Torsås har minst ekonomiskt handlingsutrymme i Hurbra-indexet 2026. Därefter följer Högsby, Bjurholm, Ockelbo och Dorotea. Gemensamt för flera av kommunerna i toppen är inte bara ett svagt bokslut, utan en besvärlig kombination av låga resultat, skuld, svag soliditet, befolkningsminskning och fler äldre i förhållande till invånare i arbetsför ålder.

Hurbra har vägt samman 16 ekonomiska, finansiella och demografiska mått för samtliga 290 kommuner. Indexet visar relativ ekonomisk press på en skala från 0 till 100. Det är varken ett kreditbetyg eller en prognos om att skatten faktiskt kommer att höjas. Det visar var marginalerna ser minst ut när kommunerna går in i de kommande åren.

Torsås toppar listan – men av olika skäl följer flera små kommuner tätt efter

Torsås får 84,0 poäng och är den enda kommunen i den absoluta toppen som ligger högt i samtliga fem huvuddelar av indexet: resultat och kostnader, skuld och balansräkning, ränta och investeringsfinansiering, demografi samt skatt och skatteunderlag.

Torsås medianresultat före extraordinära poster var minus 1,25 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag under 2021–2025. Fyra av fem år låg kommunen under den ofta använda, men inte lagstadgade, planeringsnivån på 2 procent. Samtidigt uppgick kommunkoncernens låneskuld 2024 till drygt 122 000 kronor per invånare, de långfristiga skulderna 2025 till nära 137 000 kronor och soliditeten inklusive pensionsåtaganden till 5,6 procent. Antalet invånare i åldern 20–64 år minskade med 5,1 procent mellan 2020 och 2025.

Det är just kombinationen som gör Torsås mer pressat än en kommun som bara har hög skuld eller bara minskar i befolkning. Kommunens egna planeringsdokument beskriver dessutom investeringsutrymmet som begränsat. Bostadsbolaget planerar inget nybyggande 2026 och vill sälja tillgångar för att stärka investeringar och soliditet.

Högsby ligger tvåa, men med en annan profil. Befolkningen minskade med 10,4 procent på fem år och gruppen 20–64 år med 15,3 procent – den största minskningen i landet i Hurbra-underlaget. Nettokostnadernas andel av skatter och bidrag har samtidigt ökat med motsvarande 2,86 procentenheter per år. Kommunen har alltså ett mindre extremt skuldproblem än flera andra i toppen, men en mycket svår demografisk och kostnadsmässig rörelse.

Bjurholm, på tredje plats, visar den finansiella sidan av problemet. De långfristiga skulderna i kommunkoncernen var cirka 178 000 kronor per invånare, näst högst i landet. Soliditeten inklusive pensionsåtaganden var minus 2,3 procent. Under de senaste tre åren motsvarade nettoinvesteringarna i median 58 procent av skatter och bidrag, medan självfinansieringsgraden var knappt 10 procent.

Ockelbo kombinerar ett negativt medianresultat med svag soliditet, minskande arbetsför befolkning och hög kommunalskatt. Dorotea har landets högsta kommunala skattesats i underlaget, 23,80 procent, samtidigt som befolkningen minskade med 10,3 procent och gruppen 20–64 år med 14,8 procent. Försörjningskvoten var 1,16, vilket innebär att barn och äldre tillsammans var fler än invånarna i arbetsför ålder.

Askersund sticker i stället ut med landets högsta låneskuld i kommunkoncernen: nästan 188 000 kronor per invånare 2024. De långfristiga skulderna var omkring 191 000 kronor per invånare 2025 och låneskulden hade ökat med nästan 98 000 kronor sedan 2020. Det är mer än en hög nivå – det är också en mycket snabb förändring.

Täby och Härryda har starkast relativt utgångsläge

I andra änden av listan finns Täby, Härryda och Vallentuna. De har lägst samlad press i Hurbra-indexet. Det betyder inte att de saknar investeringsbehov eller kan utesluta framtida besparingar, utan att deras kombination av resultat, balansräkning, finansiering, demografi och intäktsbas är starkare än i flertalet kommuner.

Ett bättre kommunår löser inte de långsiktiga problemen

Kommunsektorn gick in i 2026 med ett klart starkare samlat bokslut än året före. Enligt SCB:s räkenskapssammandrag för kommuner och regioner steg kommunernas preliminära resultat för året från 15,7 miljarder kronor 2024 till 32,0 miljarder 2025. Verksamhetens resultat ökade från 10,9 till 32,1 miljarder kronor, främst tack vare högre skatteintäkter. Antalet kommuner med negativt resultat för året minskade till 35 och antalet med negativt verksamhetsresultat till 34, från 111 året före.

Det är en viktig förbättring, men den gör också en flerårsanalys nödvändig. Ett starkt enskilt år kan bero på skatteintäkter, jämförelsestörande poster eller en tillfälligt låg investeringsnivå. Därför använder Hurbra medianer för resultat, investeringar, självfinansiering och räntekostnader över flera år. En kommun blir inte ekonomisk kriskommun i indexet bara för att 2025 råkade vara svagt.

De strukturella krafterna går samtidigt åt ett tuffare håll på många håll. SKR räknar med att 182 av 290 kommuner minskar i befolkning mellan 2025 och 2029. Färre barn kan på sikt sänka kostnaderna, men skolor, lokaler och bemanning går inte att anpassa i samma takt som elevantalet faller. Samtidigt växer gruppen över 85 år. Kommunsektorns investeringar ligger kring 230 miljarder kronor om året, med stora behov inom bland annat vatten och avlopp, transportinfrastruktur, klimatanpassning, verksamhetslokaler och civilt försvar.

Kommuninvests siffror visar också varför räntan fortsatt spelar roll. Kommunsektorns samlade låneskuld ökade med 80 miljarder kronor, eller 9,1 procent, till 959 miljarder under 2024. Det motsvarade 90 560 kronor per invånare. Nästan en femtedel av ökningen bedömdes bero på redovisningseffekter från finansiell leasing, så hela förändringen är inte ny kontant upplåning. Men i Kommuninvests portfölj var 42 procent av skulden rörligt förräntad under andra kvartalet 2026 och 26 procent förföll inom tolv månader. Den genomsnittliga räntan inklusive derivat var 2,52 procent. Ränteförändringar kan därför slå igenom relativt snabbt, även om effekten varierar kraftigt mellan kommuner.

Den nationella bilden i nio nyckeltal

Det breda mönstret är alltså större än de mest pressade småkommunerna. Skulden ökade i nio av tio kommuner, nästan två tredjedelar fick färre invånare i arbetsför ålder och drygt tre av fyra väntas få en högre försörjningskvot. Skillnaden är hur väl rustad varje kommun är för att möta den rörelsen.

Hög skuld är inte samma sak som svag ekonomi

Låneskulden är den mest synliga siffran i en kommunal balansräkning, men ensam säger den för lite. Skuld kan finansiera vattenverk, bostäder, energibolag och annan infrastruktur med stabila intäkter och lång livslängd. Den blir mer bekymmersam när den kombineras med svagt löpande resultat, låg soliditet, låg självfinansiering och krympande skattebas.

Det syns tydligt i kommuner som har mycket hög skuld men ändå hamnar långt ned på presslistan.

Sambandet fungerar också åt andra hållet. Låg skuld är ingen garanti för handlingsutrymme om kostnaderna stiger, soliditeten är svag och befolkningen minskar.

Detta är en av analysens viktigaste slutsatser. De kommuner som riskerar att överraska negativt är inte alltid de som redan har störst lån. Bräcke har exempelvis relativt låg låneskuld men ett svagt resultat och en mycket svag balansräkning. Skellefteå har hög skuld men betydligt starkare resultat, soliditet och befolkningsutveckling.

Var är risken störst för skattehöjningar, besparingar eller uppskjutna investeringar?

Indexet kan inte räkna fram en sannolikhet för ett politiskt beslut. Det kan däremot visa vilka handlingsalternativ som ser mer eller mindre tillgängliga ut.

Skattehöjning är ett mer tillgängligt alternativ där skatten ännu inte är hög

Torsås, Askersund, Uppvidinge och Perstorp kombinerar hög ekonomisk press med en kommunal skattesats på eller under rikets kommunmedian. Där finns, rent tekniskt, större utrymme att använda skatten som åtgärd än i en kommun som redan ligger i toppen. Det är inte samma sak som att en höjning kommer. Politiska prioriteringar, konkurrensen om invånare och det kommunala utjämningssystemet påverkar beslutet.

I Ockelbo, Dorotea, Timrå, Hofors, Malå, Bräcke, Härjedalen, Åsele, Pajala och Härnösand är pressen hög samtidigt som skatten redan är hög. Där kan ytterligare höjningar vara politiskt och ekonomiskt svårare, vilket relativt sett gör besparingar, avgiftsförändringar eller senarelagda projekt mer närliggande. Hurbra har tidigare visat hur stora skillnaderna i kommunalskatt mellan Dorotea och Lidingö redan är.

Låg självfinansiering ökar risken för hårdare investeringsval

Torsås, Bjurholm, Askersund, Gnosjö, Timrå, Nybro, Härjedalen, Sala, Tanum och Boden förenar hög press med snabb skuldökning och låg självfinansiering. Om räntor, byggkostnader eller driftkostnader blir högre än planerat kan dessa kommuner få större behov av att prioritera mellan projekt, skjuta dem framåt eller finansiera en större del med lån.

Här finns redan konkreta tecken på anpassning. Askersund prioriterar amortering framför nya driftinitiativ, prövar investeringar mot amorteringsutrymmet och har tagit bort strategiska lokalinvesteringar ur planen för 2026–2029. Kommunens plan innehåller också besparingar på 1,7 procent. Ockelbo beskriver själv ekonomin inför 2026 som mycket ansträngd. Utbildning och kultur ska spara 4 miljoner kronor och socialförvaltningen 11,2 miljoner. Samtidigt väntas antalet invånare över 80 år öka med 57,2 procent till 2034, medan gruppen 0–19 år minskar med 18,7 procent.

Det är den typen av rörelse indexet försöker fånga: inte bara om årets budget går ihop, utan om kommunen har råd och organisatorisk förmåga att anpassa verksamheten när behoven ändras.

Så är Hurbra-indexet byggt

Hurbra-indexet består av 16 indikatorer i fem huvuddelar. Varje kommun jämförs med de övriga 289 kommunerna. Hög poäng betyder större relativ press.

Analysen låstes den 23 augusti 2026. Underlaget kombinerar SCB:s senaste boksluts- och balansräkningsdata, Koladas kommunala nyckeltal och tidsserier, Kommuninvests låneskuldsdata samt SKR:s ekonomiska och demografiska bedömningar. Det är just sammanvägningen som gör att en kommun kan få hög press trots låg skuld – eller låg press trots stora lån.

Varje indikator har omvandlats till en percentil. Det hindrar en enda extrem siffra från att dominera hela resultatet och gör olika slags mått jämförbara. Ett högt resultat ger låg presspoäng, medan hög skuld, svag soliditet, minskande befolkning och hög skatt ger högre poäng. Resultat och investeringsmått bygger på flera år för att tillfälliga toppar och dalar ska väga mindre.

Den kommunala 2-procentsnivån används som ett vanligt långsiktigt planeringsriktmärke, inte som en lagstadgad gräns. Gotlands skattekomponent har neutraliserats eftersom kommunen även sköter regionuppgifter och skattesatsen därför inte är direkt jämförbar. I de ekonomiska redovisningsmåtten används den kommunala delen av Gotlands verksamhet enligt den fördelning som finns i underlaget, vilket gör jämförelsen mer osäker än för övriga kommuner.

Indexet är indelat i fem relativa grupper: plats 1–29 har mycket hög press, 30–87 hög press, 88–203 medelhög press, 204–261 låg press och 262–290 mycket låg press. ”Mycket låg” betyder inte riskfri – bara ett starkare utgångsläge än i flertalet kommuner.

Rankingen står sig när en hel del tas bort

För att kontrollera om en enda del styr resultatet har Hurbra räknat om indexet fem gånger och utelämnat en huvuddel i taget.

Korrelationen är hög i samtliga tester. Samtidigt ändras en del av topplistan när skuld eller demografi tas bort, vilket visar att rankingen faktiskt fångar flera typer av press och inte bara återger en befintlig skuldliga.

Viktiga begränsningar

2025 års bokslutsuppgifter är preliminära. För Gnosjö, Orust och Kristinehamn saknades 2025-värden i den aktuella tabellen när analysen låstes; där används 2024 som senaste bokslutsår för berörda SCB-mått. Kommuninvests låneskuld avser 2024, medan SCB:s långfristiga skulder i normalfallet avser 2025. Måtten kompletterar varandra men är inte samma sak.

En nationellt jämförbar prognos för varje kommuns framtida investeringsbehov finns inte i underlaget. Hurbra använder därför de senaste årens investeringsnivå och självfinansiering som indikatorer, tillsammans med SKR:s sektorsbild. Indexet fångar inte heller fullt ut likviditetsreserver, borgensrisker, tillgångarnas kvalitet, möjliga försäljningar eller exakt vilka intäkter ett kommunalt bolag har bakom sin skuld.

Det kommunala utjämningssystemet dämpar skillnader i skattekraft och strukturella kostnader. En krympande skattebas slår därför inte igenom krona för krona i kommunens intäkter. Och till sist är budgeten politisk: samma ekonomiska utgångsläge kan mötas med skattehöjning i en kommun, effektivisering i en annan och uppskjutna investeringar i en tredje.

Hela rankingen – alla 290 kommuner

En hög placering ska läsas som liten relativ marginal, inte som ett besked om konkurs eller ett säkert framtida beslut. Det mest intressanta är därför inte en enskild decimal, utan vilka problem som ligger bakom kommunens placering – och om de förstärker varandra över flera år.