Sverige är inte världens bästa idrottsland per capita. Men när Hurbra väger samman resultat från OS, aktuella VM och stora lagidrotter och sedan tar hänsyn till både befolkning och ekonomiska resurser hamnar Sverige ändå mycket högt. Av 50 granskade nationer blir Sverige 13:e i ren idrottsstyrka och sjua både per invånare och i förhållande till ekonomiska resurser.
Det är lätt att få känslan av att Sverige just nu överpresterar rejält på den internationella idrottsscenen.
Armand Duplantis har under 2026 flyttat sitt eget världsrekord i stavhopp till 6,31 meter och vann Diamond League-tävlingen i Lausanne den 20 augusti på 6,21. Sarah Sjöström tog sitt 18:e EM-guld på långbana den 12 augusti, något som går att läsa mer om i vår sammanfattning av sim-EM 2026. Några dagar senare gjorde Isabelle Haak 52 poäng mot Kroatien och slog sitt eget poängrekord i EuroVolley.
Dessutom väntar Finnkampen i Helsingfors den 29–30 augusti.
Men hur bra är Sverige egentligen om man försöker lyfta blicken från enskilda superstjärnor?
Hurbra har byggt ett Global Sports Efficiency Index som jämför 50 av världens främsta idrottsnationer. Målet är inte bara att fråga vilket land som vinner flest medaljer, utan vilket land som lyckas skapa mest internationell idrottsframgång utifrån sina faktiska förutsättningar.
Resultatet ger tre olika vinnare.
USA är världens starkaste idrottsland totalt.
Slovenien är världens bästa idrottsland per invånare.
Slovenien är också bäst när resultaten sätts i relation till landets ekonomiska resurser.
Sverige vinner alltså ingen av kategorierna.
Men Sverige placerar sig tillräckligt högt i samtliga tre för att tillhöra en ganska exklusiv grupp.
Hurbra Global Sports Efficiency Index 2026
Hurbra-indexet består av tre separata mått.
Raw Sports Power Score mäter den faktiska internationella idrottsstyrkan utan hänsyn till hur stort eller rikt landet är.
Därefter räknas samma grundresultat om till:
Per capita-effektivitet, där befolkningen tas med.
Ekonomisk effektivitet, där resultatet jämförs med landets ekonomiska resurser mätt genom BNP i köpkraftsjusterade internationella dollar.
USA får indexvärdet 100 i Raw Sports Power Score och fungerar därmed som referenspunkt för övriga nationer.
Hela rankingen: 50 idrottsnationer
| Placering | Land | Raw Sports Power | Per capita | Ekonomisk effektivitet |
|---|---|---|---|---|
| 1 | USA | 100,0 | 37 | 42 |
| 2 | Frankrike | 57,5 | 20 | 24 |
| 3 | Kina | 56,2 | 47 | 48 |
| 4 | Italien | 48,4 | 22 | 25 |
| 5 | Japan | 45,3 | 34 | 34 |
| 6 | Tyskland | 45,2 | 28 | 33 |
| 7 | Nederländerna | 43,5 | 5 | 8 |
| 8 | Storbritannien | 41,6 | 25 | 31 |
| 9 | Australien | 40,7 | 10 | 15 |
| 10 | Kanada | 37,6 | 19 | 23 |
| 11 | Spanien | 28,7 | 26 | 28 |
| 12 | Brasilien | 25,2 | 41 | 38 |
| 13 | Sverige | 22,6 | 7 | 7 |
| 14 | Sydkorea | 22,1 | 32 | 35 |
| 15 | Schweiz | 21,9 | 4 | 12 |
| 16 | Belgien | 20,6 | 9 | 13 |
| 17 | Norge | 18,0 | 2 | 6 |
| 18 | Polen | 17,5 | 30 | 32 |
| 19 | Nya Zeeland | 16,4 | 3 | 3 |
| 20 | Slovenien | 14,9 | 1 | 1 |
| 21 | Serbien | 14,1 | 6 | 2 |
| 22 | Tjeckien | 13,2 | 18 | 19 |
| 23 | Turkiet | 13,1 | 40 | 43 |
| 24 | Ungern | 12,8 | 13 | 9 |
| 25 | Ukraina | 12,6 | 36 | 18 |
| 26 | Rumänien | 11,7 | 23 | 26 |
| 27 | Argentina | 11,5 | 38 | 39 |
| 28 | Danmark | 10,3 | 12 | 20 |
| 29 | Österrike | 9,5 | 21 | 27 |
| 30 | Kenya | 9,3 | 42 | 21 |
| 31 | Mexiko | 8,9 | 45 | 46 |
| 32 | Finland | 8,8 | 14 | 17 |
| 33 | Colombia | 7,9 | 44 | 41 |
| 34 | Slovakien | 7,6 | 16 | 14 |
| 35 | Kroatien | 7,6 | 8 | 5 |
| 36 | Grekland | 7,5 | 31 | 30 |
| 37 | Portugal | 7,0 | 29 | 29 |
| 38 | Bulgarien | 6,5 | 24 | 22 |
| 39 | Iran | 6,5 | 46 | 45 |
| 40 | Georgien | 6,5 | 11 | 4 |
| 41 | Lettland | 5,3 | 15 | 11 |
| 42 | Irland | 5,2 | 27 | 40 |
| 43 | Litauen | 5,2 | 17 | 16 |
| 44 | Jamaica | 4,8 | 35 | 10 |
| 45 | Kazakstan | 4,7 | 43 | 44 |
| 46 | Israel | 4,6 | 33 | 36 |
| 47 | Uzbekistan | 4,4 | 48 | 47 |
| 48 | Dominikanska republiken | 4,3 | 39 | 37 |
| 49 | Thailand | 3,8 | 50 | 50 |
| 50 | Sydafrika | 3,6 | 49 | 49 |
USA är fortfarande världens starkaste idrottsland
Det finns egentligen ingen dramatik kring förstaplatsen när landets storlek och resurser inte räknas bort.
USA får 100 poäng och är överlägsen vinnare i Raw Sports Power Score.
Frankrike blir tvåa med 57,5 och Kina trea med 56,2.
USA:s försprång är enormt och beror inte på en enda idrott. Landet har en bredd som inget annat land i världen kan matcha över friidrott, simning, basket, flera olympiska idrotter och en lång rad andra globala mästerskap.
Paris-OS 2024 är ett tydligt exempel. USA vann sammanlagt 126 medaljer.
Men den absoluta dominansen säger bara en del av historien.
När USA:s resultat ställs mot landets befolkning faller landet från första till 37:e plats.
När resultaten jämförs med landets ekonomiska resurser blir USA 42:a.
Det betyder inte att USA plötsligt är dåligt på idrott. Det betyder att landet är en enorm idrottsmakt med en lika enorm befolknings- och resursbas att bygga den framgången från.
Kina faller ännu mer när resurserna räknas bort
Kina är det andra tydliga exemplet.
Landet är trea i ren idrottsstyrka men faller till 47:e plats per invånare och 48:e när den ekonomiska resursbasen räknas in.
Det blir en helt annan bild än i vanliga olympiska medaljligor.
USA och Kina är fortfarande två av världens största idrottsmakter. Hurbra-indexet försöker inte argumentera emot det.
Frågan är i stället hur imponerande resultaten är sett till vilka förutsättningar länderna har.
Och där ser topplistan helt annorlunda ut.
Slovenien är världens bästa idrottsland per capita
Slovenien är kanske indexets tydligaste vinnare.
Landet har bara drygt två miljoner invånare och hamnar ändå på 20:e plats i den rena internationella styrkerankingen.
När befolkningen räknas in blir Slovenien etta.
När ekonomiska resurser räknas in blir landet också etta.
Det handlar dessutom inte om att Slovenien har en enda extremt framgångsrik idrottare eller sport.
Landet når Hurbra-indexets breddskrav och har internationell toppnivå inom flera olika idrottsmiljöer. Där finns bland annat cykel, basket, volleyboll, vintersport och olympiska individuella idrotter.
Slovenien är därför ett bra exempel på exakt vad effektivitetsindexet försöker fånga.
Det är inte världens starkaste idrottsland.
Men inget annat land i vår jämförelse får ut lika mycket internationell idrottsframgång av en så liten befolknings- och ekonomisk bas.
Norge är bäst i Norden per invånare
Sverige får också se sig besegrat av Norge.
Norge blir tvåa i världen per invånare, bakom Slovenien.
Samtidigt är bilden mer komplicerad än placeringen antyder.
Norge är bara 17:e i Raw Sports Power Score medan Sverige är 13:e.
Skillnaden är framför allt vinteridrotten.
Norge vann medaljligan i vinter-OS 2026 med 18 guld och totalt 41 medaljer. För ett land med omkring fem och en halv miljon invånare är prestationen exceptionell.
Det ger ett enormt utslag när resultatet räknas per capita.
Men Norge är också ett av de länder vars placering förändras mest när metodens viktning ändras.
Ju större betydelse vinter-OS får, desto starkare blir Norge.
Ju hårdare modellen tar hänsyn till det mindre globala konkurrensdjupet i många vinteridrotter och kräver resultat i många olika sporter, desto mer tappar Norge.
Sverige påverkas betydligt mindre.
Sveriges kanske största styrka är bredden
Det är här den svenska placeringen blir särskilt intressant.
Sverige är inte överlägset i någon av indexets stora komponenter.
Ändå finns Sverige högt i nästan alla jämförelser.
Landet är 13:e i Raw Sports Power, sjua per capita och sjua sett till ekonomiska resurser.
Sverige får också poäng från åtta av indexets elva breda idrottssignaler.
Norge når fem.
Danmark fyra.
Finland fyra.
Sverige kombinerar världselit inom individuella idrotter med konkurrenskraftiga lagidrotter och resultat både på sommar- och vintersidan.
Duplantis är det mest extrema enskilda exemplet. Svensken har under flera år flyttat gränsen för vad som anses möjligt i stavhopp och satte under 2026 världsrekordet 6,31 meter.
Hans fortsatta dominans är dock bara en liten del av indexet. Det går att läsa mer om den svenska stavhoppsdominansen i vår artikel om Duplantis och Karalis inför EM-finalen 2026.
Samma princip gäller Sarah Sjöström.
En idrottare kan ge ett land viktiga poäng, men modellen är konstruerad för att en handfull superstjärnor inte ska kunna göra ett land till världens bästa idrottsnation på egen hand.
Det krävs bredd.
Och just där står Sverige väldigt starkt.
Nederländerna kan vara Europas mest kompletta mindre idrottsland
Nederländerna är kanske den mest imponerande europeiska nationen om man söker en kombination av absolut styrka och effektivitet.
Landet blir sjua i världen i Raw Sports Power.
Det är bara sex länder som är bättre trots att Nederländerna har en befolkning på knappt 18 miljoner.
Per capita blir Nederländerna femma.
Ekonomiskt blir landet åtta.
Nederländerna lyckas dessutom inom väldigt olika sporter. Det finns starka resultat i sommar-OS, vintersport, simning, cykling och flera lagidrotter.
Det gör att Nederländerna inte behöver vara beroende av en speciell gren eller mästerskapstyp.
Ur ett svenskt perspektiv är det en viktig jämförelse.
Nederländerna visar hur högt ett relativt litet europeiskt land faktiskt kan nå även i den absoluta världsrankingen.
Nya Zeeland får extrema resultat med liten befolkning
Nya Zeeland är ytterligare ett land som hoppar kraftigt när storleken räknas bort.
Landet är 19:e i Raw Sports Power men trea både per invånare och i förhållande till ekonomiska resurser.
Det är en enorm effektivitet.
Nya Zeeland kombinerar framgång i olympiska idrotter med starka internationella resultat i flera andra sporter.
Precis som Slovenien klarar landet också breddskravet.
Därför är placeringen inte en effekt av att en liten befolkning råkar ha producerat en enda gyllene generation i en enda sport.
Så står sig Sverige mot de nordiska länderna
| Land | Totalt | Per capita | Ekonomi | Breddsignaler |
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 13 | 7 | 7 | 8 |
| Norge | 17 | 2 | 6 | 5 |
| Danmark | 28 | 12 | 20 | 4 |
| Finland | 32 | 14 | 17 | 4 |
Norge vinner den nordiska per capita-jämförelsen.
Sverige vinner däremot tydligt i den absoluta rankingen och har störst bredd.
Danmark ligger 28:a totalt och tolva per capita.
Finland är 32:a totalt och 14:e per invånare.
Skillnaden mellan Sverige och Norge är därför nästan ett skolboksexempel på varför ett enda indexvärde inte räcker.
Norge producerar ännu mer internationell toppidrott i förhållande till sin lilla befolkning.
Sverige producerar internationell toppidrott inom fler olika delar av idrottsvärlden.
Båda är anmärkningsvärda prestationer.
Så har Hurbra-indexet byggts
Det här är inte en officiell ranking från någon idrottsorganisation.
Hurbra Global Sports Efficiency Index är ett eget jämförelseindex som försöker väga samman flera olika typer av idrottsframgång.
Utgångspunkten är resultaten från sommar-OS 2024 och vinter-OS 2026.
Men OS-medaljer får inte ensamma avgöra rankingen.
Huvudmodellen ser därför ut så här:
35 procent sommar-OS 2024.
12 procent vinter-OS 2026.
28 procent aktuella resultat från stora individuella världsmästerskap.
25 procent internationella världsrankningar i stora lagidrotter.
I OS-delen värderas medaljer olika. Guld är värt mer än silver och silver mer än brons.
I den individuella VM-komponenten ingår bland annat friidrott, simning, judo, rodd och landsvägscykling.
Lagidrottsdelen bygger på fotboll, volleyboll, basket och ishockey.
Herr- och damsidan väger lika inom varje lagidrott.
Alla sporter är inte lika globala
En av de svåraste frågorna är hur olika sporter ska jämföras.
Ett VM-guld är ett VM-guld.
Men konkurrenssituationen är inte identisk i en sport som utövas på hög nivå i nästan hela världen och en sport där den internationella eliten kommer från ett betydligt mindre antal länder.
Därför innehåller modellen en konkurrensdjupsfaktor.
Friidrott, fotboll, volleyboll och cykel har mycket bred internationell representation.
Ishockey har ett betydligt smalare internationellt toppfält.
Vinteridrotten som helhet har också färre konkurrenskraftiga nationer än det globala sommaridrottssystemet.
Det betyder inte att ett olympiskt guld i en vinteridrott ska betraktas som oviktigt.
Men det vore lika missvisande att automatiskt värdera varje internationell medalj exakt lika oavsett hur många länder som realistiskt konkurrerar om den.
Därför krävs resultat i flera sporter
Små länder skapar ett annat problem.
Om man bara dividerar antalet medaljer med befolkningen kan extremt små nationer skjuta upp till toppen efter några få stora framgångar.
Det kan ge spektakulära listor men säger ganska lite om vilket land som faktiskt har ett framgångsrikt idrottssystem.
Hurbra-indexet innehåller därför en breddspärr.
Totalt räknas elva större idrottssignaler.
Ett land måste ha en verklig internationell närvaro i minst fem för att kunna vinna ett effektivitetsindex.
Full breddbonus nås först vid sju.
Det är en viktig anledning till att Sverige står sig så bra.
Sverige är starkt utan att vara ensidigt.
Så räknas ekonomiska resurser
I det ekonomiska effektivitetsmåttet används inte vanlig nominell BNP.
I stället används BNP uttryckt i köpkraftsjusterade internationella dollar.
Anledningen är att indexet försöker fånga vilka verkliga ekonomiska resurser ett land har tillgängliga inom sin egen ekonomi.
Kostnaden för tränare, anläggningar, idrottsutbildning och andra delar av ett nationellt idrottssystem ser mycket olika ut mellan länder.
Därför är köpkraftsjusterade värden mer användbara än att bara omvandla allting till marknadskurser.
Befolknings- och BNP-underlaget är hämtat från Världsbankens World Development Indicators och använder jämförbara 2024-data för hela 50-nationsgruppen.
Sverige ligger stabilt även när modellen ändras
Ett eget index kan lätt ge ett falskt intryck av precision.
Därför har Hurbra också kört flera alternativa versioner.
En modell lägger större vikt vid OS.
En annan lägger större vikt vid aktuella VM-resultat och lagidrotter.
En tredje straffar sporter med smalare internationellt konkurrensfält hårdare och ställer större krav på bredd.
Sveriges placering förändras väldigt lite.
| Land | Totalplacering i olika modeller | Per capita | Ekonomi |
|---|---|---|---|
| USA | 1–1 | utanför toppen | utanför toppen |
| Frankrike | 2–3 | – | – |
| Kina | 2–4 | – | – |
| Nederländerna | 7–7 | – | – |
| Sverige | 13–14 | 6–8 | 6–7 |
| Norge | 16–22 | 2–3 | 6–14 |
| Nya Zeeland | 18–23 | 2–3 | 2–3 |
| Slovenien | 18–21 | 1–1 | 1–1 |
Det är en viktig kontroll.
Hade Sverige varit sjua i huvudmodellen men exempelvis 22:a när några rimliga vikter ändrades hade slutsatsen varit betydligt svagare.
Så är det inte.
Sverige ligger mellan plats 13 och 14 totalt i samtliga testade huvudversioner.
Per capita ligger Sverige mellan sexa och åtta.
Ekonomiskt mellan sexa och sjua.
Slovenien är ännu stabilare.
Landet vinner båda effektivitetsmåtten oavsett vilken av de testade rimliga viktningarna som används.
Det går inte att utse ett objektivt bästa idrottsland
Det finns ändå en viktig begränsning.
Ingen matematisk modell kan slå fast vilket land som objektivt är bäst på idrott.
Vilka sporter som ska ingå och hur tungt de ska väga innehåller alltid bedömningar.
Tennis och golf är exempel på stora individuella sporter där löpande världsranking är svårare att omvandla till en rättvis nationspoäng än medaljer och landslagsranking.
Storbritannien är ett annat specialfall eftersom landet tävlar gemensamt i OS men inte har ett gemensamt fotbollslandslag.
Ryssland och Belarus har lämnats utanför eftersom deras internationella deltagande under perioden 2024–2026 varit så annorlunda att jämförelsen blir problematisk.
Därför ska siffrorna inte läsas som om 7:e plats är någon absolut naturvetenskaplig sanning.
Det viktigaste är snarare storleksordningen och hur placeringarna förändras när samma data bedöms på olika sätt.
Så bra är Sverige egentligen
Då återstår frågan som startade hela jämförelsen.
Är Sverige världens bästa idrottsland per capita?
Nej.
Slovenien vinner Hurbra Global Sports Efficiency Index.
Norge och Nya Zeeland ligger också före Sverige när resultatet räknas per invånare.
Men Sverige tillhör den lilla grupp länder som lyckas kombinera tre saker samtidigt.
En hög absolut internationell nivå.
Mycket stark effektivitet i förhållande till befolkningen.
Och en ovanligt stor bredd mellan olika sporter.
Det sista är kanske det mest slående.
Ett land med drygt tio miljoner invånare placerar sig 13:e bland världens idrottsnationer utan någon storleksjustering alls.
När befolkningen tas med klättrar Sverige till sjunde plats.
När ekonomiska resurser vägs in blir Sverige också sjua.
USA och Kina är fortfarande världens stora idrottsmakter.
Slovenien och Norge får ut mer av varje invånare.
Men få länder kombinerar storlek, bredd och internationell toppnivå lika väl som Sverige.
Så svaret är nej.
Sverige är inte världens bästa idrottsland per capita.
Men det finns betydligt mer data bakom påståendet att Sverige är en idrottsstormakt än bara känslan som uppstår när Duplantis flyger över ännu en ribba, Sjöström tar ännu ett mästerskapsguld eller Haak slår ännu ett internationellt rekord.