Israel genomförde tidigt söndagen den 6 september nya attacker i södra Libanon efter att Hizbollah enligt den israeliska militären skickat två drönare mot dess soldater. Invånare kring en byggnad i Arab Salim uppmanades att lämna området. Angreppen sätter ytterligare press på vapenvilan i en region där USA och Iran samtidigt utväxlar nya militära hot och attacker.

Soldaterna som drönarna riktades mot befann sig enligt Israel inne på libanesiskt territorium, i det område som den israeliska militären kallar en säkerhetszon. Inga israeliska soldater rapporterades skadade, uppgav militären i ett uttalande som återgavs av AFP.

Det militära händelseförloppet har inte verifierats oberoende. I den tidiga rapporteringen saknades också en bekräftad uppgift om döda eller skadade i söndagens israeliska angrepp.

Den större säkerhetsfrågan är hur långt nästa svar sträcker sig. Strider har fortsatt i södra Libanon trots vapenvilan i juni. Nya attacker kan därför både bli en fortsättning på det pågående våldet och utlösa en betydligt bredare upptrappning.

Evakueringsvarning i Arab Salim

Israels arabiskspråkiga militärtalesperson Ella Waweya utfärdade en varning för en byggnad i Arab Salim och området runt den. Invånarna uppmanades att förflytta sig minst 300 meter från byggnaden, som Israel säger tillhör Hizbollah.

Varningen var därmed geografiskt avgränsad. Den innebar inte en order om att hela staden eller hela södra Libanon skulle tömmas.

För boende i det utpekade området innebär en sådan varning att de måste fatta ett omedelbart beslut om att lämna hemmet. Den angivna gränsen beskriver samtidigt vad den israeliska uppmaningen omfattar, inte någon garanti för säkerhet utanför den.

Israel framställer angreppen som ett svar på Hizbollahs drönare och anklagar organisationen för att bryta mot vapenvilan. Påståendet att den utpekade byggnaden används av Hizbollah är också en israelisk uppgift.

Vapenvilan har inte stoppat striderna

Sveriges ambassad i Beirut beskriver fortsatt strid och en oförutsägbar utveckling trots den förnyade vapenvilan i juni. Det finns därför ingen tydlig övergång från fred till krig att peka ut i söndagens händelser.

Redan fredagen den 4 september dödades tre personer och 23 skadades i israeliska attacker, enligt Libanons hälsodepartement, rapporterade Reuters. De siffrorna gäller fredagens angrepp.

En vapenvila kan begränsa våldets omfattning utan att lösa de frågor som driver konflikten. När beväpnade styrkor fortsätter att operera nära varandra kan ett enskilt angrepp få följder långt utanför platsen där det genomfördes. Risken ökar om svaret riktas mot fler mål eller om parterna använder händelsen för att motivera nya markoperationer.

Det är den utvecklingen som behöver bedömas nu. Att ytterligare attacker sker är allvarligt, men deras omfattning, mål och följder avgör om fronten går mot ett större krig.

Ali Taher är en central stridsfråga

Höjden Ali Taher nära Nabatiyeh har strategisk betydelse för vägar och försörjningslinjer i södra Libanon. Enligt AP:s reportage den 5 september har striderna där fortsatt efter vapenvilan.

Israel säger sig ha operativ kontroll, men det är oklart hur långt kontrollen sträcker sig. Hizbollah har avvisat att lämna över höjden till Libanons armé.

Området berör en större låsning: Hizbollahs avväpning, israeliskt tillbakadragande och den libanesiska arméns roll. Ett militärt besked om kontroll över en höjd innebär inte att de frågorna är lösta.

För en hållbar nedtrappning behöver en överenskommelse också fungera på marken. Det kräver att det är tydligt vem som kontrollerar positionerna och vad som händer när någon bryter mot uppgörelsen. Annars kan samma område fortsätta att utlösa nya sammanstötningar även efter diplomatiska besked om framsteg.

Iran gör Libanonfronten till en regional risk

Reuters rapporterade den 3 september, med hänvisning till tre insatta källor, att Iran varnat USA för ett kraftfullt svar på en större israelisk offensiv vid Ali al-Taher. En företrädare för Vita huset invände mot uppgifterna. Varningen är därför en omstridd källuppgift, inte ett offentligt bekräftat iranskt beslut.

Samtidigt finns ett nytt amerikanskt besked om strider till sjöss. USA:s regionala militärkommando CENTCOM uppgav den 5 september att amerikanska styrkor angripit tre iranska oljefartyg efter att iranska revolutionsgardet skjutit robotar mot två amerikanska örlogsfartyg. Enligt USA skadades ingen amerikansk personal.

Uppgifterna om förloppet och fartygens anknytning kommer från den amerikanska militären. Irans militär hotade samma dag med hårdare svar vid fortsatta amerikanska angrepp mot iranska fartyg, enligt AFP.

Det följer på USA:s nya attacker mot Iran tidigare under veckan. Libanonfronten utvecklas alltså samtidigt som motsättningarna mellan Washington och Teheran fortsätter att leda till våld.

Hurbra:s bedömning är att faran ligger i hur konflikterna kan förstärka varandra. Om ett israeliskt angrepp i Libanon utlöser ett direkt iranskt svar kan följderna snabbt sträcka sig bortom Israel och Hizbollah. Fortsatta amerikansk-iranska angrepp kan i sin tur göra en regional uppgörelse svårare.

Det finns däremot inte stöd för att beskriva söndagens drönarangrepp som en bekräftad gemensam operation mellan Iran och Hizbollah.

Vad skulle visa att kriget håller på att växa?

Två drönare mot soldater säger i sig ganska lite om hur nästa fas kommer att se ut. Mer avgörande är om attackerna blir fler, når nya områden eller följs av större markframryckningar.

Följande utvecklingar skulle förändra bedömningen av säkerhetsläget. De är möjliga tecken att följa, inte en beskrivning av vad som redan har inträffat under söndagen.

En bredare upptrappning är alltså möjlig, men inte given. Det går heller inte att sätta en trovärdig tidsgräns för när den skulle ske utifrån morgonens rapporter.

Civila riskerar att drabbas långt före ett större krig

För människor i södra Libanon krävs ingen ny fullskalig offensiv för att säkerheten ska försämras. Lokala angrepp och evakueringsvarningar kan räcka för att göra bostäder, resor och arbete osäkra.

Libanons civilbefolkning och stat ska samtidigt hållas isär från Hizbollah. Att Israel pekar ut organisationens infrastruktur som mål beskriver den israeliska motiveringen. Det säger inte i sig vilka civila följder ett angrepp får.

Ambassaden beskriver redan en hårt ansträngd sjukvård. Om våldet breddas kan behovet av vård och möjligheterna att nå den försämras samtidigt. För familjer som behöver lämna ett område tillkommer frågor om transport, boende och kontakt med anhöriga.

UD uppmanar svenskar att lämna Libanon

Utrikesdepartementet avråder från alla resor till Libanon och uppmanar svenskar som befinner sig där att lämna landet. Beslutet gäller sedan den 9 mars 2026 och är inte en ny åtgärd efter söndagens attacker.

I ambassadens reseinformation för Libanon uppmanas svenskar att följa händelseutvecklingen och lokala myndigheters anvisningar, hålla kontakt med anhöriga samt anmäla sig till Svensklistan och använda UD Resklar med pushnotiser.

Flygtrafiken kan störas och avgångar ställas in med kort varsel. Uppgifter om enskilda resor behöver kontrolleras direkt med flygbolaget.