsiktigt sparande, men de kan svänga mycket. När risken ska ner kan räntefonder eller blandfonder bli aktuella.
En räntefond investerar i räntebärande värdepapper. Den har normalt lägre risk än en aktiefond, men också lägre förväntad avkastning över tid.
En blandfond innehåller både aktier och räntor. Den kan vara enkel för den som vill ha färdig mix, men man bör kontrollera avgift, aktieandel och vad fonden faktiskt gör.
Räntefond och blandfond kan vara relevanta när:
Pengarna ska användas inom några år.
Du vill minska svängningarna.
Du inte klarar stora börsfall.
Du vill ha en portfölj med både aktier och räntor.
Du inte vill ha allt i börsen.
Det betyder inte att räntefond alltid är rätt. Men det betyder att fondval inte bara handlar om vilken aktiefond som verkar bäst.
Enkel modell för nybörjare
För den som vill hålla det enkelt kan fondvalet delas upp i bas och komplement.
| Mål | Enkel modell | Varför |
|---|---|---|
| Långsiktig enkelhet | Globalfond | Bred aktiebas |
| Mer Sverige | Globalfond + Sverigefond | Svenskt tillval |
| Mer USA | Globalfond + USA-fond | Aktiv USA-vikt |
| Lägre risk | Aktiefond + räntefond | Mindre börsberoende |
| Superenkelt | En bred fond | Färre beslut |
Det här är ingen färdig rekommendation för alla. Det är ett sätt att tänka.
Först väljer man bas. Sedan väljer man om något ska läggas till.
Det är mycket bättre än att samla på fondnamn.
Många får en portfölj som ser diversifierad ut eftersom den innehåller flera fonder. Men om fonderna äger mycket av samma bolag eller samma marknad blir riskspridningen mindre än den ser ut.
Globalfond, USA-fond och teknikfond kan till exempel överlappa kraftigt. Globalfond, Sverigefond och Avanza Zero kan också göra portföljen mer Sverige- eller USA-tung än man först tänker.
Så jämför du två fonder
När du står mellan två fonder är det lätt att fastna i avkastningen. Men historisk avkastning är bara en del av bilden.
Titta hellre på flera saker.
Först: vad investerar fonden i? Är det aktier, räntor eller en blandning? Är det globalt, Sverige, USA, teknik, småbolag eller något annat?
Sedan: vilket index följer fonden? Om det är en indexfond säger indexet mycket om vad du faktiskt köper.
Titta också på landfördelningen. En globalfond kan ha mycket USA. En Sverigefond kan vara mycket koncentrerad till svenska storbolag. En USA-fond kan vara bred inom USA men smal globalt.
Kolla största innehaven. Om samma bolag dyker upp i flera av dina fonder har du kanske mer överlapp än du tror.
Avgiften är viktig. Låg avgift är bra, särskilt för långsiktigt sparande. Men låg avgift ska vägas mot innehåll och risk.
Riskklassen säger något om hur mycket fonden kan svänga. Den är inte perfekt, men den ger en signal.
Kolla också om fonden är aktiv eller passiv. En aktiv fond försöker välja bättre än index. En passiv indexfond försöker följa index. Aktiv förvaltning kostar ofta mer och måste motivera sin avgift.
För den som vill gå igenom grunderna har Konsumenternas en bra genomgång av vad man bör titta på när man väljer fonder.
Vanliga misstag när man väljer fond
Det första misstaget är att jaga senaste vinnaren.
En fond som har gått bäst de senaste åren kan fortsätta gå bra. Men den kan också ha gynnats av en viss marknad, sektor eller valuta som inte fortsätter i samma riktning.
Det andra misstaget är att välja fond bara för att den är gratis. Avgift är viktig, men den säger inte allt om riskspridningen.
Det tredje misstaget är att köpa flera fonder som äger nästan samma sak. Då får man fler fondnamn, men inte nödvändigtvis bättre spridning.
Det fjärde misstaget är att tro att globalfond betyder jämnt global. Många globalfonder är mycket USA-tunga.
Det femte misstaget är att ha för mycket Sverige utan att tänka på det. Många svenska sparare har redan jobb, bostad, pension och ekonomi kopplad till Sverige. Om aktiesparandet också är tungt svenskt blir helheten mer koncentrerad.
Det sjätte misstaget är att glömma spartiden. Pengar som behövs snart bör inte behandlas som ett 20-årigt sparande.
Det sjunde misstaget är att blanda ihop fondval och kontoval. Fonden är vad du äger. Kontot är var du äger den.
ISK, fondkonto eller pension?
När du har valt fondtyp återstår kontot.
Många svenska sparare använder ISK för långsiktigt fondsparande, eftersom det är enkelt och schablonbeskattat. Men ISK är inte alltid bäst i varje situation. Det beror på avkastning, ränteläge, skatt, spartid och vilken typ av sparande det gäller.
Det viktiga är att hålla isär frågorna.
Fondvalet handlar om risk, marknad och innehåll.
Kontovalet handlar om skatt och sparform.
Hurbra har en separat guide om hur bra ISK är för den som vill förstå sparformen bättre.
Vad är bäst: globalfond, Sverigefond eller USA-fond?
För många blir svaret ungefär så här:
Globalfond är ofta bäst som enkel bas.
Sverigefond kan vara ett svenskt komplement.
USA-fond kan vara ett aktivt val för mer USA.
Avanza Zero kan vara ett billigt svenskt tillval.
Räntefond kan användas när risken ska ner.
Det finns alltså inte en enda fondtyp som är bäst för alla.
Det beror på vad sparandet ska göra.
En 25-åring som månadssparar i 30 år kan tänka annorlunda än någon som ska använda pengarna om tre år. En person som vill ha superenkel global exponering kan välja annorlunda än någon som aktivt vill ha mer Sverige. En sparare som redan har mycket USA via globalfond kanske inte behöver mer USA-fond.
Den bästa frågan är därför inte:
“Vilken fond har gått bäst?”
Den bästa frågan är:
“Vilken roll ska fonden ha i mitt sparande?”
Slutsats: välj fond efter roll, inte efter senaste vinnaren
Vilken fond ska man välja? För många långsiktiga sparare börjar svaret med en billig bred globalfond. Den kan fungera som enkel aktiebas och göra att man slipper välja enskild börs.
Men globalfond är inte perfekt. Den är ofta mycket USA-tung. Därför bör man förstå vad fonden faktiskt innehåller.
Sverigefond, USA-fond och Avanza Zero kan alla ha en plats i ett sparande. Men de är mer tydliga tillval. Sverigefond ökar Sverigevikten. USA-fond ökar USA-vikten. Avanza Zero ger billig svensk storbolagsexponering.
Räntefond eller blandning kan vara rätt när risken ska ner, särskilt om pengarna ska användas närmare i tid.
Det viktigaste är att inte välja fond efter namn, senaste avkastning eller lägsta avgift enbart.
Börja med spartid. Bestäm risk. Välj bas. Lägg sedan till komplement om det finns en tydlig anledning.
Då blir fondvalet mycket enklare.