Marine Le Pen har officiellt inlett sin kampanj inför det franska presidentvalet 2027. Inför omkring 8 500 anhängare i Orléans på söndagen lovade hon hårdare tag mot brottslighet och invandring, samtidigt som Frankrike skakas av omfattande protester. En ny opinionsmätning ger henne över 32 procent av rösterna i första valomgången.

Marine Le Pen höll sitt kampanjtal söndagen den 25 oktober i Arena Orléans, som en del av Rassemblement Nationals partikongress. Det var startskottet för hennes satsning på att bli Frankrikes nästa president efter Emmanuel Macron.

Under det omkring timslånga talet presenterade Le Pen sin vision om en nationell förnyelse. Hon betonade behovet av ökad trygghet, starkare gränskontroller och ett Frankrike med större självbestämmande gentemot EU.

Hon bekräftade också att hon vill se partiledaren Jordan Bardella som premiärminister om hon blir president. Bardella hade dagen före omvalts som ordförande för Rassemblement National.

Det här lovade Marine Le Pen i sitt kampanjtal

Brottslighet och invandring stod i centrum när Le Pen presenterade sina politiska prioriteringar inför valet.

Hon förespråkade nolltolerans mot brott, hårdare åtgärder mot narkotikahandel och utvisning av utländska medborgare som begår brott i Frankrike.

Le Pen vill också återinföra nationella gränskontroller och minska EU:s inflytande över den franska politiken. Något nytt förslag om att lämna EU presenterades däremot inte.

På det ekonomiska området lyfte hon bland annat sänkta skatter för företag och minskad byråkrati. Hon motsatte sig samtidigt ytterligare höjningar av pensionsåldern, en fråga som under flera år orsakat stora politiska konflikter i Frankrike.

Talet innehöll få omfattande nya reformförslag. I stället försökte Le Pen presentera sin politik som ett alternativ till den nuvarande regeringens ekonomiska och säkerhetspolitiska linje.

Kampanjstarten sker efter omfattande protester

Söndagens möte genomfördes efter en helg med stora demonstrationer och oroligheter runt om i Frankrike.

Under lördagen den 24 oktober demonstrerade omkring 410 000 personer enligt det franska inrikesdepartementet. Fackförbundet CGT uppskattade deltagandet till omkring 800 000.

Protesterna har drivits av missnöje med regeringens ekonomiska politik, levnadskostnaderna och sociala reformer.

Enligt myndigheternas preliminära sammanställning hade 1 314 personer gripits i samband med oroligheterna. Totalt rapporterades 53 poliser och gendarmer skadade.

Även Rassemblement Nationals partikongress mötte protester. I Orléans demonstrerade omkring 13 000 personer enligt myndigheterna, medan arrangörerna uppgav 26 000 deltagare.

Omkring 3 000 poliser och gendarmer mobiliserades för att upprätthålla säkerheten kring kongressen.

Läs mer om protesterna i Frankrike den 24 oktober 2026 och bakgrunden till de omfattande demonstrationerna.

Protesterna blir en del av presidentkampanjen

Le Pen använder oroligheterna för att argumentera för en stramare politik kring brottslighet och ordningsfrågor. Hon beskriver situationen som ett tecken på att staten inte lyckas upprätthålla tillräcklig kontroll.

Samtidigt försöker vänsterpolitikern Jean-Luc Mélenchon samla stöd bland väljare som protesterar mot regeringens sociala och ekonomiska politik. Han har uttryckt stöd för flera av demonstranternas krav men tagit avstånd från våld och plundring.

De två politiska lägren riktar därmed kritik mot samma regering, men med tydligt skilda lösningar.

Marine Le Pen får 32–33,5 procent i ny opinionsmätning

En ny undersökning från Ipsos, publicerad den 24 oktober, visar att Le Pen har ett betydande opinionsstöd inför presidentvalet.

Beroende på vilka andra kandidater som ingår i de olika scenarierna får hon mellan 32 och 33,5 procent i första valomgången.

Undersökningen bygger på intervjuer med 1 500 registrerade väljare den 21–22 oktober. Resultaten avser olika tänkbara kandidatuppställningar och ska inte tolkas som ett gemensamt resultat från en enda valsedel.

Enligt Ipsos opinionsundersökning ligger Le Pens stöd ungefär kvar på samma nivå som i början av september.

Mélenchon har däremot ökat med två procentenheter, medan den tidigare premiärministern Édouard Philippe tappat fyra procentenheter i det scenario där han ensam representerar mittenblocket.

Mätningen genomfördes före helgens största demonstrationer och Le Pens officiella kampanjstart. Det går därför inte att dra slutsatsen att protesterna har orsakat hennes höga opinionssiffror.

Undersökningen visar också endast väljarnas inställning till den första valomgången. Ett franskt presidentval avgörs normalt i en andra omgång om ingen kandidat får egen majoritet direkt.

Överklagad dom kan fortfarande påverka Le Pens kandidatur

Trots kampanjstarten återstår en viktig rättslig fråga för Marine Le Pen.

Hon har dömts i ett mål om felaktig användning av EU-parlamentets medel till anställda inom hennes parti. Målet har fått stor betydelse eftersom påföljden även omfattar en period då hon inte får kandidera i politiska val.

Den 7 juli 2026 fastställde en fransk appellationsdomstol hennes skuld. Påföljden blev tre års fängelse, varav två år villkorligt och ett år med elektronisk övervakning, samt böter på 100 000 euro.

Domstolen bestämde också ett valbarhetsförbud på 45 månader, varav 30 månader villkorligt.

Den ovillkorliga delen på 15 månader ansågs redan ha löpt ut. Därmed öppnades möjligheten för Le Pen att delta i presidentvalet 2027.

Högsta rättsliga instansen ska pröva målet

Le Pen har överklagat till Cour de cassation, Frankrikes högsta domstol för denna typ av mål.

Domstolen granskar i första hand om lagen har tillämpats korrekt. Den gör normalt inte en helt ny prövning av samtliga bevis och sakförhållanden.

Den 16 oktober bekräftades att parterna lämnat in sina skriftliga underlag. Ett avgörande väntas före presidentvalets första omgång.

Så länge rättsprocessen pågår är verkställigheten av påföljden uppskjuten.

Om den tidigare domen fastställs kan bland annat elektronisk övervakning bli aktuell. Om målet i stället återförvisas till en ny domstol kan valbarhetsfrågan behöva prövas igen.

Det innebär att Le Pen för närvarande kan fortsätta sin presidentkampanj, men att de juridiska frågorna ännu inte är slutligt avgjorda.

Hurbra har tidigare granskat Marine Le Pens möjligheter inför presidentvalet 2027, inklusive den ekonomiska politiken och hennes relation till EU.

När hålls presidentvalet i Frankrike 2027?

Den första valomgången är planerad till den 18 april 2027.

Om ingen kandidat får mer än hälften av rösterna går de två kandidater som fått störst stöd vidare till en andra omgång.

Emmanuel Macron kan inte kandidera för en tredje mandatperiod i följd. Det öppnar för ett presidentskifte oavsett vilket politiskt läger som till slut får regeringsmakten.

För Marine Le Pen blir nästa avgörande besked i den rättsliga processen därför särskilt betydelsefullt. Det väntas komma innan fransmännen går till valurnorna.