Volodymyr Zelenskyj och Donald Trump har kommit överens om att träffas i New York under FN-veckan. Exakt dag och klockslag har ännu inte offentliggjorts, men agendan är redan ovanligt konkret: en möjlig nedtrappning av attackerna mot energiinfrastruktur, säkerheten i Svarta havet, Ukrainas luftförsvar och långsiktiga säkerhetsgarantier.

Zelenskyj meddelade efter ett telefonsamtal med Trump den 20 september att presidenterna hade enats om ett möte i New York. Han beskrev samtalet som viktigt och sade att det kommande mötet ”kan förändra mycket”.

Det betyder inte att ett fredsavtal står nära. Däremot finns flera mer begränsade frågor där USA och Ukraina försöker hitta en gemensam linje innan Washington går vidare i kontakterna med Ryssland.

Mötet ska hållas under FN-veckan

Zelenskyj har tidigare pekat ut perioden 21–23 september för sina möten i USA. Någon exakt tid för samtalet med Trump har däremot inte offentliggjorts.

Det är en viktig skillnad. Själva mötet är enligt Zelenskyj överenskommet, men tidpunkten bör inte beskrivas som fastställd förrän ett mer detaljerat program offentliggörs.

Mötet kommer efter flera veckor av intensiv amerikansk diplomati kring kriget. USA har försökt hitta frågor där Ukraina och Ryssland skulle kunna enas om begränsade åtgärder även om de större konflikterna om territorium och Ukrainas framtida säkerhetsordning fortfarande är olösta.

Hurbra har tidigare skrivit om USA:s försök att få igång nya fredssamtal efter kontakter med både Ryssland och Ukraina.

Energiattacker kan bli första steget

En av de mest konkreta frågorna på bordet är ett ömsesidigt stopp för attacker mot energiinfrastruktur.

Trump har tidigare beskrivit det som att Ryssland och Ukraina gått med på att upphöra med sådana attacker. Zelenskyjs version har varit försiktigare. Ukraina är enligt honom berett att avstå från attacker mot rysk energiinfrastruktur om Moskva gör samma sak, men Kyiv betraktar ännu inte någon sådan ordning som en färdig och formell överenskommelse.

Det är därför mer korrekt att beskriva energivapenvilan som ett förhandlingsspår än som något som redan gäller.

Frågan har fått extra tyngd eftersom båda sidor fortfarande angriper mål med koppling till energiförsörjningen. Ryska attacker mot Ukrainas energisystem har varit ett återkommande problem under kriget, samtidigt som Ukraina har slagit mot raffinaderier och annan rysk energiinfrastruktur.

Trump har också öppet pressat Ukraina att minska attackerna mot ryska raffinaderier. Bakgrunden är bland annat oron för att störningar i rysk produktion ska påverka diesel- och energimarknaderna.

Hurbra har tidigare gått igenom Trumps krav på stopp för ukrainska attacker mot rysk dieselinfrastruktur.

För Ukraina är frågan samtidigt nära kopplad till vad landet får i utbyte. Kyiv vill inte avstå från ett militärt verktyg om Ryssland samtidigt kan fortsätta angripa ukrainska kraftverk och annan kritisk infrastruktur.

Ett fungerande arrangemang skulle därför kräva någon form av ömsesidighet och kontroll.

Svarta havet är den andra stora nedtrappningsfrågan

Zelenskyj vill också diskutera en möjlig maritim vapenvila.

Här handlar det bland annat om säkrare sjöfart i Svarta havet och om möjligheten att minska risken för attacker mot fartyg, hamnar och infrastruktur som används för Ukrainas export.

För Ukraina är detta en ekonomiskt viktig fråga. Landets jordbruk och export av bland annat spannmål är beroende av fungerande transportvägar från hamnarna vid Svarta havet.

En begränsad överenskommelse där båda sidor minskar angreppen mot sjötransporter och vissa typer av infrastruktur skulle därför kunna få betydelse långt utanför slagfältet.

Men inte heller här finns någon färdig uppgörelse.

Det som Zelenskyj och Trump kan göra i New York är framför allt att försöka komma överens om vilka villkor USA därefter ska driva gentemot Moskva.

Ukraina vill ha mer luftförsvar

Samtidigt som Zelenskyj diskuterar nedtrappning vill Ukraina ha fortsatt och i vissa delar förstärkt militärt stöd.

Luftförsvaret är en av de viktigaste frågorna.

Inför USA-resan har Zelenskyj pekat ut nya luftförsvarspaket som en prioritering. Ukraina behöver fortsatt amerikansk kapacitet för att skydda städer och kritisk infrastruktur mot bland annat robot- och drönarangrepp.

Det skapar en situation där två spår löper parallellt.

USA försöker få fram begränsningar av vissa ukrainska attacker mot Ryssland, samtidigt som Ukraina vill säkerställa att landet får de system som krävs för att stå emot ryska attacker.

Zelenskyjs officiella besked inför mötena i USA pekar ut förhandlingar, energi, livsmedelssäkerhet och vapen som centrala frågor för resan.

Säkerhetsgarantier kan bli den svåraste frågan

Den långsiktigt största frågan är vad som händer om striderna faktiskt minskar.

Ukraina har under hela förhandlingsprocessen drivit linjen att ett eldupphör inte får ge Ryssland möjlighet att återhämta sig militärt och senare återuppta kriget på mer fördelaktiga villkor.

Därför vill Kyiv ha säkerhetsgarantier som gäller även efter en eventuell vapenvila.

Vad sådana garantier exakt ska innebära är fortfarande oklart. Diskussionerna har kretsat kring militärt stöd, luftförsvar, fortsatt internationell närvaro och former för hur USA och europeiska länder skulle agera om Ryssland återupptar ett större angrepp.

Det är också en av anledningarna till att de mest grundläggande fredsfrågorna fortfarande är så svåra.

Ett stopp för attacker mot energisystem eller fartyg kan i princip förhandlas fram utan att hela kriget löses. Frågor om territorium och Ukrainas framtida säkerhet kräver däremot betydligt större politiska uppgörelser.

Trump har samtidigt ökat trycket på Ryssland

Mötet sker inte bara samtidigt som Trump pressar Ukraina i vissa frågor.

USA har också skärpt det ekonomiska trycket på Ryssland.

Den 18 september skrev Trump under en ny amerikansk sanktionslag riktad mot bland annat ryska banker, energi- och försvarsintressen samt delar av den ryska skuggflottan.

Det innebär att Washington arbetar med flera verktyg samtidigt: sanktioner mot Ryssland, fortsatt stöd till Ukraina och försök att få båda sidor att acceptera mer begränsade åtgärder för att minska striderna.

Hur den kombinationen ska se ut framöver är en av de frågor som New York-mötet kan ge tydligare svar på.

Nya samtal med Ryssland kan bli nästa steg

Ett möjligt nästa steg är nya samtal där även Ryssland deltar.

Amerikanska kontakter med både Moskva och Kyiv under september har haft som mål att återuppta någon form av trilateral process mellan USA, Ukraina och Ryssland.

Hurbra har även skrivit om hur Zelenskyj öppnat för nya amerikanska fredsidéer.

Något avgörande genombrott har däremot inte kommit.

Framför allt återstår de frågor där parternas positioner ligger längst ifrån varandra: kontrollen över territorium och vilka säkerhetsarrangemang Ukraina ska ha efter kriget.

Det är därför osannolikt att själva Trump–Zelenskyj-mötet löser krigets stora konfliktfrågor.

Däremot kan de två presidenterna bestämma vilka mindre steg USA ska försöka förhandla fram först.

Därför kan mötet ändå få stor betydelse

När Zelenskyj säger att mötet ”kan förändra mycket” är det hans egen bedömning av vad samtalet kan leda till.

Den mest konkreta möjligheten är att USA och Ukraina når en gemensam linje kring ett paket med begränsade åtgärder: minskade attacker mot energiinfrastruktur, säkrare trafik i Svarta havet och andra steg som kan minska riskerna för civila och ekonomisk infrastruktur.

Samtidigt kan mötet ge besked om hur det amerikanska stödet till Ukrainas luftförsvar och andra militära behov ska utvecklas.

Det stora testet kommer därefter.

För att någon nedtrappning ska bli verklig måste Ryssland acceptera motsvarande begränsningar och parterna måste hitta ett sätt att kontrollera att de följs.

New York-mötet kan därför bli viktigt utan att vara ett fredsmöte i egentlig mening. Det kan avgöra vilka frågor USA och Ukraina är beredda att försöka lösa först – och vilka villkor Trump därefter tar med sig vidare i kontakterna med Moskva.