Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar för att Vladimir Putin kan komma att ställa krav som berör Sverige och Finland i förhandlingarna om Ukrainakriget. Bakom varningen finns nya uppgifter om ryska krav på Europas säkerhetsordning. Men det är viktigt att skilja på vad Zelenskyj befarar och vilka krav Ryssland faktiskt har framfört.

Zelenskyj gjorde uttalandet inför journalister fredagen den 13 november. Han bedömer att Rysslands president Vladimir Putin inte kommer att nöja sig med att diskutera Ukrainas framtid, utan också försöka påverka Natos militära närvaro i Europa.

Enligt Zelenskyj kan både Sverige och Finland komma upp i sådana diskussioner. Han nämnde även Ungern och amerikanska styrkor i de baltiska länderna.

Det betyder däremot inte att Ryssland har lagt fram ett bekräftat krav på att Sverige ska lämna Nato. Zelenskyj beskriver vad han tror att Putin kommer att försöka uppnå.

Ryska krav på Europas säkerhet bakom varningen

Uttalandet kommer efter nya fredssamtal mellan USA, Ukraina och Ryssland i Abu Dhabi den 10–11 november.

Enligt uppgifter i The New York Times har ryska företrädare fört fram ett dokument med omfattande förslag om hur Europas säkerhetsordning ska förändras.

Bland kraven finns en återgång till Natos militära närvaro som den såg ut 1997, begränsningar av militär verksamhet i östra Europa och stopp för ytterligare utvidgning av försvarsalliansen.

Tidningen uppger att dokumentet har bekräftats av personer med insyn i förhandlingarna. Det är däremot inte ett undertecknat avtal, och förslagen innebär inte att USA eller Nato har accepterat kraven.

För Zelenskyj är detta en central fråga. Han vill inte att Ryssland ska kunna använda förhandlingarna om Ukraina till att samtidigt förhandla om andra europeiska länders säkerhet utan deras medverkan.

Vad betyder Rysslands krav om 1997?

Årtalet 1997 är viktigt eftersom Nato såg helt annorlunda ut då.

Polen, Tjeckien och Ungern blev medlemmar först 1999. Estland, Lettland och Litauen anslöt 2004. Finland blev Natomedlem 2023 och Sverige följde efter 2024.

En återgång till den militära närvaron från 1997 skulle därför kunna få stora konsekvenser för hur Nato organiserar sitt försvar i östra och norra Europa.

Men det finns en avgörande skillnad mellan att begränsa militär verksamhet och att kräva att ett land lämnar Nato.

Ett krav på att dra tillbaka styrkor, begränsa militärbaser eller stoppa framtida förstärkningar innebär inte automatiskt att medlemsländer måste lämna försvarsalliansen.

Ryssland har dessutom framfört liknande krav tidigare. I december 2021 presenterade Moskva förslag om omfattande begränsningar av Natos verksamhet i länder som anslutit efter 1997. Nato avvisade då kraven.

Det är denna säkerhetspolitiska konflikt som nu återkommer i rapporteringen om fredsförhandlingarna.

Uppgifter om att Finland skulle lämna Nato

Samtidigt har mer långtgående uppgifter kommit om Finland.

Tyska Bild rapporterade den 13 november att ryska företrädare hade presenterat ett förslag där Finland skulle lämna Nato.

Uppgifterna återgavs bland annat av finländska Yle.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov förnekade emellertid att ett sådant krav hade framförts eller diskuterats.

Finlands försvarsminister Antti Häkkänen avvisade också tanken på förhandlingar om landets Natomedlemskap och försvarsarrangemang.

Det finns alltså motstridiga uppgifter om Finland. För Sveriges del finns inget bekräftat motsvarande krav på ett utträde ur Nato.

Det är därför missvisande att beskriva Zelenskyjs uttalande som att Putin redan har krävt att Sverige ska lämna försvarsalliansen.

Vad skulle förändrade Natoregler innebära för Sverige?

Sverige har varit fullvärdig medlem i Nato sedan den 7 mars 2024. Finland anslöt den 4 april 2023.

Medlemskapet innebär att länderna omfattas av alliansens gemensamma försvar och deltar i dess politiska och militära beslutsprocesser.

Ryssland har ingen beslutanderätt inom Nato. USA och Ryssland kan inte på egen hand besluta att Sverige ska lämna alliansen eller ändra Sveriges medlemskap.

Däremot skulle en bredare politisk uppgörelse om militär närvaro kunna få betydelse för den verksamhet som Sverige deltar i.

Sverige bidrar bland annat med förband till Natos militära närvaro i Lettland. Landet deltar också i planeringen och utvecklingen av Natos försvar i norra Europa.

Begränsningar av alliansens möjligheter att förstärka östra Europa skulle därför kunna påverka svenska försvarsåtaganden även om Sveriges medlemskap består.

Den som vill förstå skillnaden mellan medlemskap och militära arrangemang kan läsa mer om Natos regler för medlemskap och utvidgning.

Sverige och Finland stärker samtidigt försvarssamarbetet

Tidpunkten för Zelenskyjs varning är särskilt intressant mot bakgrund av vad som hänt i Norden.

Den 12 november, dagen före uttalandet, enades de nordiska försvarsministrarna vid ett möte i Oslo om att inleda arbetet med ett nytt nordiskt försvarssamarbetsavtal.

Syftet är att underlätta samarbetet mellan de nordiska försvarsmakterna och stärka deras gemensamma försvarsförmåga inom Nato.

Det handlar ännu om att ta fram ett avtal, inte om ett färdigt avtal som redan trätt i kraft.

Beskedet visar ändå vilken riktning de nordiska länderna arbetar i: närmare militärt samarbete inom alliansen.

Det står i kontrast till de rapporterade ryska förslagen om att begränsa Natos militära verksamhet i Europa.

Det nordiska beskedet finns i försvarsministrarnas gemensamma uttalande från mötet i Oslo.

Vad har hänt i fredsförhandlingarna?

Zelenskyjs uttalande kommer efter flera dagars intensiva diplomatiska kontakter.

Vid fredssamtalen i Abu Dhabi den 10–11 november nåddes ingen överenskommelse om att avsluta kriget.

Parterna kom däremot principiellt överens om att arbeta vidare med en större fångutväxling. Hur många personer som ska omfattas och när utväxlingen kan genomföras var fortfarande inte slutligt fastställt.

Den 12 november träffade USA:s sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner först Vladimir Putin och därefter Zelenskyj i separata samtal.

Dagen efter presenterades en europeisk förhandlingsgrupp med representanter från Frankrike, Tyskland, Italien, Polen, Storbritannien och EU:s institutioner.

Det innebär att europeiska länder försöker få en tydligare roll i arbetet med en möjlig fredsuppgörelse.

Territorier och säkerhetsgarantier fortfarande olösta

En av de mest omstridda frågorna gäller Ukrainas territorium.

Zelenskyj har uppgett att USA tagit upp en möjlig koppling mellan ett ukrainskt tillbakadragande från de delar av Donbas som fortfarande kontrolleras av Ukraina och ett framtida ukrainskt Natomedlemskap.

Det är inte någon överenskommelse. Ukraina har inte accepterat att överlämna territoriet, samtidigt som Ryssland länge motsatt sig ukrainskt Natomedlemskap.

Även frågan om trovärdiga säkerhetsgarantier återstår.

Det finns heller inget bekräftat datum för när en ny avgörande förhandlingsrunda ska genomföras.

Zelenskyj vill att Europa får bestämma om sin säkerhet

Det centrala i Zelenskyjs varning är därför större än frågan om Sveriges och Finlands medlemskap.

Han befarar att Ryssland kommer att försöka använda förhandlingarna om Ukraina till att förändra maktförhållandena i Europa, inklusive Natos möjligheter att försvara sina medlemsländer.

Hans linje är att ett slut på kriget och säkerhetsgarantier för Ukraina måste prioriteras, och att europeiska länder själva ska delta i beslut som påverkar deras säkerhet.

För Sverige finns i nuläget inget bekräftat besked om att landets Natomedlemskap är föremål för ett konkret ryskt krav. Däremot visar de rapporterade förslagen att Natos militära närvaro och framtida roll i Europa kan bli en av de svåraste frågorna i de fortsatta förhandlingarna.