AfD går mot ett historiskt valresultat i den östtyska delstaten Sachsen-Anhalt. I den färskaste mätningen får partiet 43 procent, nästan dubbelt så mycket som CDU. Men även om AfD blir klart störst är det långt ifrån säkert att partiet får regeringsmakten. Valet den 6 september kan ändå få betydelse långt utanför delstaten, inte minst eftersom AfD vill häva sanktionerna mot Ryssland, återuppta rysk energihandel och förändra Tysklands linje mot Moskva.
Fyra dagar före valet i Sachsen-Anhalt är skillnaden mellan de två största partierna mycket stor.
I en INSA-mätning publicerad den 2 september får AfD 43 procent av väljarstödet. CDU stannar på 22 procent.
Två andra färska undersökningar visar samma grundläggande bild. ARD/Infratest dimap gav AfD 42 procent och CDU 22 procent den 26 augusti. Två dagar senare placerade ZDF:s mätning partierna på 40 respektive 23 procent.
Exakt var AfD landar på valdagen är fortfarande osäkert. Men samtliga mätningar pekar mot att partiet kan bli överlägset störst.
Det skulle vara ett historiskt skifte i Sachsen-Anhalt.
Vid delstatsvalet 2021 vann CDU med 37,1 procent. AfD fick då 20,8 procent.
Fem år senare kan styrkeförhållandet vara det omvända.
AfD kan bli dubbelt så stort som CDU
Sachsen-Anhalt har knappt 2,2 miljoner invånare och är långt ifrån Tysklands största delstat. Politiskt kan valet ändå få nationell betydelse.
AfD har redan haft stora valframgångar i östra Tyskland, men partiet har hittills hållits utanför regeringsmakten av övriga större partier.
I Sachsen-Anhalt kan den spärren sättas under ett helt nytt tryck.
AfD:s toppkandidat Ulrich Siegmund har gjort klart att partiet vill regera. Om AfD lyckas bilda regering skulle det vara första gången partiet leder en tysk delstatsregering.
Men ett valresultat på 40–43 procent betyder inte automatiskt att Siegmund blir ministerpresident.
Sachsen-Anhalts parlament har normalt 83 mandat. Fördelningen påverkas dessutom av vilka mindre partier som klarar femprocentsspärren.
I den färskaste INSA-mätningen får Vänstern 12 procent, SPD 7 procent och Gröna 5 procent. BSW ligger på 4 och FDP på 3 procent.
Om ungefär samma partier tar sig in i landdagen som mätningen visar lär AfD inte nå egen mandatmajoritet på 43 procent.
Om ett eller flera mindre partier däremot faller under spärren kan mandatfördelningen förändras kraftigt.
Det gör femprocentsspärren till en av valets stora osäkerhetsfaktorer.
Ingen vill regera med AfD
Den andra stora frågan är vad CDU gör efter valet.
De etablerade partierna har hittills hållit fast vid den så kallade brandmuren mot AfD. CDU har avvisat regeringssamarbete med partiet, liksom SPD och Gröna.
Om AfD får omkring 40 procent samtidigt som CDU faller till drygt 20 kan det därför uppstå en mycket komplicerad regeringsbildning.
CDU har dessutom en egen politisk spärr mot samarbete med vänsterpartiet Linke.
Det kan lämna mycket få möjliga majoriteter.
Vänstern har signalerat att partiet kan bidra till en lösning som hindrar AfD från att ta regeringsmakten. Men en sådan konstruktion skulle vara politiskt svår för CDU och kunna öka pressen på partiets nationella ledning.
Det finns dessutom en detalj i Sachsen-Anhalts konstitution som gör läget extra känsligt.
En kandidat till ministerpresident behöver först absolut majoritet. Om ingen lyckas och processen går vidare kan en senare omröstning i vissa lägen avgöras med enkel majoritet av de avgivna rösterna.
Det innebär att en kandidat i teorin kan väljas utan att ha stöd av en egen absolut majoritet i landdagen.
Det gör inte en AfD-regering sannolik, men betyder att regeringsfrågan inte enbart avgörs av AfD:s egen röstandel.
Vill häva sanktionerna mot Ryssland
Valet har också fått en större europeisk dimension genom AfD:s linje i Rysslandsfrågan.
I AfD Sachsen-Anhalts officiella valprogram skriver partiet att en AfD-ledd delstatsregering ska använda sitt inflytande i Bundesrat för att försöka få sanktionerna mot Ryssland hävda.
Partiet vill återuppta energihandeln med Ryssland och normalisera de ekonomiska relationerna mellan länderna.
Programmet pekar också uttryckligen ut Nord Stream.
AfD vill reparera skadade delar av Nord Stream 1 och Nord Stream 2 och åter använda den ledning som fortfarande är intakt för ryska gasleveranser till Tyskland.
Det är en linje som går rakt emot den politik som den federala regeringen i Berlin har fört sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
AfD har på nationell nivå samtidigt drivit krav på kraftigt minskat eller avslutat tyskt stöd till Ukraina och förbättrade relationer med Moskva.
Berlin anklagar samtidigt Ryssland för hybridangrepp
Kontrasten är särskilt tydlig just nu.
Den federala tyska regeringen har under dagarna före valet återigen anklagat Ryssland för hybridoperationer mot Tyskland.
Berlin har pekat ut Ryssland som ansvarigt för ett försök till drönarangrepp vid Leipzig/Halle-flygplatsen och kallat upp den ryske ambassadören.
Ryssland förnekar anklagelserna.
Tysklands utrikesminister Johann Wadephul har samtidigt sagt att landet inte tänker låta sig skrämmas och att stödet till Ukraina ska fortsätta.
Hurbra har tidigare skrivit om Tysklands svar efter drönarattacken i Leipzig.
Det innebär att väljarna i Sachsen-Anhalt går till val mitt i en period där den federala regeringen skärper tonen mot Moskva, samtidigt som delstatens klart största parti i mätningarna vill föra Tyskland åt motsatt håll.
En delstat kan inte stoppa stödet till Ukraina
Samtidigt är det viktigt att skilja mellan vad AfD vill och vad en regering i Sachsen-Anhalt faktiskt kan göra.
Tysk utrikespolitik styrs huvudsakligen från federal nivå.
En regering i Magdeburg kan inte själv stoppa tyska vapenleveranser till Ukraina, häva EU:s sanktioner mot Ryssland eller besluta att öppna Nord Stream igen.
Delstaten kan heller inte ensam ändra Tysklands position i EU eller Nato.
Det AfD kan göra är att använda Sachsen-Anhalts representation i Bundesrat, förbundsrådet där delstaterna deltar i den federala lagstiftningen.
Just därför skriver partiet i sitt valprogram att en AfD-regering vill använda Bundesrat för att driva frågor om sanktioner och energipolitik.
Den direkta effekten av en AfD-seger skulle alltså framför allt vara politisk och institutionell.
Tysklands Rysslandspolitik skulle inte förändras över en natt.
Men för första gången skulle AfD kunna få tillgång till faktisk exekutiv makt i en tysk delstat.
Det är därför valet är större än Sachsen-Anhalt
Den viktigaste konsekvensen ligger därför på längre sikt.
Om AfD både vinner valet klart och lyckas ta regeringsmakten bryts en politisk spärr som hittills varit central i Tyskland.
Partiet skulle inte längre bara vara en mycket stor oppositionell kraft.
Det skulle kunna visa att AfD också kan styra.
Det kan få konsekvenser för hur CDU och andra partier förhåller sig till AfD i kommande delstatsval och på federal nivå.
Ju starkare AfD blir, desto svårare blir det samtidigt att skapa majoriteter utan partiet.
Utvecklingen kan på sikt bli särskilt viktig för Europas Ukrainapolitik.
Tyskland är en av Ukrainas största stödgivare och har enligt den federala regeringen tillhandahållit eller avsatt omkring 57,6 miljarder euro i militärt stöd sedan den fullskaliga ryska invasionen började.
Utöver det kommer omfattande civilt stöd.
Berlin har dessutom en central roll i EU:s sanktioner, försvarssamarbete och den pågående europeiska upprustningen.
Hurbra har också skrivit om Tysklands test av robotsystemet LORA och Europas fortsatta upprustning.
Så länge AfD bara kontrollerar en enskild delstatsregering förändras inte den övergripande tyska linjen.
Men om partiets växande stöd så småningom leder till federal makt blir situationen en annan.
Tyskland är avgörande för EU:s Rysslandspolitik
EU:s ekonomiska sanktioner mot Ryssland gäller i nuläget till den 31 juli 2027.
Sådana beslut kräver enhällighet mellan medlemsländerna.
Sachsen-Anhalt har inget eget veto i EU.
En framtida federal regering i Berlin har däremot det.
Tyskland är både EU:s största ekonomi och en av de viktigaste politiska aktörerna bakom stödet till Ukraina.
Om den tyska regeringen i framtiden skulle motsätta sig nya sanktioner eller vägra förlänga befintliga åtgärder mot Moskva skulle det kunna förändra hela EU:s handlingsutrymme.
Det är därför valet den 6 september bevakas långt utanför Sachsen-Anhalt.
Det handlar inte om att delstaten ensam kan ändra Europas Rysslandspolitik.
Det handlar om vad valet kan säga om vart Tyskland är på väg.
AfD i Sachsen-Anhalt klassas som högerextremt
AfD:s delstatsorganisation i Sachsen-Anhalt har dessutom en särskild ställning.
Delstatens egen säkerhetstjänst klassificerar sedan 2023 organisationen som en bekräftad högerextremistisk strävan.
Myndigheten har bland annat hänvisat till uttalanden och politiska positioner som enligt bedömningen står i konflikt med människovärdet och demokratiska grundprinciper.
Det gäller uttryckligen AfD:s organisation i Sachsen-Anhalt.
På federal nivå är den juridiska situationen en annan. En nationell klassificering av AfD som högerextremistiskt stoppades tillfälligt av domstol tidigare under 2026 medan rättsprocessen fortsätter.
Den skillnaden är viktig.
Ett eventuellt maktskifte i Sachsen-Anhalt skulle alltså innebära att en AfD-organisation som delstatens säkerhetstjänst klassificerar som högerextrem skulle kunna få leda delstatsregeringen.
Valet kan bli ett vägskäl för tysk politik
Den 6 september avgör väljarna inte om Tyskland ska sluta stödja Ukraina eller åter börja köpa rysk gas.
Det beslutas inte i Magdeburg.
Men valet kan ändå bli ett av de mest betydelsefulla tyska delstatsvalen på länge.
AfD ligger mellan 40 och 43 procent i de sista större mätningarna och har möjlighet att mer än fördubbla sitt resultat från 2021.
CDU har samtidigt tappat nästan hela sitt tidigare försprång och riskerar att hamna omkring 20 procentenheter bakom.
Om AfD därefter också lyckas ta regeringsmakten bryts en gräns som hittills hållit partiet borta från alla tyska delstatsregeringar.
Det skulle inte förändra Tysklands Rysslandspolitik direkt.
Men det skulle kunna förändra den politiska väg som avgör hur den politiken ser ut i framtiden.