Donald Trump säger att Hormuzsundet ska bli amerikanskt territorium. Iran svarar att endast Teheran bestämmer över sundet. Samtidigt har oljetankertrafiken i praktiken stannat, vilket ökar risken för dyrare energi och drivmedel även i Sverige.
USA:s president kom med det territoriella utspelet under ett politiskt möte i Garden City i New York på fredagen den 14 augusti.
– Efter att vi har besegrat Iran kommer jag ganska snart att förklara Hormuzsundet som amerikanskt territorium, sade Trump.
Han hävdade även att USA redan bestämmer vilka fartyg som får passera genom den amerikanska blockaden. Uttalandet gjordes med ett skratt och Trump presenterade ingen juridisk eller praktisk plan för hur sundet skulle kunna bli en del av USA.
Iran: Sundet öppnas endast på vår order
Irans vice utrikesminister Kazem Gharibabadi svarade tidigt på lördagen att sundet endast kommer att öppnas och stängas på Irans order.
Han avfärdade också Trumps territoriella anspråk och sade att Hormuzsundet inte kan tas över genom en tweet, ett hangarfartyg, en presidentorder eller ett valtal.
Irans utrikesminister Abbas Araqchi uppgav samtidigt att landet inte har beslutat att återuppta förhandlingarna med USA. Kontakterna via Qatar och Pakistan ska enligt honom inte betraktas som formella förhandlingar.
Samtalen mellan Iran och Oman gäller i stället möjliga farleder genom sundet. Teheran kräver fortfarande att USA bland annat lättar på sanktionerna och frigör frysta iranska tillgångar innan trafiken återgår till det normala.
Enligt Reuters sammanställning av trafikläget finns det inga tecken på att parterna närmar sig en uppgörelse.
Har USA tagit över Hormuzsundet?
Nej. Ett uttalande eller en amerikansk presidentorder kan inte göra sundet till amerikanskt territorium.
| Fråga | Kort svar |
|---|---|
| Har USA tagit över sundet? | Nej, USA har inte fått territoriell suveränitet över området. |
| Kan Trump förklara det amerikanskt? | Han kan göra ett politiskt anspråk, men det ändrar inte sundets juridiska status. |
| Vem äger sundet? | Det ligger mellan Iran och Oman och omfattar båda ländernas territorialvatten. |
| Vem kontrollerar trafiken? | Iran och USA kan stoppa fartyg militärt, men ingen av dem har ensam laglig kontroll över hela sundet. |
USA har ingen kust eller territoriell jurisdiktion vid Hormuzsundet. Att den amerikanska flottan kan blockera fartyg är inte samma sak som att området tillhör USA.
Även Irans påstående om ensam kontroll går längre än det juridiska rättsläget. Oman ligger på sundets södra sida och är den andra kuststaten. De etablerade farlederna går genom både iranska och omanska vatten.
Internationella regler ger dessutom fartyg rätt till transitpassage genom sund som används för internationell sjöfart. Kuststaterna har rätt att reglera säkerheten, men inte att fritt stänga passagen.
Ett bokstavligt amerikanskt territoriellt anspråk skulle därför inte bara riktas mot Iran. Det skulle även beröra Oman, som samtidigt försöker medla fram en lösning.
Hurbra har tidigare gått igenom vad Trumps anspråk på Hormuzsundet faktiskt skulle innebära.
Inga synliga råoljefartyg passerade
Maktkampen handlar inte bara om politiska formuleringar. Trafiken genom sundet har nästan upphört.
Fartygsdata från Kpler visade endast två passerande fartyg på fredagen: ett spannmålsfartyg och ett tomt torrlastfartyg. Inga råoljetransporter syntes i datan.
Fartyg kan segla med avstängda transpondrar och därmed undgå spårningen. Det går därför inte att slå fast att exakt noll råolja passerade. Skillnaden mot normalläget är ändå enorm.
Före kriget passerade fler än 130 fartyg om dagen. Omkring 20 miljoner fat olja per dag transporterades genom Hormuzsundet, motsvarande ungefär en femtedel av världens konsumtion av petroleumprodukter. Även omkring en femtedel av den globala handeln med flytande naturgas gick genom sundet.
De senaste attackerna mot fartyg i Hormuzsundet har gjort att rederier undviker området. Risken för robotar, drönare och minor höjer även kostnaderna för försäkringar och transporter.
Brentoljan steg med 1,45 dollar på fredagen och avslutade veckan på 88,52 dollar per fat. Veckouppgången blev omkring 6 procent.
Så kan svenska drivmedelspriser påverkas
Sverige behöver inte köpa den aktuella oljan direkt från Persiska viken för att påverkas. Råolja och färdiga petroleumprodukter handlas på en global marknad.
Priset på svensk bensin och diesel påverkas bland annat av:
- råoljepriset
- priserna på bensin och diesel i Rotterdam
- kronans värde mot dollarn
- frakt- och försäkringskostnader
- skatter, distribution och försäljningsmarginaler
Ett högre oljepris kan därför slå igenom vid svenska pumpar, men det finns ingen enkel formel där en viss uppgång per fat automatiskt ger ett bestämt antal ören per liter.
Sverige har under perioden 1 juli–30 november 2026 tillfälligt sänkt koldioxidskatten på bensin och diesel med 2,40 kronor per liter. Det motsvarar omkring 3 kronor inklusive moms om hela sänkningen når konsumenterna.
Om olje- och produktpriserna fortsätter upp kan en del av den lättnaden ätas upp. Diesel är särskilt känsligt eftersom tillgången redan är begränsad på världsmarknaden.
Dyrare drivmedel kan också höja kostnaderna för transporter, jordbruk, flyg och företag. Det kan i nästa led påverka varupriser och inflation.
Den grundläggande förklaringen till prisrisken finns i Hurbra:s genomgång av varför Hormuzsundet är så viktigt.
Detta avgör vad som händer nu
Det viktigaste är om Iran och Oman kan enas om fungerande farleder och om USA accepterar någon del av Irans villkor. Så länge det saknas en uppgörelse och fartyg riskerar att angripas lär rederierna fortsätta undvika sundet.
Trumps utspel förändrar inte gränserna. Det skärper däremot konflikten om vem som ska bestämma över världens viktigaste oljepassage.
På kort sikt är antalet passerande oljetankers mer betydelsefullt för svenska priser än vilket land som påstår sig äga vattnet.