Valet 2026 avgör sannolikt inte om Sverige ska ha friskolor, skolval eller kommunala skolor. Alla dessa delar kommer med stor sannolikhet att finnas kvar efter valet. Den stora striden handlar i stället om hur mycket marknad som ska tillåtas i skolan, hur skolpengen ska fördelas och om kommersiella skolbolag även i fortsättningen ska få ta ut vinst.

En fortsatt högerregering skulle behålla friskolesystemets grundmodell men skärpa kontrollen av ägare, ekonomi och skolor med kvalitetsproblem. Ett S-lett maktskifte skulle sannolikt leda till betydligt hårdare vinstbegränsningar, förändrad skolpeng, stopp för nya kommersiella etableringar och ett skolval där långa köer får mindre eller ingen betydelse.

Samtidigt är skillnaderna mindre när det gäller ordning, mobiltelefoner, lärarnas auktoritet, kunskapskrav och tidiga stödinsatser. Där har partierna närmat sig varandra och flera stora reformer är redan beslutade.

Det innebär att en elev kan märka mindre skillnad i klassrummet än vad valdebatten antyder. För friskolekoncerner, kommuner och föräldrar som använder dagens kösystem kan valet däremot få stor betydelse.

Den här artikeln ingår i Hurbra:s stora guide till valet 2026 och jämför vad en höger- respektive vänsterseger sannolikt innebär i praktiken.

Skolpolitiken 2026 i korthet

Fortsatt högerregering	S-lett maktskifte
Vinstdrivande friskolor finns kvar	Vinstuttagen begränsas kraftigt eller förbjuds
Skärpt kontroll av ägare och ekonomi	Stopp för nya kommersiella etableringar är sannolikt
Skolvalet behålls och samordnas	Gemensamt skolval utan långa friskoleköer är sannolikt
Skolpengen kan justeras för kommunernas ansvar	Skolpengen blir mer behovs- och ansvarsbaserad
Mer statliga regler men fortsatt kommunalt huvudansvar	Mer statlig finansiering och styrning
Fokus på kunskap, ordning och befogenheter	Fokus på resurser, bemanning och minskad marknadsstyrning
Aktiebolag kan fortsatt driva skolor	Fler skolor kan behöva drivas utan vinstsyfte

Den största skillnaden gäller alltså inte om friskolor ska existera. Den gäller om en friskola ska kunna fungera som ett vanligt vinstdrivande företag.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill i huvudsak behålla möjligheten att driva skolor i bolagsform. Liberalerna har gått längre och vill fasa ut vinstintresset, trots att partiet samtidigt är en stark försvarare av skolvalet.

På den andra sidan vill Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet stoppa eller avveckla vinstuttagen. Centerpartiet försvarar däremot valfriheten och motsätter sig ett generellt vinstförbud, samtidigt som partiet vill reformera skolpengen, avskaffa köerna och ingripa hårdare mot dåliga skolor.

Vilka partier som faktiskt krävs för att bilda regering blir därför avgörande. Det gäller särskilt för den som vill förstå vilken regering Sverige kan få efter valet 2026.

Mycket är redan beslutat före valet

Skoldebatten handlar ofta som om hela systemet kan göras om direkt efter valdagen. I verkligheten är flera stora förändringar redan beslutade och ska genomföras under nästa mandatperiod.

Det gäller bland annat en tioårig grundskola, nya läroplaner, ett nytt betygssystem, starkare ordningsregler och förändringar av lärarnas arbetstid.

En ny regering kan ändra detaljer, finansiering och tidplaner. Det är däremot osannolikt att alla reformerna rivs upp.

Tioårig grundskola

Förskoleklassen ska bli det första året i grundskolan. Reformen ska börja tillämpas läsåret 2028/29.

Det innebär att den obligatoriska skolgången får en tydligare sammanhållen start. Undervisningen under barnets första skolår blir en del av grundskolans struktur i stället för en separat skolform.

Både högerpartier och Socialdemokraterna har rört sig mot en tidigare och tydligare kunskapsstart. Ett regeringsskifte kan påverka genomförandet, men det är osannolikt att Sverige återgår till den gamla ordningen direkt.

Nya läroplaner

Nya läroplaner ska börja gälla hösten 2028. Inriktningen är större fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter, tydligare progression och mer lärarledd undervisning.

Det passar väl in i högerpartiernas skolpolitik. Samtidigt har även Socialdemokraterna betonat kunskap, bildning, höga förväntningar och en starkare lärarroll.

Skillnaderna kan bli tydligare i hur mycket utrymme som ges åt olika pedagogiska metoder och hur reformen finansieras. Huvudriktningen mot mer strukturerad undervisning lär däremot bestå.

Nytt betygssystem

Det beslutade betygssystemet innebär en betygsskala från 1 till 10, centralt rättade nationella slutprov och en förändrad modell för hur elevernas meritvärde beräknas.

Syftet är bland annat att minska betygsinflationen och göra betygen mer jämförbara mellan olika skolor.

Systemet är särskilt viktigt i friskoledebatten eftersom vinstdrivande och fristående skolor länge har anklagats för att sätta högre betyg än elevernas kunskaper motiverar. Skillnader mellan skolors betygssättning kan också påverka konkurrensen om elever.

Ett S-lett styre kan vilja justera detaljerna, men det finns ett brett politiskt tryck för mer likvärdig betygssättning. Någon enkel återgång till dagens modell är därför inte det mest sannolika utfallet.

Mobilfria skoldagar och starkare ordningsregler

Skolorna går mot tydligare mobilregler, där telefonerna normalt samlas in vid skoldagens början och lämnas tillbaka efter dagens slut.

Regeringen har också drivit igenom starkare möjligheter att hantera säkerhetsproblem, ordningsstörningar och elever som tillfälligt behöver undervisas i en annan miljö.

Socialdemokraterna har samtidigt ställt sig bakom mobilfria skoldagar, nolltolerans mot stök och en starkare ställning för lärare.

Detta är därför ett område där valresultatet sannolikt påverkar mindre än många tror. Den praktiska riktningen är densamma: mindre mobilanvändning, tydligare regler och större möjligheter för vuxna att ingripa.

Friskolor och vinster är valets största skolkonflikt

Runt var sjätte grundskoleelev går i dag i en fristående skola. Friskolorna är därmed en så stor del av det svenska skolsystemet att en snabb avveckling skulle vara mycket svår att genomföra.

Kommunerna skulle behöva ordna nya skolplatser, ta över lokaler, rekrytera personal och hantera elever som plötsligt stod utan skola. Något sådant ingår inte i något realistiskt regeringsalternativ.

Frågan är i stället vad som ska hända med de vinstdrivande skolorna.

Högern vill reglera marknaden, inte avskaffa den

Moderaterna och Kristdemokraterna försvarar friskolor och familjernas rätt att välja skola. Deras grundlinje är att dåliga skolor ska stängas och oseriösa ägare stoppas, medan väl fungerande friskolor ska få fortsätta.

Den sittande regeringen har föreslagit skärpta villkor för friskolesektorn. Förslagen innebär bland annat hårdare krav på ägarnas ekonomi och långsiktighet, större möjligheter till sanktioner och begränsningar av värdeöverföringar i vissa situationer.

Vinstuttag ska enligt förslaget kunna stoppas vid nyetableringar, efter ägarbyten och när en skola har fått allvarlig kritik i tillsynen.

Det är en tydlig skärpning jämfört med tidigare regler. Det är däremot inte ett generellt vinstförbud.

En etablerad skolkoncern som klarar tillsynen och uppfyller kraven skulle fortfarande kunna gå med vinst och föra över pengar till sina ägare.

Den sannolika högerlinjen är därför att skolmarknaden ska rensas och regleras, men inte avvecklas.

Liberalerna bryter delvis mot den övriga högerlinjen

Liberalerna är det tydligaste undantaget inom det möjliga högerunderlaget.

Partiet försvarar friskolor, valfrihet och möjligheten för elever att välja bort en dålig kommunal skola. Samtidigt vill Liberalerna att vinstintresset fasas ut och att kommersiella skolor övergår till juridiska former där verksamhetens överskott stannar i skolan.

Det placerar partiet närmare Socialdemokraterna i vinstfrågan, men närmare Moderaterna i synen på skolvalet.

Den avgörande frågan är hur mycket inflytande Liberalerna får över en ny högerregerings gemensamma program. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har inte visat att de är beredda att avskaffa vinstdrivande skolbolag.

Det mest sannolika vid en fortsatt högerregering är därför hårdare regler, inte Liberalernas fulla modell.

Ett S-lett styre skulle gå betydligt längre

Socialdemokraterna vill stoppa vinstuttag i skola, gymnasium och förskola. Partiet vill även hindra nya vinstdrivande etableringar, förändra skolpengen och på sikt införa ett mer fullständigt vinstförbud.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill också avveckla vinstintresset. De skulle sannolikt pressa en S-ledd regering att genomföra förändringarna snabbare och mer långtgående.

Det betyder ändå inte att alla vinstdrivande friskolor stänger dagen efter regeringsskiftet.

Lagstiftningen måste utredas och beslutas av riksdagen. Befintliga skolor behöver övergångsregler. Det måste även finnas en lösning för skolor vars ägare väljer att lämna marknaden i stället för att fortsätta utan möjlighet till vinstutdelning.

Den första förändringen skulle sannolikt bli ett generellt eller mycket brett förbud mot att föra ut pengar ur verksamheten. Därefter kan krav på ändrad organisationsform följa.

En skolkoncern skulle exempelvis kunna behöva ombildas till en stiftelse, förening eller annan verksamhetsform där överskottet stannar i skolan.

Centerpartiet kan stoppa ett fullständigt vinstförbud

Ett S-lett regeringsalternativ är inte samma sak som att S, V och MP ensamma får majoritet.

Om Centerpartiet behövs för budgetar eller regeringsbildning blir friskolefrågan betydligt mer komplicerad. C vill stoppa oseriösa ägare och förändra spelreglerna, men motsätter sig ett generellt förbud mot vinster i väl fungerande verksamheter.

En möjlig kompromiss kan därför innehålla:

• stopp för nya kommersiella etableringar
• begränsade eller tillfälligt förbjudna vinstuttag
• hårdare kvalitetskrav
• förändrad skolpeng
• gemensam antagning utan köer
• större ekonomisk insyn
• hårdare regler vid försäljning och ägarbyten

Det är en stor förändring jämfört med dagens system, men inte samma sak som att all vinstdriven skolverksamhet förbjuds.

Hurbra:s bedömning är att ett fullständigt vinstförbud är möjligt om S, V och MP kan driva igenom sin linje. Om C blir avgörande är långtgående vinstbegränsningar mer sannolika än ett totalt förbud.

Skolpengen kan förändras oavsett regering

Skolpengen är den ersättning som följer eleven till den skola eleven går i. Den kommunala och den fristående skolan ska i grunden få ersättning enligt samma principer.

Problemet är att deras ansvar inte är identiskt.

Kommunen måste alltid kunna ordna en skolplats. Den måste ha lokaler, personal och beredskap även när elevantalet förändras snabbt. Kommunen kan inte välja bort en elev och kan inte lämna en ort bara för att elevunderlaget minskar.

En fristående skola ansvarar för den egna verksamheten och de elever som går där. Om skolan stänger eller minskar antalet platser är det kommunen som ytterst måste lösa situationen.

När en elev byter skola följer skolpengen med. Den tidigare skolans kostnader för lokaler, lärare och elevhälsa försvinner däremot inte lika snabbt.

Det är en viktig förklaring till varför kommuner kan tvingas spara även när det totala antalet elever i kommunen inte har förändrats särskilt mycket.

Högern kan ge kommunen ersättning för beredskapsansvaret

En statlig utredning har föreslagit en nationellt vägledande norm för skolpengen och möjlighet att göra ett avdrag som motsvarar kommunens särskilda ansvar.

En fortsatt högerregering kan därför förändra skolpengen även om friskolornas ägarform behålls.

Det skulle kunna innebära att en friskola inte automatiskt får exakt samma ersättning per elev som kommunens egen skola. Kommunen kan få behålla en del av pengarna för kostnader som beror på skyldigheten att alltid ha kapacitet och ta emot elever.

Hur stort ett sådant avdrag blir är ännu inte klart. Det är också politiskt känsligt eftersom friskolor menar att lägre ersättning kan försämra deras möjligheter att erbjuda samma undervisning.

Ett S-lett styre går sannolikt längre

Socialdemokraterna vill minska det som partiet beskriver som överkompensation till friskolor och styra mer resurser till skolor med stora behov.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet driver också en mer behovsbaserad finansiering. Centerpartiet vill förändra skolpengen och ta större hänsyn till kommunernas ansvar och skolornas kvalitet.

Det finns därför förutsättningar för en bred kompromiss inom ett S-lett regeringsunderlag.

Den kan innebära att:

• skolor med många elever i behov av stöd får mer pengar
• kommunerna kompenseras för beredskapsansvaret
• ersättning i större utsträckning öronmärks för undervisning
• friskolor med gynnsam elevsammansättning får lägre grundersättning
• ekonomiska resultat och resursanvändning blir mer öppna

För en kommunal skola med stora fasta kostnader kan detta ge en stabilare ekonomi. För en friskola med relativt låga kostnader och många självgående elever kan det innebära mindre pengar.

Hur mycket staten skjuter till blir samtidigt avgörande. En omfördelning av dagens skolpeng skapar både vinnare och förlorare. Nya statsbidrag kan göra förändringen lättare att genomföra.

Skolans finansiering hänger därför nära samman med den bredare frågan om skatterna efter valet 2026.

Det fria skolvalet blir kvar, men köerna kan försvinna

Det finns en viktig skillnad mellan att avskaffa skolvalet och att avskaffa dagens antagningsregler.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet vill inte förbjuda föräldrar att önska skola. De vill däremot minska möjligheten att få en plats genom att ställa ett litet barn i kö flera år i förväg.

Högern vill behålla valfriheten

Vid en fortsatt högerregering kommer föräldrar sannolikt även fortsättningsvis att kunna välja mellan kommunala och fristående skolor.

Ansökan kan samlas i ett gemensamt system där familjen söker alla skolor på samma plats och får tydligare information om kvalitet, resultat och regler.

Kötidens betydelse kan begränsas, men den behöver inte försvinna helt.

Det innebär att en familj som har planerat långt i förväg fortfarande kan ha en fördel till vissa populära friskolor.

Ett S-lett styre kan avskaffa köerna

Socialdemokraterna vill ha ett gemensamt skolval och ta bort kötid som urvalsgrund. Miljöpartiet och Centerpartiet ligger nära den linjen.

Det gör detta till en av de förändringar som har störst chans att faktiskt genomföras vid ett maktskifte.

Föräldrar skulle fortfarande få lämna önskemål. När en skola har fler sökande än platser måste urvalet däremot bygga på andra kriterier.

Det kan handla om geografisk närhet, syskonförtur, socioekonomiska mål eller en kombination av flera regler. Ett lottningsinslag kan också bli aktuellt i vissa situationer.

Den stora praktiska förändringen är att ett barns möjlighet att komma in på en populär skola inte längre avgörs av hur tidigt föräldrarna kände till kön.

Det kan göra skolvalet mer jämlikt. Samtidigt blir det svårare för familjer att långt i förväg veta vilken skola barnet kommer att få plats på.

Staten får större makt, men kommunerna blir kvar

Både höger- och vänsterpartier talar om att staten behöver ta ett större ansvar för skolan.

Det betyder inte att de är överens om ett fullständigt förstatligande.

Liberalerna och SD vill gå längst

Liberalerna vill att staten tar över finansieringen av både kommunala och fristående skolor. Sverigedemokraterna vill också ha ett tydligt statligt huvudansvar.

Argumentet är att elevernas möjligheter inte ska bero så mycket på vilken kommun de bor i och hur stark kommunens ekonomi är.

Moderaterna och Kristdemokraterna har varit mer försiktiga med ett fullständigt övertagande. De accepterar större statlig styrning men har inte presenterat en färdig väg där staten snabbt tar över alla kommunala skolor.

S vill ha mer likvärdig finansiering och styrning

Socialdemokraterna vill stärka statens ansvar för finansiering, kvalitet och likvärdighet. Vänsterpartiet vill att staten återtar huvudansvaret, medan Miljöpartiet betonar nationell finansiering och gemensamma krav.

Även här kan Centerpartiet få betydelse. C vill stärka staten på vissa områden men är inte självklart berett att avskaffa kommunernas roll.

Att staten under en enda mandatperiod skulle ta över lokaler, personal, avtal och organisation från omkring 290 kommuner är inte särskilt sannolikt.

Det mest realistiska utfallet efter valet är i stället:

• fler statliga regler
• större nationella bidrag
• tydligare krav på bemanning och kvalitet
• mer enhetliga resursmodeller
• fortsatt kommunalt ansvar för de flesta offentliga skolor

Skolan kan alltså bli mer statligt styrd utan att formellt bli en statlig verksamhet.

Ordning och disciplin skiljer blocken mindre än förr

Ordning och studiero har länge varit en tydlig högerfråga. Inför valet 2026 har Socialdemokraterna rört sig betydligt närmare högerpartiernas problemformulering.

Det finns nu ett brett stöd för mobilfria skoldagar, tydliga ordningsregler och en starkare ställning för lärare och rektorer.

Fortsatt högerstyre

En högerregering skulle sannolikt fortsätta att:

• stärka lärarnas mandat att ingripa
• utveckla akutskolor och särskilda undervisningsmiljöer
• göra det enklare att omplacera elever tillfälligt
• införa tydligare förväntningar på elever och vårdnadshavare
• prioritera säkerhet och kontroll av obehöriga i skolmiljön

Fokus ligger på tydliga konsekvenser och att en elev inte ska kunna förstöra undervisningen för resten av klassen.

S-lett maktskifte

Ett S-lett styre skulle sannolikt behålla stora delar av de nya ordningsreglerna.

S, V och MP skulle däremot lägga större vikt vid personal runt eleverna, elevhälsa, speciallärare och tidiga sociala insatser.

Skillnaden blir därför ofta en fråga om tyngdpunkt.

Högern betonar befogenheter, konsekvenser och särskilda lösningar för elever som stör. Ett S-lett alternativ betonar mer resurser och stöd för att problemen ska förebyggas eller lösas innan de blir akuta.

I praktiken kan båda typerna av åtgärder finnas samtidigt.

Lärarnas villkor kan förbättras, men personalbristen sätter gränser

Nästan alla partier säger att lärarna ska få mer tid att undervisa, mindre administration och större auktoritet i klassrummet.

En viktig reform är att undervisningsuppdraget tydligare ska omfatta tid för planering och uppföljning. Staten får större möjlighet att reglera hur lärarnas arbetstid ska fördelas.

Socialdemokraterna har stött grundprincipen men kritiserat regeringen för att inte fullt ut finansiera förändringen.

Fortsatt högerregering

Högerpartierna kommer sannolikt att lägga stor vikt vid:

• skyddad planeringstid
• färre administrativa uppgifter
• tydligare kunskapsuppföljning
• större lärarauktoritet
• fler speciallärare och särskilda undervisningsgrupper
• nationella regler för undervisning och arbetstid

För läraren kan detta ge en tydligare arbetsdag och mer stöd när ordningen inte fungerar.

Risken är att nya prov, uppföljningskrav och nationella system samtidigt skapar ny administration.

S-lett maktskifte

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill öka bemanningen, minska klasstorlekarna och stärka elevhälsan.

Det kan ge läraren mer praktisk avlastning än enbart nya arbetstidsregler. En extra speciallärare, kurator eller lärarassistent kan göra stor skillnad i vardagen.

Ett S-lett styre kan också införa bindande krav på lärartäthet eller klasstorlek.

Problemet är tillgången på personal.

Läsåret 2025/26 var ungefär 73 procent av grundskollärarna behöriga i de ämnen och årskurser de undervisade i. Andelen var högre i kommunala skolor än i fristående skolor. Den långsiktiga prognosen pekar samtidigt mot fortsatt brist på behöriga lärare och förskollärare.

Mer pengar kan förbättra löner, arbetsmiljö och möjligheten att behålla personal. De skapar däremot inte omedelbart tusentals nya utbildade lärare.

Lärarlöften måste därför bedömas utifrån både budget och faktisk rekryteringsmöjlighet.

Samma problem finns i andra delar av välfärden. Den bredare jämförelsen finns i guiden om vården och välfärden i valet 2026.

Kunskapskrav och lärarledd undervisning består sannolikt

En fortsatt högerregering kommer tydligt att prioritera grundläggande kunskaper, lärarledd undervisning, läroböcker, nationella prov och tidiga kunskapskontroller.

Det är däremot inte längre en fråga där det står ett helt kunskapsinriktat block mot ett block som vill gå i motsatt riktning.

Socialdemokraterna talar också om höga förväntningar, bildning, stärkt lärarroll och att varje elev ska lära sig läsa, skriva och räkna ordentligt.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet lägger större tonvikt vid resurser, jämlikhet, elevhälsa och mindre grupper. Det innebär inte att de vill avskaffa kunskapskrav eller lärarledd undervisning.

De största skillnaderna gäller snarare:

• hur tidigt elever ska sorteras till särskilda grupper
• hur många nationella prov och kontroller som ska användas
• hur hårt skolors resultat ska styra finansiering och tillsyn
• hur mycket resurser som ska läggas på personal jämfört med kontrollsystem
• hur stor frihet läraren ska ha att välja metod

Eleverna kommer sannolikt att möta tydligare kunskapsmål och mer strukturerad undervisning oavsett valresultat.

Vad valet kan betyda för olika grupper

För elever i kommunala skolor

Vid fortsatt högerstyre märks framför allt de redan beslutade reformerna: mobilfria skoldagar, tydligare regler, nya läroplaner, nytt betygssystem och mer nationell kunskapsuppföljning.

Vid ett S-lett maktskifte kan skolan få mer pengar till personal, stöd och elevhälsa. Kommunen kan också få en större andel av skolpengen eftersom den bär det yttersta ansvaret för alla elever.

En elev i en kommun med svag ekonomi kan gynnas av större statlig finansiering. Effekten beror dock på om pengarna är långsiktiga och om skolan kan rekrytera personal.

För elever i friskolor

En elev som redan går i en fungerande friskola kommer sannolikt att kunna gå kvar oavsett valresultat.

Vid fortsatt högerstyre fortsätter skolan normalt inom samma ägarform, men med hårdare ekonomisk kontroll och större insyn.

Vid ett S-lett skifte kan skolans ägare behöva låta alla överskott stanna i verksamheten eller ombilda skolan till en icke-vinstdrivande form.

I vissa fall kan en koncern välja att sälja eller avveckla en skola. Då måste kommunen eller en annan huvudman ordna en lösning. Sådana förändringar skulle kräva övergångstid och kan inte genomföras över en natt.

För föräldrar som använder friskoleköer

Den här gruppen har mycket att förlora på ett förändrat antagningssystem.

Vid fortsatt högerstyre kan kötid fortfarande spela en roll, även om ett gemensamt skolval införs och köernas betydelse minskar.

Vid ett S-lett styre är det sannolikt att långa köer avskaffas som urvalsgrund. Föräldrar får fortfarande önska skola, men en köplats som skapades när barnet var mycket litet ger inte samma fördel.

För familjer som saknat kunskap om systemet kan förändringen göra skolvalet mer rättvist.

För lärare

En fortsatt högerregering innebär sannolikt tydligare arbetstidsregler, mer planeringstid, större disciplinära befogenheter och fortsatt fokus på kunskapskontroller.

Ett S-lett maktskifte innebär sannolikt mer pengar till bemanning, mindre grupper och elevhälsa, men också fler nationella krav på personal och resursfördelning.

Båda alternativen lovar mindre administration. Det återstår att se om nya kontrollsystem och dokumentationskrav samtidigt skapar nya arbetsuppgifter.

För väl fungerande idéburna friskolor

Stiftelser, föreningar och andra icke-vinstdrivande friskolor har mindre att frukta vid ett maktskifte än börsnoterade eller privatägda skolkoncerner.

Ett S-lett styre kan tvärtom vilja ge idéburna aktörer en större roll när kommersiella skolor begränsas.

De påverkas ändå av förändrad skolpeng, gemensam antagning och hårdare kvalitetskrav.

För stora skolkoncerner

Här är skillnaden mellan regeringsalternativen störst.

Vid fortsatt högerstyre kan koncernerna fortsätta driva skolor med vinstsyfte. De får samtidigt räkna med hårdare kontroll av ägare, ekonomi, kvalitet och värdeöverföringar.

Vid ett S-lett styre finns en konkret risk att dagens affärsmodell inte kan fortsätta. Vinstuttag kan stoppas, nya etableringar förbjudas och befintliga verksamheter tvingas byta juridisk form.

Ett fullständigt förbud beror framför allt på riksdagsmajoriteten och Centerpartiets roll.

Det här består sannolikt oavsett vem som vinner

Friskolor kommer att finnas kvar

Det svenska friskolesystemet är för stort för att avvecklas snabbt. Även ett långtgående vinstförbud riktas främst mot ägarformen och användningen av överskott, inte mot varje fristående skola.

Föräldrar kommer att kunna önska skola

Skolvalet kommer sannolikt att finnas kvar. Det som kan förändras är köerna, antagningsreglerna och hur mycket hänsyn som tas till närhet och elevsammansättning.

Kommunerna behåller ett stort ansvar

Staten får sannolikt större makt och finansieringsansvar, men kommunerna kommer även efter nästa mandatperiod att driva de flesta offentliga skolorna.

Kunskapsinriktningen består

Nya läroplaner, tidigare stöd, tydligare lärarledd undervisning och ett nytt betygssystem är redan på väg. Huvudriktningen har stöd långt utanför regeringspartierna.

Mobilregler och ordningskrav består

Inget realistiskt regeringsalternativ går till val på att återinföra fri mobilanvändning eller försvaga lärarnas möjligheter att upprätthålla ordning.

Friskolorna får hårdare tillsyn

Alla större regeringsalternativ anser att dåliga och oseriösa aktörer ska stoppas. Skillnaden är om problemet anses vara vissa ägare eller hela vinstmodellen.

Skolpengen förändras sannolikt

Båda sidor ser problem med att kommunernas bredare ansvar inte alltid avspeglas i ersättningen. Ett S-lett alternativ går sannolikt längre med behovsstyrning och öronmärkning.

Lärarbristen försvinner inte efter valet

Fler tjänster och bättre villkor kan hjälpa. Det tar ändå många år att utbilda nya lärare, och det finns redan stora skillnader i behörighet mellan skolor och huvudmän.

Den som vill granska nuläget närmare kan läsa Skolverkets statistik om elever och skolenheter i grundskolan.

Hurbra:s bedömning: så förändras skolan efter valet

En fortsatt högerregering innebär att skolan blir mer nationellt reglerad i klassrummet men fortsatt marknadsorienterad i ägandet.

Vinstdrivande friskolor och skolkoncerner blir kvar. Kontrollen skärps, skolpengen kan justeras och kötidens betydelse kan minska. Grundmodellen med privata huvudmän, valfrihet och möjlighet till vinst överlever däremot.

Ett S-lett maktskifte innebär att skolan blir mindre marknadsstyrd men inte att friskolorna plötsligt försvinner.

De första förändringarna blir sannolikt hårdare vinstbegränsningar, stopp för nya kommersiella etableringar, förändrad skolpeng och ett gemensamt skolval utan långa köer.

Om S, V och MP kan driva sin linje genom riksdagen kan ett fullständigt vinstförbud följa under mandatperioden. Om Centerpartiet behövs blir slutresultatet sannolikt en kompromiss där marknaden begränsas kraftigt men där väl fungerande privata skolor fortfarande kan drivas i någon form.

För eleverna blir skillnaden mindre än för ägarna. Kunskapsfokus, mobilfria skoldagar, tydligare ordning och en starkare lärarroll består sannolikt oavsett regering.

För föräldrarna blir antagningssystemet en tydlig skiljelinje. Högern behåller mer av dagens valfrihetsmodell, medan ett S-lett alternativ sannolikt avskaffar kötidens betydelse.

För lärarna handlar valet främst om hur förbättringarna ska genomföras. Högern satsar mer på befogenheter, nationella regler och kunskapskontroll. Ett S-lett alternativ satsar mer på bemanning, elevhälsa och offentliga resurser.

För de stora skolkoncernerna är valet däremot avgörande.

En fortsatt högerregering innebär att affärsmodellen överlever under hårdare regler. Ett S-lett maktskifte innebär en konkret risk att möjligheten att tjäna och dela ut pengar på skattefinansierad skolverksamhet försvinner.

Den som vill se samma typ av jämförelse inom andra politikområden kan läsa Hurbra:s samlade guide om höger eller vänster i valet 2026.

Vanliga frågor om skolan och valet 2026

Försvinner friskolorna om Socialdemokraterna vinner?

Nej, inte omedelbart. Fristående skolor är en stor del av systemet och många drivs av stiftelser, föreningar eller andra icke-vinstdrivande huvudmän.

Det som främst hotas är möjligheten för kommersiella skolbolag att ta ut vinst. Befintliga skolor kan behöva ändra ägarform eller låta överskottet stanna i verksamheten.

Förbjuds vinster i skolan efter valet 2026?

Vid en fortsatt högerregering är ett generellt vinstförbud mycket osannolikt. Vinster kan däremot begränsas vid nyetableringar, ägarbyten och kvalitetsproblem.

Vid ett S-lett maktskifte är breda vinstbegränsningar sannolika. Ett fullständigt förbud beror på riksdagsmajoriteten och om Centerpartiet behövs.

Vad händer med det fria skolvalet?

Möjligheten att önska skola blir sannolikt kvar oavsett regering.

En högerregering behåller mer av dagens modell. Ett S-lett alternativ skulle sannolikt införa ett gemensamt skolval där kötid inte längre avgör vem som får plats.

Kommer friskoleköerna att avskaffas?

Det är osannolikt vid en fortsatt högerregering, även om kötidens betydelse kan begränsas.

Vid ett S-lett maktskifte är ett avskaffande betydligt mer sannolikt eftersom Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet vill ta bort köerna som urvalskriterium.

Blir den svenska skolan statlig?

Staten kommer sannolikt att få större ansvar för finansiering, regler och kvalitet oavsett valresultat.

Ett fullständigt statligt övertagande av alla kommunala skolor är däremot inte sannolikt under nästa mandatperiod. Kommunerna lär fortsätta vara huvudmän för de flesta offentliga skolor.

Vad förändras för lärarna?

Båda regeringsalternativen vill ge lärarna mer planeringstid, mindre administration och större auktoritet.

Högern prioriterar nationella regler, ordning och kunskapskontroller. Ett S-lett alternativ prioriterar mer bemanning, mindre klasser och stärkt elevhälsa.

Vilka skolreformer är redan beslutade?

Bland de största finns den tioåriga grundskolan, nya läroplaner, ett nytt betygssystem, mobilfria skoldagar, starkare ordningsregler, tydligare stödinsatser och förändringar av lärarnas undervisnings- och planeringstid.

Dessa reformer kan justeras efter valet, men mycket talar för att huvudriktningen består.