Tre av fyra politiska inlägg som dök upp i P3 Nyheters testflöden på Tiktok och Instagram gav en negativ bild av samhället. Granskningen bygger på över 10 000 inlägg och visar samtidigt hur unga väljare kan möta helt olika politiska verkligheter beroende på vem algoritmen tror att de är.
Förtidsröstningen till riksdagsvalet öppnar den 26 augusti. Samma dag publicerar P3 Nyheter en granskning som säger något om den valrörelse som pågår långt utanför partiledardebatter, torgmöten och traditionella medier.
P3 skapade åtta fiktiva första- och andragångsväljare och följde vad Tiktok och Instagram rekommenderade till dem under flera månader. Mer än 10 000 politiska inlägg analyserades.
Resultatet sticker ut: omkring tre av fyra gav enligt granskningen en negativ bild av samhället.
Det betyder inte att tre av fyra politiska inlägg på Tiktok och Instagram i Sverige är negativa. Undersökningen bygger på åtta testprofiler och kan inte beskriva varje ung väljares flöde.
Men den visar hur snabbt en väljare kan hamna i en politisk miljö där problem, konflikter och motståndare får mycket större plats än lösningar och framtidsbilder.
P3:s granskning i siffror
| Mätning | Resultat |
|---|---|
| Analyserade politiska inlägg | Över 10 000 |
| Fiktiva användarprofiler | 8 |
| Inlägg med negativ samhällsbild | Cirka 3 av 4 |
| Politiska Tiktok-inlägg med hat, hets, våldsromantisering eller mycket grova förolämpningar | Nästan 1 av 3 |
| Motsvarande andel på Instagram | Nästan 1 av 5 |
| Politik till manliga profiler på Tiktok | Nästan dubbelt så mycket som till kvinnliga profiler |
P3 använde AI för att kunna analysera det stora materialet, men gjorde också omfattande manuella kontroller. De första 1 600 registrerade inläggen granskades manuellt och hundratals exempel kontrollerades även därefter.
Det gör materialet betydligt mer intressant än en ren maskinell sentimentanalys.
Det här mötte testprofilerna i sina flöden
Negativiteten bestod inte bara av hård kritik mot regeringen, oppositionen eller samhällsutvecklingen.
I P3:s material förekom hat, hets, våldsromantisering och mycket grova förolämpningar. På Tiktok gällde det nästan en tredjedel av de politiska inläggen i undersökningen. På Instagram låg andelen nära en femtedel.
Flera av testprofilerna rekommenderades också nazistiskt och högerextremt material trots att de inte själva sökte efter, gillade eller kommenterade den typen av innehåll.
Det är en viktig skillnad.
En väljare som aktivt söker efter extremistiska miljöer säger något annat om plattformen än en väljare som får samma material serverat i ett rekommendationsflöde.
Samtidigt går det inte att dra slutsatsen att allt negativt innehåll är extremt. P3:s uppgift om att tre av fyra inlägg gav en negativ samhällsbild är bredare än mätningen av hat, våldsromantisering och grova förolämpningar.
Unga väljare kan få helt olika valrörelser
En av granskningens mest intressanta delar är skillnaden mellan profilerna.
De manliga testprofilerna fick nästan dubbelt så mycket politiskt innehåll på Tiktok som de kvinnliga profilerna. De fick också mer innehåll från höger.
Det betyder att frågan inte bara är vilken bild av Sverige som sprids på sociala medier.
Frågan är också vilken bild just du får.
Två 19-åringar kan använda samma app under samma valrörelse och ändå möta helt olika politiska världar. Den ena kan få ett flöde fyllt av brott, konflikter och systemkritik. Den andra kan få betydligt mindre politik över huvud taget.
Det är själva kärnan i ett personligt rekommendationssystem: det finns inget gemensamt förstasida-flöde som alla ser.
För en väljare som hämtar en stor del av sin politiska information där innebär det att valrörelsen blir mer individualiserad än någonsin.
Nästan varannan förstagångsväljare ser politik på Tiktok
Det hade varit mindre betydelsefullt om Tiktok fortfarande varit en marginell källa till politisk information.
Så ser det inte ut inför valet 2026.
Internetstiftelsens valspecial visar att 48 procent av förstagångsväljarna tar del av politiskt innehåll på Tiktok. Inför valet 2022 var motsvarande andel 23 procent.
27 procent av förstagångsväljarna uppger att de ser politiskt innehåll där varje dag.
Instagram är ännu större. Där tar 61 procent av förstagångsväljarna del av politiskt innehåll.
Dessutom uppger 22 procent av förstagångsväljarna att de någon gång har ändrat åsikt efter politiska diskussioner på nätet. Bland befolkningen totalt är motsvarande andel 7 procent.
Det betyder inte att ett Tiktok-klipp avgör hur en ung person röstar. Men det visar varför kampen om de här flödena har blivit central inför valet.
Den som vill följa datum, regler och andra praktiska delar inför omröstningen hittar mer i Hurbra:s guide till valet 2026.
Partierna kontrollerar inte längre hela sitt eget budskap
Det kanske mest avgörande skiftet handlar om vem som faktiskt skapar det politiska innehållet.
P3 konstaterar att majoriteten av materialet i granskningen inte kom från partiernas officiella konton utan från till synes fristående politiska konton.
Många var anonyma. En del av innehållet var AI-genererat.
Ett konto med hundratusentals visningar visade sig drivas av en 13-årig medlem i Moderata ungdomsförbundet.
Det illustrerar hur långt dagens politiska opinionsbildning har flyttats från de traditionella partiorganisationerna.
Ett parti kan lägga dagar på att förbereda ett tal eller en kampanjfilm. Samtidigt kan ett anonymt konto publicera tiotals mer konfrontativa klipp och nå hundratusentals visningar utan att mottagaren ens vet vem som står bakom innehållet.
Den politiska bilden av Sverige skapas därför inte längre bara av politiker, ledarsidor eller etablerade medier.
Den formas också av konton som partierna själva inte kontrollerar.
Gör algoritmerna valrörelsen mörkare?
P3:s undersökning visar vad testprofilerna fick se. Den bevisar däremot inte att Tiktoks eller Instagrams algoritmer medvetet prioriterar negativa samhällsbilder.
Det är en viktig gräns.
Det finns ändå forskning som pekar på att algoritmiskt styrda flöden kan gynna just sådant innehåll som väcker starka känslor.
En stor studie publicerad i Nature 2026 analyserade över 280 000 Tiktok-rekommendationer från det amerikanska presidentvalet 2024. Forskarna fann tydliga skillnader i vilket politiskt material olika konton rekommenderades och såg mycket innehåll som angrep motståndarsidan.
En annan Nature-studie från samma år jämförde olika sätt att sortera politiskt innehåll. Engagemangsbaserade flöden lyfte mer känslomässigt, moraliserande och toxiskt material än kronologiska flöden.
Det är logiskt ur ett plattformsperspektiv.
Innehåll som gör människor arga, rädda eller upprörda kan få användare att stanna längre, kommentera och dela.
Men det är fortfarande ett steg från den mekanismen till att säga att algoritmen ensam orsakar P3:s svenska resultat. Det politiska material som finns tillgängligt spelar också roll. Om politiska konton själva producerar stora mängder konfliktorienterat material har algoritmen mer sådant att välja mellan.
Tiktok: Åtta testtelefoner är för lite
Tiktok invänder mot hur långtgående slutsatser som kan dras av P3:s undersökning.
Bolagets nordiska kommunikationschef Lukasz Lindell anser att åtta testtelefoner är ett för litet underlag för att säga något generellt om vad svenska användare möter.
Det är en rimlig metodinvändning.
Åtta profiler kan inte representera miljontals svenska användare med olika ålder, intressen, beteenden och politiska preferenser.
Samtidigt är granskningen inte värdelös för att urvalet är begränsat. Den visar konkreta exempel på hur rekommendationssystemen kan utveckla sig över tid och hur stora skillnaderna kan bli mellan olika användarprofiler.
Tiktok säger också att plattformens system inte är perfekta och att aktörer kontinuerligt försöker kringgå modereringen.
Inför det svenska valet har bolaget bland annat skapat ett särskilt valcenter tillsammans med information från Valmyndigheten, regler mot vissa former av manipulerat och AI-genererat innehåll och ett fortsatt förbud mot betald politisk annonsering.
Den som vill läsa P3:s metod och resultat i sin helhet hittar granskningen Det dolda valet hos Sveriges Radio.
En valrörelse som politikerna inte helt styr
Det kanske viktigaste i P3:s granskning är därför inte den exakta siffran 75 procent.
Det är vad som händer när traditionell valrörelse möter helt personliga rekommendationssystem.
En ung väljare kan i dag få en stor del av sin politiska information från konton hon eller han aldrig har valt att följa. Avsändaren kan vara ett parti, en aktivist, en tonåring, ett anonymt konto eller någon som använder AI för att massproducera innehåll.
Algoritmen avgör sedan vilka av dessa budskap som får en ny chans i nästa flöde.
P3:s åtta testprofiler räcker inte för att beskriva hur hela Sverige ser valrörelsen.
Men de visar tydligt att det inte längre finns en enda valrörelse.
Det finns miljontals personliga versioner av den.