Tusentals svenskar födda på 1970-talet kan ha fått bara en dos vaccin mot mässling och därmed sakna det fulla skydd som yngre generationer normalt har. Beskedet kommer samtidigt som utbrottet med koppling till Urkult har vuxit till 27 bekräftade fall i nio regioner.
För den som är född på 1970-talet och inte vet om man haft mässling eller fått två doser vaccin finns därför anledning att kontrollera sitt skydd.
Biträdande statsepidemiolog Stephan Stenmark bedömer att det kan handla om tusentals personer i Sverige som bara fått en dos.
Därför är just 70-talister en osäker grupp
Vaccinationerna mot mässling förändrades under 1970-talet.
Vaccin började användas i Sverige 1971, men täckningen var till en början varierande. Det vaccinationsprogram som i dag ger barn två doser MPR-vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund infördes först 1982.
Det innebär att personer födda under 1970-talet kan ha mycket olika skydd beroende på exakt födelseår, om de haft sjukdomen och vilka vaccinationer de fick som barn.
| Född | Hur skyddet kan se ut |
|---|---|
| 1970–1974 | Många hade mässling som barn. En del vaccinerades tidigt och många fick senare en dos MPR i skolan. Det finns därför fler som kan ha fått bara en dos. |
| 1975–1980 | De flesta erbjöds vaccin som små och därefter ytterligare en dos i skolan. Majoriteten har därför fått två doser. |
Personer födda under de första åren av 1970-talet är alltså den grupp där osäkerheten kan vara störst.
Det betyder däremot inte att alla 70-talister behöver vaccinera sig igen.
En vaccindos ger redan ett bra skydd
En person som fått en enda dos vaccin mot mässling är inte oskyddad.
En dos ger skydd för ungefär 93 till 95 procent av de vaccinerade. Efter två doser är skyddet omkring 97 till 99 procent.
Den andra dosen behövs framför allt för att fånga upp de personer som inte utvecklade ett tillräckligt immunsvar efter den första och för att säkra ett långvarigt och fullgott skydd.
Problemet för vissa 70-talister är därför inte att deras tidigare vaccin plötsligt har slutat fungera, utan att de kan ha fått endast en dos från början.
Så tar du reda på om du fått två doser
Det kan vara betydligt svårare att kontrollera gamla vaccinationer än moderna.
Det nationella vaccinationsregistret innehåller vaccinationer inom barnvaccinationsprogrammet först från 2013. Vaccinationer som gavs på 1970- och 80-talen går därför normalt inte att slå upp där.
Den som vill kontrollera sitt skydd kan börja med att leta efter ett gammalt vaccinationskort eller andra sparade vårdhandlingar.
Det kan också gå att få fram information från gamla BVC- eller skolhälsovårdsjournaler. Äldre journaler kan i vissa fall ha flyttats till kommunens eller regionens arkiv.
Vet man att man haft mässling tidigare räknas det också som ett mycket gott skydd mot att få sjukdomen igen.
Ska 70-talister ta en extra dos?
Den som vet att man bara fått en dos vaccin mot mässling rekommenderas att komplettera med ytterligare en dos.
Den som aldrig har vaccinerats och inte heller haft mässling behöver normalt två doser med minst fyra veckors mellanrum.
För personer födda på 1970-talet som inte kan ta reda på hur många doser de fått är beskedet från Stephan Stenmark tydligt: om man inte vet att man fått två doser eller haft mässling bör man planera för att komplettera sitt skydd.
Det är normalt inte nödvändigt att först göra ett blodprov för att undersöka immuniteten.
En extra dos är heller inte skadlig för en person som senare visar sig redan ha fått två doser.
Den som med säkerhet vet att två doser redan har tagits behöver däremot inte rutinmässigt ta en tredje dos.
MPR är ett levande försvagat vaccin och passar inte alla. Gravida ska exempelvis inte vaccineras under graviditeten, och personer med vissa former av nedsatt immunförsvar eller immundämpande behandling kan behöva individuell bedömning från vården.
Mässlingsutbrottet har vuxit till 27 fall
Frågan om vaccinationsskydd har blivit extra aktuell efter det svenska mässlingsutbrott som kopplats till musikfestivalen Urkult.
Folkhälsomyndigheten uppdaterade under fredagen den 21 augusti antalet bekräftade fall till 27.
Smittade personer har hittats i nio regioner:
- Stockholm: 9 fall
- Jämtland Härjedalen: 5 fall
- Västerbotten: 5 fall
- Sörmland: 2 fall
- Värmland: 2 fall
- Gotland: 1 fall
- Skåne: 1 fall
- Västernorrland: 1 fall
- Västra Götaland: 1 fall
Majoriteten av de smittade är barn i skolåldern och unga vuxna. De flesta har varit ovaccinerade.
Antalet kända fall har ökat snabbt de senaste dagarna, men det finns fortfarande inget besked om någon omfattande generell spridning i Sverige.
Vaccinationstäckningen mot mässling är hög, omkring 95 procent, vilket gör större svenska utbrott ovanliga.
Det här är vanliga symtom på mässling
Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna.
De första symtomen brukar bland annat vara:
- hög feber
- snuva
- torrhosta
- röda och irriterade ögon
Efter några dagar brukar de karakteristiska utslagen komma. De börjar ofta i ansiktet och sprider sig sedan över kroppen.
Tiden mellan smitta och de första symtomen är oftast omkring tio till tolv dagar, men kan variera.
Den som misstänker att man har mässling ska inte gå direkt in på en vårdcentral eller akutmottagning utan att först kontakta vården. Eftersom sjukdomen är extremt smittsam kan andra personer annars exponeras redan i ett väntrum.
Osäker på skyddet? Det viktigaste är två doser
För de flesta 70-talister finns ingen anledning till oro. Många har antingen haft mässling eller fått två doser vaccin.
Men den som är osäker bör försöka ta reda på sitt vaccinationsskydd, särskilt nu när ett större svenskt utbrott pågår.
Den praktiska tumregeln är enkel: den som har haft mässling eller fått två doser har normalt ett fullgott skydd. Den som bara fått en dos bör komplettera, och den som inte kan fastställa sitt vaccinationsskydd kan kontakta vården eller en vaccinationsmottagning för rådgivning.