Civilutskottet har sagt ja till regeringens förslag om en ny produktansvarslag. Beskedet kom den 19 november och innebär att förslaget nu går vidare till riksdagen, där beslut väntas den 25 november. Lagen ska bland annat kunna ge ersättning för skador som orsakas av appar, AI-system och annan programvara.
Om riksdagen antar förslaget ska den nya produktansvarslagen börja gälla den 1 januari 2027. Den ersätter då den nuvarande lagen från 1992 och innebär flera förändringar för både konsumenter och företag.
Riksdagen ska fatta beslut den 25 november
Civilutskottet ställer sig bakom regeringens proposition om en ny produktansvarslag. Utskottet föreslår att riksdagen antar lagförslaget, med en mindre redaktionell rättelse i en annan lag.
Enligt riksdagens planering ska ärendet debatteras den 24 november och avgöras genom beslut dagen därpå, den 25 november.
Det är viktigt att skilja på de olika stegen. Civilutskottets ställningstagande innebär inte att lagen redan är antagen. Det slutliga beslutet ligger fortfarande hos riksdagen.
Förslaget bygger på EU:s nya produktansvarsdirektiv och syftar bland annat till att anpassa reglerna till produkter som innehåller eller består av digital teknik.
Den som vill följa behandlingen kan läsa civilutskottets betänkande om den nya produktansvarslagen.
Appar och AI-system kan omfattas av produktansvaret
En av de största förändringarna är att produktansvaret tydligare utvidgas till programvara.
Produktansvar innebär att en aktör kan bli skyldig att betala ersättning när en säkerhetsbrist i en produkt orsakar en skada som omfattas av lagen. Den skadelidande behöver då inte nödvändigtvis visa att tillverkaren har varit vårdslös.
Den nuvarande lagstiftningen är framför allt utformad med fysiska produkter i åtanke. Den nya lagen ska även omfatta fristående programvara.
Det kan exempelvis handla om:
- En app som används för att styra en uppkopplad produkt.
- Ett AI-baserat system som ger felaktiga instruktioner och orsakar en personskada.
- Ett fristående datorprogram där en säkerhetsbrist leder till ersättningsgilla följdskador.
Det avgörande är inte enbart om programmet finns installerat i en fysisk produkt eller levereras separat. Även fristående programvara kan omfattas.
Däremot betyder förslaget inte att varje bugg, felaktigt AI-svar eller tekniskt avbrott ger rätt till skadestånd. Det måste finnas en relevant säkerhetsbrist, en skada som omfattas av lagen och ett samband mellan dessa.
Regeringens ursprungliga förslag och dess betydelse för digitala produkter beskrivs närmare i Hurbra:s tidigare artikel om produktansvar för appar och förlorade data.
Förlorade privata data kan ge rätt till ersättning
En annan viktig nyhet gäller digital information.
Förslaget innebär att ekonomisk skada som uppkommer genom att data förstörs eller förvanskas kan omfattas av produktansvaret. Det gäller under särskilda förutsättningar och när uppgifterna har använts uteslutande för personliga ändamål.
Anta att ett program har en säkerhetsbrist som gör att en användares privata fotografier försvinner. Om det uppstår en ekonomisk skada, exempelvis kostnader för att försöka återskapa filerna, kan ersättning bli aktuell enligt de föreslagna reglerna.
Situationen är annorlunda om samma program förstör filer som används i ett företags verksamhet. Den särskilda bestämmelsen om privata data är inte avsedd för sådana uppgifter.
Det finns också en skillnad mellan ekonomiska förluster och det personliga värdet av informationen. Att fotografier från en familjehögtid har ett stort känslomässigt värde betyder inte automatiskt att förlusten ger rätt till ersättning enligt produktansvarslagen.
Fyra exempel på hur reglerna kan fungera
| Situation | Vad förslaget innebär |
|---|---|
| En säkerhetsbrist i ett AI-system orsakar en personskada. | Skadan kan omfattas av produktansvaret. |
| Ett felaktigt program förstör privata fotografier. | Ekonomisk skada kan ersättas om lagens villkor är uppfyllda. |
| Ett program raderar företagets arbetsfiler. | Den särskilda ersättningen för privata data gäller inte dessa filer. |
| En app kraschar utan att orsaka någon följdskada. | Felet ger normalt inte i sig rätt till ersättning enligt produktansvarslagen. |
Exemplen visar möjliga tillämpningar av lagförslaget. Den faktiska bedömningen beror på omständigheterna i varje enskilt fall.
Fler företag kan få ansvar för skador
Lagförslaget handlar inte bara om vilka produkter som omfattas. Det förändrar också reglerna om vem som kan bli ansvarig när en produkt orsakar skada.
Det är särskilt relevant för produkter som tillverkas eller utvecklas utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES.
Förslaget utvidgar möjligheterna att rikta ansvar mot ekonomiska aktörer inom EES i situationer där tillverkaren finns utanför området.
Tanken är att den som drabbas av en ersättningsgill skada ska ha bättre möjligheter att få sitt krav prövat även när produktens tillverkare finns långt från Sverige.
Lättare att bevisa vissa skador
En annan förändring gäller bevisningen.
Digitala produkter kan vara så tekniskt komplicerade att en konsument har svårt att visa exakt varför en säkerhetsbrist har uppstått.
Därför föreslås särskilda regler som i vissa situationer kan underlätta för den skadelidande att visa att en produkt varit säkerhetsbristfällig och orsakat skada.
Det är dock ingen generell garanti för ersättning. Den som kräver skadestånd behöver fortfarande omfattas av lagens villkor.
Förslaget tar också bort det nuvarande avdraget på 3 500 kronor vid vissa sakskador. Det kan få betydelse för konsumenter som drabbas av skador på egendom till följd av en säkerhetsbrist.
Skillnaden mellan produktansvar och reklamation
En trasig produkt kan omfattas av flera olika regelverk, men de fyller olika funktioner.
Om en mobiltelefon slutar fungera efter några månader kan konsumenten ha rätt att reklamera den enligt konsumentköplagen. Det kan exempelvis leda till reparation, omleverans eller prisavdrag.
Produktansvar handlar i stället om ersättning för vissa skador som en säkerhetsbrist i produkten orsakar.
En mobiltelefon som inte går att starta och en mobiltelefon vars batteri orsakar en brand är därför två olika juridiska situationer.
Den som vill veta vilka rättigheter som gäller när en vara är felaktig kan läsa Hurbra:s guide om reklamationsrätt och garanti.
Den nya produktansvarslagen är inte tänkt att ersätta konsumentköplagens regler om felaktiga varor.
Gäller den nya lagen produkter som redan har köpts?
Inte automatiskt.
Regeringens förslag innehåller övergångsbestämmelser som innebär att den gamla produktansvarslagen fortsätter att gälla för produkter som har släppts ut på marknaden eller tagits i bruk före den 1 januari 2027.
Det betyder att det inte räcker att en skada inträffar efter årsskiftet för att de nya reglerna nödvändigtvis ska gälla.
Tidpunkten när produkten släpptes ut på marknaden eller togs i bruk blir avgörande för vilken lagstiftning som ska tillämpas.
För konsumenter och företag är det därför viktigt att skilja på när en produkt köptes, när den släpptes ut på marknaden och när en eventuell skada inträffade.
Vad händer nu?
Nästa steg är riksdagens behandling av civilutskottets förslag.
Debatten är planerad till tisdagen den 24 november och beslutet till onsdagen den 25 november 2026.
Om riksdagen antar förslaget enligt den nuvarande tidsplanen börjar den nya produktansvarslagen gälla den 1 januari 2027.
Fram till dess gäller den nuvarande produktansvarslagen från 1992. Utskottets ja är ett viktigt steg mot en förändring, men det slutliga riksdagsbeslutet återstår.