Skillnaden i kommunalskatt mellan svenska kommuner är stor. I Dorotea är den totala skattesatsen 35,65 procent, medan den är 29,67 procent i Lidingö. Nu lovar Vänsterpartiet att halvera det partiet kallar skatteorättvisan genom att göra om det kommunala utjämningssystemet.
Vänsterpartiets besked kommer den 19 augusti 2026. Partiledaren Nooshi Dadgostar pekar särskilt på skillnaden mellan små landsbygdskommuner och välmående pendlingskommuner nära storstäderna.
Tanken är att kommuner där välfärden är dyr att bedriva ska få större ekonomisk kompensation. V vill bland annat att faktiska välfärdskostnader ska väga tyngre i utjämningssystemet.
Men förslaget innebär inte att staten direkt sänker kommunalskatten i exempelvis Dorotea. Kommunerna bestämmer fortfarande själva över sin skattesats.
Dorotea betalar 5,98 kronor mer per hundralapp
Skillnaden mellan Dorotea och Lidingö är nästan exakt sex kronor per beskattningsbar hundralapp.
| Kommun | Total kommunalskatt 2026 |
|---|---|
| Dorotea | 35,65 % |
| Lidingö | 29,67 % |
Skillnaden är 5,98 procentenheter.
Dorotea har Sveriges högsta totala kommunala skattesats 2026. Lidingö har den tredje lägsta. Allra lägst ligger Österåker på 28,93 procent.
Riksgenomsnittet är 32,38 procent.
Med kommunalskatt avses här den sammanlagda skatten till kommun och region. Skillnaden beror alltså inte enbart på beslut som fattats i Dorotea respektive Lidingö kommun.
Den som vill jämföra skattesatserna kan se hela sammanställningen hos Statistiska centralbyrån.
Så vill V halvera skatteklyftan
Kommuner har mycket olika förutsättningar.
En liten kommun med stora avstånd, äldre befolkning och få invånare kan behöva finansiera skolor, äldreomsorg, socialtjänst och annan kommunal verksamhet trots att skatteunderlaget är betydligt mindre än i en tät och välmående kommun nära en storstad.
Det kommunala utjämningssystemet ska jämna ut sådana skillnader.
Vänsterpartiet anser att systemet inte går tillräckligt långt.
Partiet vill under nästa mandatperiod halvera skillnaderna som uppstår mellan kommuner med höga respektive låga skattesatser. En central förändring är att faktiska kostnader för välfärden ska få större betydelse när pengarna fördelas.
V vill också ta bort det som partiet beskriver som ett tillväxtincitament i systemet.
Det innebär i praktiken en tydligare omfördelning från ekonomiskt starka kommuner till kommuner där kostnaderna är högre och skatteunderlaget svagare.
De här kommunerna kan bli vinnare
Vänsterpartiet har inte presenterat någon fullständig kommun-för-kommun-lista över exakt hur mycket varje kommun får eller förlorar med den nya modellen.
Därför går det ännu inte att säga att Dorotea får ett visst antal miljoner kronor eller att Lidingö ska betala en bestämd summa.
Riktningen är däremot tydlig.
Landsbygdskommuner väntas generellt gynnas, medan rika pendlingskommuner runt framför allt Stockholm riskerar att få ett sämre utfall.
Den statliga Utjämningskommittén har tidigare räknat på modeller där större hänsyn tas till strukturella kostnader. De beräkningarna är inte samma sak som Vänsterpartiets nya förslag, men visar tydligt vilka delar av landet som påverkas när utjämningen förändras.
I en alternativ kostnadsmodell skulle 233 av Sveriges 290 kommuner få ett bättre utfall och 57 ett sämre.
Bland kommunerna som tjänade mest fanns bland andra Jokkmokk, Arjeplog, Sorsele, Vilhelmina, Dorotea och Härjedalen.
På förlorarsidan återfanns bland annat Täby, Sollentuna, Stockholm, Solna, Nacka, Danderyd och Lidingö.
Mönstret ligger alltså nära den konflikt V nu lyfter fram.
Så mycket betyder skillnaden för hushållet
Sex procentenheters skillnad låter kanske abstrakt, men blir stora summor över ett helt år.
Den exakta skatten för en person påverkas av bland annat grundavdrag, skattereduktioner och inkomsten i övrigt. Men räknat på beskattningsbar förvärvsinkomst går det att visa storleksordningen.
| Beskattningsbar inkomst | Skillnad med 5,98 procentenheter |
|---|---|
| 300 000 kronor | 17 940 kronor per år |
| 400 000 kronor | 23 920 kronor per år |
| 500 000 kronor | 29 900 kronor per år |
Om skillnaden mellan Dorotea och Lidingö rent matematiskt halverades från 5,98 till 2,99 procentenheter skulle även de här beloppen halveras.
För en beskattningsbar inkomst på 400 000 kronor motsvarar det exempelvis knappt 12 000 kronor per år.
Men det betyder inte att en Doroteabo automatiskt får 12 000 kronor mer i plånboken om V får igenom sitt förslag.
Ett större bidrag från utjämningssystemet ger kommunen bättre ekonomi. Därefter är det kommunen som avgör om utrymmet används till lägre skatt, mer personal i välfärden, investeringar eller något annat.
Statlig utredning visar hur stor effekten kan bli
I en alternativ modell som analyserades av den statliga Utjämningskommittén förbättrades Doroteas ekonomiska utfall med 6 817 kronor per invånare.
För Lidingö försämrades utfallet med 3 668 kronor per invånare.
Utredarna räknade också på hur stora skatteförändringar kommunerna teoretiskt skulle kunna genomföra om hela förbättringen användes till skatt och det ekonomiska resultatet lämnades oförändrat.
För Dorotea motsvarade det 3,56 procentenheters lägre skatt.
Det är ungefär samma storleksordning som en halvering av dagens skillnad mot Lidingö, men beräkningen ska inte blandas ihop med Vänsterpartiets nya förslag. Någon motsvarande detaljerad kommunberäkning från partiet är ännu inte presenterad.
Därför kostar välfärden olika mycket
Kommunalskatten påverkas inte bara av hur effektivt en kommun styrs eller hur mycket politikerna väljer att spendera.
Förutsättningarna skiljer sig kraftigt.
I en gles kommun kan skolskjutsar bli dyrare, avstånden inom hemtjänsten längre och underlaget för skolor, äldreboenden och annan service mindre. En hög andel äldre kan samtidigt öka kostnaderna för äldreomsorg.
Kommuner med höga inkomster och många personer i arbetsför ålder har i stället ett starkare skatteunderlag.
Det är sådana skillnader som utjämningssystemet försöker kompensera för.
Kritiken mot långtgående utjämning är att kommuner kan få svagare ekonomiska drivkrafter att öka sysselsättningen och skatteunderlaget om en stor del av vinsten sedan försvinner genom systemet.
Riksrevisionen har tidigare granskat frågan utan att kunna visa att graden av utjämning faktiskt bromsar tillväxten i kommunernas skattekraft.
Frågan ligger redan på regeringens bord
V:s besked kommer samtidigt som hela det kommunala utjämningssystemet är föremål för politisk diskussion.
Den stora statliga utredningen Nätt och jämnt presenterades 2024 och innehåller förslag på förändringar i både inkomst- och kostnadsutjämningen.
Så sent som i juni 2026 uppgav civilminister Erik Slottner att förslagen fortfarande bereds inom Regeringskansliet.
Nästa regering kan därför behöva ta ställning till en omfattande reform av systemet oavsett hur det går för Vänsterpartiet i valet.
V:s besked gör samtidigt kommunalskatten till en tydligare valfråga.
För partiets bredare politik inför valet finns också vår guide om Vänsterpartiet inför valet 2026. Du hittar även datum, partier och annan praktisk information i vår stora guide till valet 2026.
För Dorotea och andra högskattekommuner är den avgörande frågan nu inte bara hur mycket mer pengar ett nytt system skulle ge. Det är också om de extra resurserna faktiskt skulle användas för att sänka kommunalskatten.