Förenade arabemiraten anklagar Iran för att ha attackerat två fartyg med koppling till statliga oljebolaget ADNOC när de passerade Hormuzsundet på torsdagskvällen. Ingen person skadades, men attackerna kommer när trafiken genom den strategiska sjöfartsleden redan är kraftigt pressad. För Sverige ökar risken för nya uppgångar i oljepris, fraktkostnader och i förlängningen drivmedelspriser och inflation.

Förenade arabemiratens utrikesdepartement uppgav på fredagen den 14 augusti att två fartyg med koppling till ADNOC attackerades under passage genom Hormuzsundet kvällen innan.

Ingen person ska ha skadats och situationen ombord kom enligt ADNOC under kontroll.

UAE pekar uttryckligen ut Iran som ansvarigt och beskriver attackerna som ett hot mot både den fria sjöfarten och den globala energisäkerheten.

Brittiska UKMTO har samtidigt rapporterat att två fartyg i området utsatts för drönarattacker och fått mindre skador. UAE och ADNOC har däremot inte själva offentliggjort de detaljerna, och Iran hade vid den senaste rapporteringen inte kommenterat anklagelsen.

Ny attack när trafiken redan är låg

Det är framför allt tidpunkten som gör attackerna känsliga.

Hormuzsundet är en av världens viktigaste transportleder för olja och gas. Trafiken har redan fallit kraftigt under konflikten, och på torsdagen registrerade analysföretaget Kpler nio råvarufartyg genom sundet.

Det kan jämföras med ett genomsnitt på omkring tolv om dagen hittills i augusti.

Före kriget låg den totala fartygstrafiken genom området på omkring 130–140 fartyg per dag, även om den siffran omfattar betydligt fler typer av fartyg än bara olje- och råvarutrafik.

Alla fartyg syns dessutom inte i statistiken. Fartyg kan passera med sina transpondrar avstängda, vilket gör det svårare att fastställa exakt hur stor trafiken är.

För den som vill förstå varför just denna smala sjöväg har så stor betydelse finns vår guide om Hormuzsundet och världens oljehandel.

USA och Iran gör anspråk på kontroll

Attacken sker samtidigt som USA och Iran öppet konkurrerar om vem som i praktiken kontrollerar sjöfarten genom området.

En chef för Irans Basijstyrka har sagt att Hormuzsundet står under iransk kontroll och förvaltning. USA har samtidigt signalerat att den amerikanska blockaden mot Iran kan fortsätta under lång tid och att flottstyrkor kan roteras för att upprätthålla den.

Det gör läget mer känsligt än en vanlig serie isolerade attacker mot handelsfartyg.

Iran har möjlighet att påverka trafiken genom sundet, medan USA försöker begränsa Irans sjöburna handel. Mitt emellan finns rederier, energibolag och besättningar som måste avgöra om det fortfarande är ekonomiskt och säkerhetsmässigt försvarbart att gå genom området.

Hurbra har tidigare gått igenom kampen mellan USA och Iran om kontrollen över Hormuzsundet.

Oljepriset stiger igen

Brentoljan steg på fredagsförmiddagen med omkring 1,6 procent till cirka 88,50 dollar per fat. Den amerikanska WTI-oljan steg samtidigt till omkring 82,80 dollar.

Det går däremot inte att säga att just attacken mot ADNOC-fartygen ensam orsakade prisuppgången.

Oljehandeln påverkas just nu av flera motstridiga faktorer. Marknaden oroar sig för fortsatta störningar i Mellanöstern och en långvarig amerikansk blockad, samtidigt som svagare efterfrågan och höga amerikanska lager håller tillbaka priserna.

Dagen före föll oljepriset med mer än två procent.

Den centrala frågan är därför inte vad två lätt skadade fartyg betyder för oljeutbudet i sig. Risken ligger i vad ytterligare attacker gör med viljan att trafikera sundet.

Ju fler rederier som tvekar, desto större blir risken för dyrare försäkringar, omdirigerade transporter och lägre tillgängligt utbud.

Därför kan Sverige påverkas

För svenska hushåll är utvecklingen särskilt intressant efter en period med tydligt lägre energipriser.

SCB:s senaste inflationssiffror visade att svenska drivmedelspriser föll med omkring 10 procent mellan juni och juli. Det bidrog till att hålla tillbaka inflationen.

Om oljepriser och transportkostnader stiger igen kan den utvecklingen delvis vändas.

Det betyder inte att en attack i Hormuz automatiskt ger ett direkt prishopp vid svenska bensin- och dieselpumpar. Svenska drivmedelspriser påverkas även av kronan, skatter, reduktionsplikt, raffinaderimarginaler och priserna på färdiga oljeprodukter.

Men råoljan är en viktig del.

Riksbanken har också tidigare pekat ut störningarna kring Hormuz som en risk för energipriser och inflation. Om oljeutbudet inte normaliseras enligt tidigare förväntningar ökar osäkerheten kring den svenska prisutvecklingen.

Även frakten kan spela roll. Högre försäkringspremier och dyrare sjötransporter kan efter hand slå igenom på fler importerade varor än bara energi.

ADNOC-fartyg har attackerats tidigare

Den nya händelsen är heller inte isolerad.

Förenade arabemiraten anklagade så sent som den 8 augusti Iran för att ha attackerat ett annat fartyg med koppling till ADNOC med en robot i Hormuzsundet.

ADNOC uppgav då att totalt 15 av bolagets fartyg hade attackerats med robotar eller drönare sedan konflikten började. En besättningsman uppgavs ha dödats och 20 personer skadats.

De nya attackerna innebär därmed att ett redan allvarligt säkerhetsläge fortsätter.

I sitt officiella uttalande fördömer Förenade arabemiratens utrikesdepartement attackerna och kräver att internationell sjöfart ska kunna röra sig säkert genom området.

Nästa steg avgör oljeoron

De två fartygen ska bara ha fått mindre skador och ingen människa skadades. Sett enbart till den aktuella incidenten är konsekvenserna därför begränsade.

Det större problemet är serien av attacker och den fortsatta osäkerheten kring själva Hormuzsundet.

Om trafiken börjar återhämta sig kan pressen på olje- och fraktpriser minska snabbt. Om fler fartyg angrips eller rederier börjar undvika sundet kan effekten bli den motsatta.

För Sverige går den viktigaste varningssignalen just nu genom energipriserna. Drivmedlen har precis blivit betydligt billigare och inflationen har fallit. En ny och långvarig störning i Hormuz är ett av de tydligaste externa hoten mot den utvecklingen.