Moderaterna vill införa femicid, mord på kvinnor med exempelvis kvinnohat som motiv, som en egen brottsrubricering. Straffet ska som utgångspunkt vara livstids fängelse. Om partiet får fortsätta leda regeringen efter valet lovar det att tillsätta en utredning – men först måste lagstiftaren avgöra vilka mord som ska omfattas och hur motivet ska kunna bevisas rättssäkert.
| Mord som skulle kunna omfattas | Fråga som måste lösas |
|---|---|
| En kvinna dödas av en partner eller tidigare partner för att hon vill lämna relationen | Räcker kontroll och ägandetänkande, eller måste ett uttryckligt kvinnohat bevisas? |
| En kvinna dödas i en hederskontext efter att ha trotsat familjens krav | Hur ska femicid förhålla sig till den befintliga straffskärpningsgrunden för hedersmotiv? |
| En gärningsman väljer ut och dödar kvinnor därför att de är kvinnor | Vilken bevisning krävs för att visa ett könsrelaterat motiv? |
| Ett mord föregås av sexuellt våld, hot och långvarig kontroll | Kan omständigheterna tillsammans visa motivet även utan uttalanden från gärningsmannen? |
Vad är femicid?
Femicid används internationellt som ett samlingsbegrepp för könsrelaterade mord på kvinnor och flickor. Begreppet är bredare än dödligt partnervåld. Det kan också omfatta mord i hederns namn, sexualiserade mord och andra fall där en kvinna dödas på grund av sitt kön eller därför att hon bryter mot föreställningar om hur kvinnor ska leva.
I svensk lag finns i dag ingen brottsrubricering som heter femicid eller kvinnomord. Den som avsiktligt dödar en kvinna döms för mord, oavsett relationen mellan gärningspersonen och offret. Motiv och andra omständigheter kan däremot påverka straffvärdet.
Moderaternas förslag innebär därför inte att mord på kvinnor blir straffbara först genom en ny lag. Den avgörande förändringen skulle vara att vissa mord skiljs ut som ett eget brott och får en särskild straffskala eller en särskild utgångspunkt för straffet.
Vilka mord skulle kunna omfattas?
Partiets besked pekar ut kvinnohat som ett exempel på motiv. Det öppnar för fall där en gärningsman dödar en kvinna därför att hon är kvinna, men också för mord där motivet tar sig uttryck i kontroll, bestraffning eller en föreställning om rätt till kvinnans kropp och liv.
Ett typfall kan vara när en man dödar sin partner eller tidigare partner efter att hon försökt lämna relationen. Ett annat kan vara ett hedersrelaterat mord där en kvinna dödas för att hon anses ha brutit mot familjens eller kollektivets normer. Även attacker där kvinnor väljs ut som grupp skulle kunna ligga nära kärnan i begreppet.
Samtidigt är inte varje mord på en kvinna ett femicid. Ett rånmord där offrets kön saknar betydelse skulle normalt falla utanför. Gränsen går alltså inte vid vem som dödas, utan vid varför mordet begås och i vilket sammanhang det sker.
Kvinnohat kan redan ge ett hårdare straff
Svensk rätt kan redan i dag väga in könsrelaterade motiv. Enligt brottsbalkens bestämmelser om försvårande omständigheter ska domstolen särskilt beakta om ett motiv varit att kränka en person eller grupp på grund av bland annat kön. Även hedersmotiv och brott mot en närstående eller tidigare närstående kan få betydelse när straffet bestäms.
Det framgår också av Åklagarmyndighetens rättsliga vägledning om hatbrott att motivet måste utredas och kunna styrkas i det enskilda fallet.
Moderaternas argument för en egen brottsrubricering är att den skulle synliggöra den särskilda typ av våld som riktas mot kvinnor och markera brottets allvar. Den skulle också kunna göra det lättare att följa utvecklingen i rättsväsendets statistik, eftersom fallen då inte enbart registreras under den breda rubriceringen mord.
Med livstids fängelse som utgångspunkt vill partiet dessutom signalera ett högre straffvärde. Mord har redan i dag fängelse i lägst tio och högst arton år eller på livstid i straffskalan. En ny rubricering skulle därför framför allt påverka hur domstolen väljer mellan ett tidsbestämt straff och livstid.
Svårt att bevisa varför ett mord begicks
Den juridiskt svåra delen är motivet. För en fällande dom måste åklagaren bevisa de omständigheter som skiljer femicid från vanligt mord. Det räcker inte att brottsoffret är kvinna eller att gärningsmannen är en man.
Bevisningen kan bestå av uttalanden, meddelanden, sökhistorik, tidigare hot, våld och kontroll eller hur gärningsmannen har valt sitt offer. I nära relationer kan motivbilden samtidigt vara sammansatt. Svartsjuka, separation, kontroll, ekonomisk konflikt och kvinnohat kan finnas parallellt.
Om lagen kräver att kvinnohat ska vara det enda eller huvudsakliga motivet riskerar få fall att omfattas. Om det i stället räcker med en bred koppling till offrets kön kan gränsen bli svår att förutse. Den avvägningen blir central i den utredning Moderaterna lovar.
Måste definieras tydligt och rättssäkert
En brottsrubricering måste vara så tydlig att människor kan förutse vilket handlande som omfattas och att domstolar dömer lika i jämförbara fall. Begrepp som kvinnohat, könsrelaterat motiv och ägandeföreställning behöver därför översättas till konkreta rekvisit i lagtexten.
En möjlig modell är att kräva att mordet helt eller delvis har motiverats av offrets kön. En annan är att räkna upp vissa situationer, exempelvis dödligt våld i en nära relation, hedersrelaterade mord och mord i samband med sexuellt våld. Men en uppräkning kan både träffa för brett och lämna allvarliga fall utanför.
Utredningen behöver också analysera förhållandet till regler som redan finns. Om samma kvinnohat, hedersmotiv eller närståenderelation både avgör brottsrubriceringen och skärper straffet kan samma omständighet få dubbel betydelse. Det måste lagen hantera.
Olika länder har valt olika modeller
Femicid finns som särskilt brott eller särskild rättslig kategori i flera länder, framför allt i Latinamerika. Definitionerna varierar. Vissa lagar fokuserar på att en kvinna dödas på grund av sitt kön, medan andra anger omständigheter som tidigare våld, en nära relation, sexuellt våld eller att kroppen har utsatts för särskild förnedring.
Erfarenheterna visar både varför en särskild rubricering efterfrågas och varför den är komplicerad. En lag kan ge brotten större synlighet, men den löser inte automatiskt problemen med att utreda motiv, säkra bevisning och förebygga våldet innan ett mord sker.
25 kvinnor och flickor dödades under 2025
Enligt den officiella kriminalstatistiken konstaterades 25 fall av dödligt våld mot kvinnor och flickor under 2025. Siffran visar hur många kvinnliga offer som fanns, men inte hur många av morden som skulle ha räknats som femicid enligt Moderaternas modell.
Det är just en sådan skillnad en ny rubricering måste göra tydlig. Könet på offret kan hämtas ur statistiken. För att klassificera ett mord som femicid krävs dessutom en bedömning av motivet och omständigheterna kring brottet.
Först krävs en utredning
Moderaternas vallöfte är att tillsätta en utredning om partiet får fortsätta leda regeringen efter valet. Något färdigt lagförslag med en exakt definition finns därför ännu inte.
Utredningen skulle behöva föreslå vilka rekvisit som ska gälla, hur femicid ska avgränsas mot mord och andra befintliga regler samt hur livstid som utgångspunkt ska fungera i praktiken. Därefter krävs remissbehandling, ett regeringsförslag och ett beslut i riksdagen innan en ny brottsrubricering kan träda i kraft.