Socialdemokraterna vill inte avskaffa det statliga stödet till ny kärnkraft. Däremot vill partiet se över Tidöpartiernas finansieringsmodell och varnar för att stödet till nya reaktorer kan bli så generöst att investeringar i Sveriges sex befintliga reaktorer trängs undan. Beskedet minskar avståndet mellan blocken i kärnkraftsfrågan inför valet, men lämnar flera viktiga konflikter kvar.

Socialdemokraternas energipolitiska besked innebär inte något nej till vare sig ny kärnkraft eller statlig finansiering av nya reaktorer.

I stället vill partiet förändra villkoren.

Fredrik Olovsson, Socialdemokraternas energipolitiska talesperson, pekar framför allt på risken att regeringens stödsystem gör det mer lönsamt att bygga nytt än att investera i de reaktorer som redan producerar el i Sverige.

Partiet vill därför se över nivåerna i stödet.

Det är en viktig skillnad inför valet den 13 september. Konflikten mellan Tidöpartierna och Socialdemokraterna handlar allt mindre om huruvida Sverige ska ha ny kärnkraft och allt mer om hur den ska finansieras och vilken roll staten ska spela.

S vill behålla stödet men ändra villkoren

Tidöpartiernas modell bygger på att staten tar en stor del av den ekonomiska risken när nya reaktorer byggs.

Den omfattar statliga lån, ett system som ska ge projektägarna större förutsägbarhet kring framtida elpriser och en modell där staten och ägarna delar både risker och möjliga vinster.

Du kan läsa mer om hur modellen är konstruerad på regeringens sida om finansieringen av ny kärnkraft.

Socialdemokraterna accepterar alltså grundprincipen att staten kan behöva hjälpa till ekonomiskt för att nya reaktorer ska bli verklighet.

Det partiet nu ifrågasätter är framför allt hur förmånligt stödet ska vara.

Olovssons argument är att staten inte bör skapa ett system där nybyggnation får så goda villkor att billigare investeringar i den befintliga kärnkraften blir mindre attraktiva.

Sverige har i dag sex reaktorer i drift. För Socialdemokraterna är investeringar som förlänger deras livslängd eller höjer deras effekt en viktig del av energipolitiken.

Partiet vill samtidigt tillåta ny kärnkraft vid Ringhals, Forsmark och Oskarshamn.

Risken: nya reaktorer konkurrerar med de gamla

Det är här den ekonomiska konflikten blir tydlig.

Att bygga helt nya kärnkraftsreaktorer kräver mycket stora investeringar och tar lång tid. Att förlänga driften eller öka effekten i en befintlig reaktor kan i vissa fall ge mer el betydligt snabbare och till lägre kostnad.

Socialdemokraternas farhåga är att ett mycket generöst stöd till ny kärnkraft förändrar kalkylen.

Om staten tar en stor del av risken för ett nytt projekt kan det bli mer attraktivt att investera där än i en befintlig reaktor som inte får motsvarande villkor.

S vill därför att stödet utformas så att de billigaste åtgärderna inte konkurreras ut.

Det passar också in i partiets bredare linje för kärnkraft och svensk elproduktion: den befintliga kärnkraften ska kunna användas längre samtidigt som nya reaktorer ska kunna byggas.

Vill även öppna stödet för annan fossilfri el

Socialdemokraterna vill dessutom göra energipolitiken mer teknikneutral.

Partiet har tidigare accepterat regeringens låneram för kärnkraften, men samtidigt krävt att möjligheten till statligt stöd ska kunna omfatta annan storskalig fossilfri elproduktion.

Havsbaserad vindkraft är ett av områden som S särskilt lyft fram.

Det innebär att Socialdemokraternas invändning inte främst är att staten går in och minskar risken för stora energiinvesteringar. Partiet vill snarare använda liknande verktyg bredare och justera villkoren för kärnkraften.

S vill också få till en blocköverskridande energiöverenskommelse.

Argumentet är att investeringar i exempelvis kärnkraft löper över flera mandatperioder och att företag därför behöver veta att de grundläggande spelreglerna inte ändras efter varje val.

Regeringens kärnkraftsplan har redan kommit långt

Diskussionen förs samtidigt i ett läge där regeringens kärnkraftsprojekt gått från politisk plan till mer konkret genomförande.

I juni meddelade regeringen att staten ska bli 60-procentig ägare i Videberg Kraft, bolaget som ska driva projektet för nya reaktorer vid Ringhals. Vattenfall och Industrikraft ska äga 20 procent vardera.

Staten och bolaget har också förhandlat fram huvudvillkor för stödet.

Nästa stora steg är bland annat EU-kommissionens prövning av statsstödet. Ett beslut där väntas enligt regeringens tidsplan först under hösten 2027.

Det betyder att stora delar av processen kommer att fortsätta efter höstens riksdagsval.

Ett regeringsskifte behöver därför inte innebära att planerna på nya reaktorer stoppas. Socialdemokraternas besked pekar snarare mot att villkoren kan omförhandlas eller förändras.

Kärnkraftsfrågan förändras inför valet

För väljaren innebär beskedet att skillnaden mellan regeringen och Socialdemokraterna i kärnkraftsfrågan blivit mindre tydlig än den varit historiskt.

Båda sidor accepterar nu ny kärnkraft.

Båda accepterar också att staten kan behöva spela en stor ekonomisk roll för att projekten ska bli av.

Den centrala striden handlar i högre grad om priset, riskfördelningen och om stödet ska vara reserverat för kärnkraft eller kunna användas även för andra fossilfria energislag.

Det kan göra kärnkraftsdebatten mer komplicerad under valrörelsen. Den enkla skiljelinjen mellan för och emot ny kärnkraft passar allt sämre på Socialdemokraternas politik.

Samtidigt finns en konflikt på oppositionssidan.

Miljöpartiet motsätter sig ny kärnkraft och vill i stället prioritera andra energislag. Ett framtida regeringssamarbete där både S och MP ingår skulle därför behöva hantera en avsevärd skillnad i synen på nya reaktorer.

Kärnkraften blir därmed fortfarande en viktig fråga inför valet 2026, men striden handlar nu minst lika mycket om finansieringen som om själva reaktorerna.

Socialdemokraternas nya besked är därför inte att Tidöpartiernas kärnkraftssatsning ska rivas upp.

Det är att staten fortsatt kan vara med och finansiera ny kärnkraft, men på andra villkor.