USA:s totala federala statsskuld uppgick den 18 augusti till drygt 40,047 biljoner dollar, motsvarande över 400 000 miljarder svenska kronor med en grovt räknad dollarkurs kring tio kronor.
Det är första gången skulden passerar 40-biljonersgränsen och sker mindre än fem månader efter att den nådde 39 biljoner dollar.
Sedan Donald Trump tillträdde sin första mandatperiod i januari 2017 har den amerikanska statsskulden mer än fördubblats.
Men det är inte själva rekordnoteringen som är den största varningssignalen.
Det är kostnaden för att bära skulden.
USA har två olika skuldmått
När USA:s statsskuld anges till över 40 biljoner dollar handlar det om den totala federala bruttoskulden.
Den består av två huvuddelar.
| Typ av skuld | Ungefärligt belopp |
|---|---|
| Skuld som hålls av allmänheten och marknaden | 32,3 biljoner dollar |
| Intern statlig skuld | 7,8 biljoner dollar |
Den interna skulden består bland annat av statspapper som hålls av federala pensions- och trustfonder.
För att bedöma hur hårt USA faktiskt belastar kapitalmarknaden är därför skulden som hålls av allmänheten ofta ett viktigare mått än hela bruttoskulden.
Den ligger nu på omkring 32,3 biljoner dollar.
Den officiella utvecklingen går att följa dag för dag hos USA:s finansdepartement.
En ny biljon på mindre än fem månader
Takten är i sig anmärkningsvärd.
USA passerade 39 biljoner dollar under våren 2026. Redan i augusti hade ytterligare mer än en biljon dollar lagts till.
Det betyder inte att staten har lånat exakt en biljon till nya utgifter under perioden. Skuldnivån påverkas av bland annat löpande budgetunderskott, statens kassahantering och andra tekniska faktorer.
Men riktningen är tydlig.
USA fortsätter att spendera betydligt mer än staten får in i skatter och andra intäkter.
Det amerikanska budgetproblemet är samtidigt betydligt äldre än den nuvarande administrationen.
Stora skattesänkningar, pandemiutgifter, stödprogram, försvarsutgifter och snabbt växande kostnader för bland annat Social Security och Medicare har tillsammans drivit upp underskotten under både republikanska och demokratiska regeringar.
Pandemin stod för en särskilt stor del av skuldökningen under 2020 och 2021.
Men även efter pandemin har USA fortsatt med mycket stora underskott.
Räntekostnaderna passerar en biljon dollar
Den verkligt känsliga delen av utvecklingen är att USA inte längre kan låna till de extremt låga räntor som präglade stora delar av 2010-talet.
Under budgetåret 2025 betalade staten omkring 970 miljarder dollar i nettoräntor.
Under 2026 väntas kostnaden passera en biljon dollar.
Det motsvarar mer än tio tusen miljarder kronor om året.
Räntorna har blivit en av de allra största posterna i den federala budgeten och konkurrerar nu direkt med områden som försvar, sjukvård och andra offentliga utgifter.
Problemet förstärker dessutom sig självt.
Ju större skulden blir, desto mer måste staten betala i ränta. Högre ränteutgifter skapar större underskott, vilket kräver ytterligare upplåning.
Resultatet blir en spiral där en allt större del av statens inkomster går till att betala ränta på gamla lån.
Obligationsmarknaden börjar kräva bättre betalt
Samtidigt har den amerikanska långräntan stigit kraftigt.
Den 18 augusti nådde räntan på amerikanska 30-åriga statsobligationer omkring 5,34 procent, den högsta nivån sedan 2007.
Det är en viktigare signal än själva 40-biljonersgränsen.
När investerare kräver över fem procents avkastning för att låna ut pengar till USA i 30 år blir varje ny refinansiering betydligt dyrare.
Bakom uppgången finns flera faktorer, bland annat inflation, energipriser och osäkerhet kring penningpolitiken. Men de stora amerikanska budgetunderskotten och behovet av att sälja enorma mängder nya statsobligationer spelar också en tydlig roll.
Vi har tidigare skrivit om varför USA:s långräntor har stigit och vad det betyder för marknaden.
Det amerikanska finansdepartementet har nu också ökat sina återköp av längre statsobligationer för att förbättra handeln och likviditeten på marknaden.
Det minskar däremot inte själva skulden.
Därför påverkar USA:s skuld även Sverige
Det kan vara lockande att se 40 biljoner dollar som ett amerikanskt problem.
Så fungerar inte världsekonomin.
USA:s statsobligationer är en av de viktigaste byggstenarna i det globala finansiella systemet. Räntan på amerikansk statsskuld används som referenspunkt när allt från företagsobligationer till bolån, aktier och investeringar prissätts.
När amerikanska långräntor stiger sprider sig effekterna därför snabbt.
Börsen kan pressas
Högre obligationsräntor gör det mer attraktivt att placera pengar i säkra räntepapper jämfört med aktier.
Det kan pressa börsvärderingar, framför allt i bolag där en stor del av de förväntade vinsterna ligger långt fram i tiden.
Teknik- och tillväxtaktier brukar därför vara särskilt känsliga.
För svenska sparare märks utvecklingen bland annat i USA-fonder, globalfonder och svenska börsbolag vars värderingar påverkas av den internationella räntemiljön.
Svenska räntor påverkas också
Riksbanken bestämmer den svenska styrräntan, men Sverige är en liten och öppen ekonomi.
Svenska obligationsräntor sätts inte isolerat från omvärlden.
När amerikanska och europeiska långräntor stiger påverkas även svenska banker och företags kostnader för lång finansiering.
Det betyder inte att amerikansk statsskuld automatiskt ger högre svenska bolåneräntor.
Men ett varaktigt högre globalt ränteläge kan göra finansiering dyrare även här.
Dollarn kan röra sig kraftigt
Sambandet mellan USA:s statsskuld och dollarn är mer komplicerat.
Högre amerikanska räntor kan stärka dollarn genom att amerikanska placeringar blir mer attraktiva.
Men om investerare i stället börjar ifrågasätta de amerikanska statsfinanserna kan effekten bli den motsatta.
För svenska hushåll och företag påverkar dollarn bland annat priset på importerade varor, råvaror, resor och investeringar i USA.
USA står inte inför en omedelbar skuldkris
40 biljoner dollar låter dramatiskt.
Det betyder däremot inte att USA står på gränsen till att bli insolvent på samma sätt som ett land som har stora skulder i en utländsk valuta.
USA har flera mycket starka fördelar.
Landet lånar i dollar, en valuta som Federal Reserve och den amerikanska staten i praktiken kontrollerar.
Dollarn är fortfarande världens viktigaste reservvaluta.
Amerikanska statsobligationer är samtidigt några av världens mest omsatta och efterfrågade värdepapper.
Det finns heller inget tydligt tecken på att marknaden har slutat vilja finansiera USA.
Problemet är i stället priset.
Investerare fortsätter att köpa amerikanska obligationer, men kräver högre ränta för att göra det.
Det innebär att en stat med redan enorm skuld får allt dyrare finansiering.
Skulden väntas fortsätta öka
De långsiktiga prognoserna är inte särskilt lugnande.
USA:s kongressbudgetkontor, CBO, räknar med att skulden som hålls av allmänheten motsvarar omkring 101 procent av landets BNP under 2026.
Till 2036 väntas den öka till omkring 120 procent av BNP.
Samtidigt väntas nettoräntorna fortsätta växa och så småningom nå omkring 4,6 procent av hela USA:s ekonomi.
Det skulle innebära att staten lägger över två biljoner dollar om året enbart på ränta.
Och prognosen förutsätter inte någon långvarig recession eller ny finanskris.
En kraftig ekonomisk nedgång skulle normalt öka underskotten ytterligare när skatteintäkterna sjunker och statens utgifter ökar.
Skuldtaket kan skapa en helt annan kris
Till detta kommer det amerikanska skuldtaket.
Det nuvarande lagstadgade taket ligger på 41,1 biljoner dollar efter att kongressen höjde det under 2025.
Skuldtaket ska inte blandas ihop med frågan om huruvida USA:s skuld är ekonomiskt hållbar.
Det är ett juridiskt och politiskt tak för hur mycket staten får låna.
Om kongressen vägrar höja det när finansdepartementet behöver mer låneutrymme kan USA hamna i en situation där staten inte får låna pengar för att betala redan beslutade utgifter.
Det kan skapa en betalningskris trots att landet i grunden har resurser att betala.
Liknande konflikter har flera gånger tidigare skakat finansmarknaderna.
40 biljoner är inte gränsen där något plötsligt går sönder
Det finns alltså ingen magisk punkt där USA:s ekonomi kollapsar därför att statsskulden går från 39,99 till 40,00 biljoner dollar.
Det viktiga är utvecklingen under siffran.
USA har stora och ihållande budgetunderskott.
Skulden växer snabbare än ekonomin.
Räntekostnaderna har passerat nivåer som för bara några år sedan hade varit svåra att föreställa sig.
Och obligationsmarknaden kräver nu betydligt högre ränta för att fortsätta finansiera staten.
Samtidigt är USA fortfarande världens största ekonomi och dollarn kärnan i det internationella finansiella systemet.
Det gör att landet sannolikt kan bära en mycket större skuld än de flesta andra stater.
Men det gör också att om marknadens förtroende någon gång börjar förändras på allvar blir följderna inte begränsade till Washington.
De kommer att märkas i räntor, valutor och börser långt utanför USA.
Även i Sverige.