Det synliga råoljeflödet genom Hormuzsundet var nere på noll under fredagen. Bara två fartyg passerade sundet och Iran meddelar att blockaden fortsätter. Ett längre stopp kan höja svenska bensin- och dieselpriser, pressa hushållens ekonomi och vända den senaste tidens inflationsnedgång.

Reuters uppger att de två fartyg som passerade Hormuzsundet under fredagen var ett spannmålsfartyg på väg mot iranska vatten och ett tomt torrlastfartyg i motsatt riktning.

En separat tom tanker för flytande petroleumprodukter var på väg in i Persiska viken, men inga råoljelaster syntes i fartygsdata från Kpler.

Fartyg kan röra sig med avstängda transpondrar och därmed undgå spårningen. Uppgifterna visar därför inte med full säkerhet att ingen råolja passerade. Skillnaden mot normal trafik är ändå mycket stor.

Iran säger att blockaden fortsätter

Irans biträdande utrikesminister Kazem Gharibabadi uppger att landet fortsätter att kontrollera trafiken och upprätthålla blockaden. Utrikesminister Abbas Araqchi säger samtidigt att Iran inte har beslutat att återuppta samtalen med USA.

Sjöfarten pressas också av risken för nya attacker. Förenade arabemiraten har anklagat Iran för attacker mot tre fartyg som drivs av det statliga oljebolaget ADNOC under torsdagen och fredagen. Iran hade inte kommenterat anklagelserna.

Den politiska konflikten och Irans villkor för att åter öppna sundet finns närmare beskrivna i vår artikel om ”Irans svar på Trumps besked om Hormuzsundet”.

En femtedel av världens olja brukar gå här

Under 2025 transporterades i genomsnitt nästan 20 miljoner fat råolja och oljeprodukter per dag genom Hormuzsundet.

Omkring 15 miljoner fat var råolja och kondensat. Resterande knappt fem miljoner fat bestod av färdiga oljeprodukter.

Det motsvarar omkring en femtedel av världens samlade konsumtion av olja och oljeprodukter. Sundet hanterar dessutom ungefär en fjärdedel av den globala sjöburna oljehandeln.

Saudiarabien och Förenade arabemiraten har oljeledningar som kan leda en del av exporten förbi sundet. Den lediga kapaciteten bedöms till mellan 3,5 och 5,5 miljoner fat per dag. Det räcker inte för att ersätta ett normalt flöde på nära 20 miljoner fat.

Ett kort stopp kan till viss del hanteras genom lager, alternativa leveranser och lägre efterfrågan. Ju längre störningen pågår, desto större blir risken för att tillgängliga lager minskar och att köpare börjar konkurrera om färre leveranser.

Därför påverkas Sverige trots annan oljeimport

Sverige köper nästan ingen råolja direkt från länderna vid Persiska viken. Av den svenska råoljeimporten under 2025 kom 56 procent från Norge, 15,4 procent från USA och 12,3 procent från Storbritannien.

Det betyder inte att Sverige är skyddat mot ett stopp i Hormuzsundet.

Råolja handlas på en global marknad. Om stora köpare i Asien förlorar leveranser från Saudiarabien, Irak, Kuwait eller Förenade arabemiraten måste de söka olja från andra producenter. Konkurrensen om norsk, amerikansk och annan tillgänglig olja ökar då även om faten aldrig var avsedda för Sverige.

Samma sak gäller färdig bensin och diesel. Svenska drivmedelsbolag påverkas av priserna på den nordeuropeiska marknaden, raffinaderiernas kapacitet och hur mycket bränsle som finns tillgängligt för import.

Bensin och diesel kan bli dyrare

Brentoljan avslutade veckan på 88,52 dollar per fat efter att ha stigit 6 procent. Det är inte någon rekordnivå, men uppgången visar att marknaden åter har börjat prisa in risken för ett längre stopp.

En oljeuppgång på 6 procent betyder inte automatiskt att bensinen blir 6 procent dyrare. Pumppriset påverkas också av:

• priset på färdig bensin och diesel
• raffinaderiernas marginaler
• dollarkursen mot kronan
• kostnaden för biodrivmedel
• skatter och moms
• lager och konkurrensen mellan stationerna

Dieseln kan reagera kraftigare än bensinen. Den globala dieselmarknaden är redan ansträngd efter produktionsproblem och attacker mot raffinaderier i Ryssland och Mellanöstern. Priset på färdig diesel kan därför stiga betydligt mer än själva råoljan.

I vår tidigare genomgång av ”hur oljepriset påverkar svenska bensin- och dieselpriser” förklaras varför förändringen vid pump ofta kommer med fördröjning.

Svenska drivmedelspriser har just sänkts

Den senaste veckostatistiken, daterad den 10 augusti, visade ett svenskt genomsnitt på omkring 14,40 kronor per liter för bensin och 18,50 kronor för diesel. Priserna varierar mellan stationer och orter.

Det låga bensinpriset hänger till stor del ihop med den tillfälliga svenska skattesänkningen. Sedan den 1 juli är bensin och diesel omkring tre kronor billigare per liter inklusive moms vid full prisövervältring.

Skattesänkningen gäller till och med den 30 november 2026.

En fortsatt uppgång på oljemarknaden kan nu äta upp delar av den lättnaden. Om störningen i Hormuzsundet består när skattesänkningen löper ut kan hushållen möta både ett högt marknadspris och att den tillfälliga rabatten försvinner.

Det betyder inte att priset automatiskt stiger med tre kronor den 1 december. Marknadspriser, valutakurs och framtida politiska beslut hinner förändras. Slutdatumet blir ändå viktigare om oljan och de färdiga drivmedlen fortsätter att vara dyra.

Inflationen kan börja stiga igen

Svensk inflation är för närvarande låg. KPI-inflationen var 0,2 procent i juli och KPIF-inflationen 0,7 procent.

Lägre energi- och drivmedelspriser var en viktig förklaring. Drivmedlen blev 9,4 procent billigare från juni till juli och drog ned den månatliga KPI-förändringen med 0,2 procentenheter.

Om bensin- och dieselpriserna vänder upp försvinner en del av den effekten. En längre störning kan dessutom spridas vidare till andra priser genom dyrare lastbilstransporter, jordbruk, flyg, byggmaterial och industriproduktion.

Högre kostnader för transporter och gödsel kan så småningom även nå matpriserna. Det sker normalt långsammare än prisförändringen vid pump, men effekten blir bredare om företag börjar föra sina högre kostnader vidare till kunderna.

Riksbanken har redan varnat för att risken för bestående inflationseffekter ökar ju längre leveransproblemen pågår. Styrräntan ligger på 1,75 procent och sannolikheten för en höjning senare under året bedömdes i juni ha ökat.

Så mycket kan hushållen förlora

”SCB har simulerat hur hushållen påverkas” om bensin och diesel blir 40 procent dyrare. Beräkningen är ett riskscenario och inte en prognos för den aktuella prisutvecklingen.

Hushåll med högre inkomster förlorar mer i kronor eftersom de i genomsnitt kör mer. Prisökningen slår däremot betydligt hårdare i förhållande till inkomsten för ekonomiskt svaga hushåll.

För den lägsta inkomstgruppen motsvarade SCB:s scenario 2,14 procent av den disponibla inkomsten. För gruppen med högst inkomster var motsvarande andel 0,25 procent.

Detta avgör hur hårt Sverige drabbas

Det viktigaste är hur länge det synliga råoljeflödet förblir nära noll. En snabb uppgörelse kan pressa bort en stor del av den politiska riskpremien i oljepriset.

Om stoppet fortsätter i flera veckor blir utvecklingen för dieselmarknaden, de globala oljelagren och de alternativa exportledningarna allt viktigare.

För svenska bilister behöver fyra saker följas särskilt: Brentpriset, priset på färdig bensin och diesel i Nordeuropa, kronans värde mot dollarn och vad som händer med den tillfälliga skattesänkningen efter november.

Bakgrunden till varför just denna smala transportled kan påverka priser över hela världen finns i vår guide om ”Hormuzsundets betydelse för olja, gas och handel”.