Emmanuel Macron kommer till Sverige den 31 augusti. Besöket blir betydligt mer än ett diplomatiskt möte: Sverige ska då ta nästa steg i köpet av fyra franska fregatter samtidigt som ett nytt svensk-franskt försvarsavtal undertecknas. Affären säger också något större om hur den svenska marinen förändras efter Nato-inträdet.
Frankrikes president Emmanuel Macron tas emot av statsminister Ulf Kristersson i Stockholm måndagen den 31 augusti.
Klockan 16.00 ska de båda ledarna delta i en signeringsceremoni för Sveriges anskaffning av fyra franska fregatter. I samband med ceremonin ska försvarsminister Pål Jonson och hans franska motsvarighet Catherine Vautrin också skriva under ett nytt ramavtal om försvarssamarbete.
Det gör Macrons besök till en tydlig milstolpe i den snabbt växande försvarsrelationen mellan Sverige och Frankrike.
Samtidigt handlar fregattköpet om betydligt mer än fyra nya örlogsfartyg. Fartygen är en del av en större förändring där den svenska marinen ska kunna verka längre från Sverige, skydda transporter och förstärkningar inom Nato och bidra med kvalificerat luftförsvar i Östersjöområdet.
Fyra franska fregatter ska bli svensk Luleåklass
Sverige valde i maj den franska FDI-fregatten, Frégate de Défense et d’Intervention, som grund för marinens nya fartyg av Luleåklass.
Planen omfattar fyra fartyg:
- HMS Luleå
- HMS Norrköping
- HMS Halmstad
- HMS Trelleborg
Leveranserna är planerade till perioden 2030–2034.
Regeringen har beskrivit satsningen som en av Sveriges största försvarsinvesteringar sedan utvecklingen av Jas Gripen.
Den exakta slutliga köpesumman är ännu inte offentliggjord. Internationella uppgifter har tidigare placerat affärens värde kring 40 miljarder kronor, men det ska inte betraktas som ett fastställt slutpris innan avtalsdetaljerna är klara.
Regeringen har heller inte inför besöket preciserat exakt vilken juridisk handling som undertecknas vid själva fregattceremonin. Det säkra är att ceremonin gäller Sveriges anskaffning av de fyra fartygen.
Mer om bakgrunden till Sveriges nya marina satsning finns i Hurbra-artikeln om Sveriges nya krigsfartyg och Nato.
Fregatterna får luftförsvar och ubåtsjakt som huvuduppgifter
Luleåklassen blir betydligt större och mer uthållig än dagens svenska ytstridsfartyg.
Två förmågor är särskilt centrala: luftförsvar och ubåtsjakt.
Fartygen ska kunna använda luftvärnsrobotar med lång räckvidd och samtidigt bära flera svenska vapensystem och sensorer. Bland systemen som planeras för de svenska versionerna finns bland annat RBS 15, Torped 47, Giraffe 1X, Trackfire samt Bofors 57- och 40-millimeterskanoner.
De ska dessutom kunna operera med helikopter, vilket bland annat förstärker ubåtsjaktsförmågan.
Försvarsmakten har beskrivit satsningen som ett sätt att kraftigt förstärka Sveriges kvalificerade marina luftförsvar.
Det är särskilt viktigt efter Nato-inträdet.
Svenska marina förband ska inte längre bara kunna försvara Sveriges kust och territorialvatten. De måste också kunna ingå i större allierade operationer och skydda andra förband, transportleder och förstärkningar.
Nato förändrar den svenska marinens uppgift
Det är här fregattaffären får sin största säkerhetspolitiska betydelse.
Den svenska marinen har länge varit byggd för ett försvar där fokus legat mycket nära Sverige och Östersjöns kustnära miljöer.
Nato-medlemskapet ställer bredare krav.
Sverige behöver kunna bidra till att hålla sjövägar öppna, skydda förstärkningar till Finland och Baltikum och delta i Natooperationer tillsammans med större allierade flottstyrkor.
Försvarsmakten har beskrivit förändringen som ett skifte från att främst kunna bestrida en motståndares kontroll till att tillsammans med allierade kunna etablera sjökontroll.
Det är en betydande förändring.
I praktiken innebär det att svenska fartyg behöver kunna stanna ute längre, verka över större områden och samtidigt skydda både sig själva och andra enheter mot hot från luften, ytan och under vattnet.
För den som vill förstå den större förändringen efter medlemskapet finns även Hurbra-guiden Vad betyder Nato för Sverige?.
Östersjön har blivit ännu viktigare för Nato
Säkerhetsläget i Östersjön är en central bakgrund till satsningen.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Nato förstärkt sin närvaro runt Östersjön samtidigt som Finland och Sverige blivit medlemmar i alliansen.
Skyddet av undervattenskablar, energiinfrastruktur och viktiga transportleder har också hamnat högre på den säkerhetspolitiska dagordningen.
Efter flera incidenter mot kritisk undervattensinfrastruktur lanserade Nato insatsen Baltic Sentry, med bland annat fregatter, patrullflyg och nya obemannade system.
Samtidigt är sjötransporter helt avgörande för hur Nato skulle förstärka Sverige, Finland och Baltikum i ett allvarligt krisläge.
De nya svenska fregatterna är därför inte bara fartyg för svensk kustbevakning i militär mening. De ska kunna bli en del av ett större system där Nato försöker kontrollera viktiga havsområden och säkerställa att militära och civila transporter kan fortsätta även under mycket hårt tryck.
Nytt försvarsavtal med Frankrike ska skrivas under
Fregattaffären är bara en del av Macrons besök.
Samtidigt ska Sverige och Frankrike skriva under ett nytt ramavtal om försvarssamarbete.
Enligt regeringens besked omfattar avtalet tre huvudområden:
- operativa frågor
- försvarsförmåga
- industriell utveckling
Den fullständiga avtalstexten har ännu inte offentliggjorts. Därför återstår det att se exakt vilka konkreta åtaganden som läggs fast.
Men riktningen är tydlig.
Frankrike har på några år utvecklats från att vara en viktig europeisk partner till att få en betydligt mer konkret roll i Sveriges försvarsplanering.
Redan 2021 fördjupades det bilaterala försvarssamarbetet. Under Macrons statsbesök i Sverige 2024 skrevs en ny avsiktsförklaring om bland annat luftövervakning och luftförsvar.
I juni 2026 följde länderna upp med ytterligare en avsiktsförklaring om totalförsvar och motståndskraft.
Nu går samarbetet vidare med både en omfattande materielaffär och ett nytt försvarsramavtal.
Regeringen beskriver Macrons besök och signeringsceremonin den 31 augusti på sin webbplats.
Frankrike får större militär roll i Norden
Utvecklingen syns också utanför fregattaffären.
Frankrike har meddelat att landet ska bidra med markförband till Natos framskjutna styrka i Finland, där Sverige är ramnation.
Det betyder att franska och svenska förband kommer att vara del av samma Nato-upplägg på den nordöstra flanken.
Samtidigt har Sverige tillsammans med andra allierade drivit på för ett större europeiskt ansvar för säkerheten i Östersjön, Nordatlanten och Arktis.
För Sverige innebär det att relationen till Frankrike numera sträcker sig långt utanför traditionellt försvarsindustriellt samarbete.
Den omfattar allt mer även operativ planering och gemensamt ansvar inom Nato.
Fregattaffären har också en industriell sida
Samarbetet får dessutom konsekvenser för svensk försvarsindustri.
Naval Group, som bygger FDI-fregatterna, har redan tecknat ett partnerskap med svenska Oresund Drydocks.
Tanken är att bygga upp svensk kapacitet för underhåll och stöd under fartygens livstid, vilket kan göra Sverige mindre beroende av fransk varvskapacitet när fartygen väl är i tjänst.
Flera svenska vapensystem ska dessutom integreras på fregatterna.
Samtidigt går materielsamarbetet åt båda håll. Frankrike beställde i slutet av 2025 två svenska GlobalEye-flygplan från Saab, med möjlighet att köpa ytterligare två.
Det betyder inte att fregattaffären och GlobalEye-beställningen är en bytesaffär. Däremot visar de två affärerna hur Sverige och Frankrike blivit allt viktigare försvarsindustriella partners för varandra.
Besöket markerar en ny fas
När Macron kommer till Sverige den 31 augusti blir det därför svårt att se besöket som en vanlig bilateral ceremoni.
Fyra nya fregatter ska knytas närmare sin svenska anskaffning. Ett nytt försvarsramavtal ska undertecknas. Och allt sker samtidigt som Frankrike får en större militär roll i Norden och Sverige försöker anpassa hela sitt försvar till Nato.
För den svenska marinen betyder Luleåklassen ett stort tekniskt språng.
Säkerhetspolitiskt är förändringen ännu större.
Sverige bygger inte längre bara en marin för att försvara den svenska kusten. De nya fartygen ska kunna ingå i ett gemensamt Nato-försvar där kontrollen över Östersjön och de viktiga sjövägarna till Norden och Baltikum kan bli avgörande i en framtida kris.