Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj besöker Danmark för samtal med de nordiska stats- och regeringscheferna den 10 november. Sveriges statsminister Ulf Kristersson deltar i mötet, där Ukrainas behov av luftvärn och skydd för energiförsörjningen står i centrum. Danmark har samtidigt presenterat ett nytt omfattande stödpaket.

Danmarks regering har under tisdagen aviserat ytterligare 4,8 miljarder danska kronor i militärt stöd till Ukraina. Dessutom tillkommer 150 miljoner danska kronor till landets energisektor.

Det militära stödet ingår i Danmarks 32:a donationspaket till Ukraina. Enligt de danska uppgifterna ska huvuddelen användas till luftförsvar.

Beskedet kommer inför mötet med Zelenskyj och de nordiska ledarna. Något motsvarande nytt svenskt stödpaket har däremot inte presenterats i samband med mötet.

Luftvärn och energiförsörjning i centrum

Zelenskyj träffar Danmarks statsminister Mette Frederiksen under besöket. Programmet omfattar även ett samtal om säkerhetsläget vid Köpenhamns universitet och en arbetsmiddag med de nordiska stats- och regeringscheferna på Marienborg under tisdagskvällen.

Enligt Sveriges regering ska samtalen bland annat handla om fortsatt stöd till Ukraina och säkerheten i Europa.

En särskilt viktig fråga är hur Ukraina ska kunna skydda sin energiinfrastruktur mot ryska attacker inför vintern.

Landets elnät, kraftverk och värmeanläggningar har återkommande utsatts för angrepp. Skador på energisystemet påverkar inte bara tillgången till elektricitet utan kan också slå mot uppvärmning, vattenförsörjning och andra samhällsviktiga funktioner.

Ukraina har därför efterfrågat mer luftvärn, inte minst robotar till de amerikanska Patriot-systemen, som kan användas mot avancerade luftangrepp.

Behovet omfattar samtidigt mer än själva luftförsvaret. Skadade anläggningar måste repareras och elproduktionen behöver kunna fortsätta även när delar av energisystemet slås ut.

Därför räcker inte enbart mer luftvärn

Det finns två parallella problem som Ukraina behöver hantera.

Det första är att förhindra nya skador. Luftvärnssystem kan bekämpa inkommande drönare och robotar innan de når kraftverk, transformatorstationer och annan kritisk infrastruktur.

Det andra är att begränsa konsekvenserna av de angrepp som ändå når sina mål. Där behövs bland annat reservkraft, reservdelar, reparationsutrustning och nya möjligheter att producera elektricitet.

Luftförsvar och energistöd fyller därmed olika funktioner, men är beroende av varandra för att ge ett långsiktigt skydd.

Problemen är särskilt känsliga vid kärntekniska anläggningar. Den sårbara elförsörjningen vid Zaporizjzja visar hur störningar i elnätet också kan skapa allvarliga säkerhetsrisker.

Danmarks beslut att avsätta pengar till både militärt luftförsvar och energisektorn ligger därför i linje med två av Ukrainas mest akuta behov.

Sverige bidrar redan med luftvärn och energistöd

Sverige har sedan tidigare beslutat om omfattande militärt och civilt stöd till Ukraina. Regeringens ekonomiska ram för det militära stödet uppgår till 40 miljarder kronor för 2026 och lika mycket för 2027.

Sverige och Danmark har också ett gemensamt samarbete för att stärka Ukrainas luftförsvar.

I februari presenterade länderna en gemensam anskaffning av luftvärnssystemet Tridon Mk2. Sverige hade avsatt 2,1 miljarder kronor för systemen, medan Danmark beslutade att bidra med omkring 480 miljoner svenska kronor.

Systemet är avsett att kunna bekämpa bland annat drönare och kryssningsrobotar.

Samarbetet är ett exempel på hur de nordiska länderna redan samordnar materielstöd till Ukraina. Det är däremot inte ett nytt beslut från tisdagens möte.

Även på energiområdet har Sverige gjort betydande insatser.

I juni beslutade regeringen om ett stödpaket på närmare 1,5 miljarder kronor till Ukrainas energiförsörjning under 2026.

Stödet omfattar bland annat reparationer av skadad infrastruktur, ny energiproduktion, utrustning och åtgärder för stärkt kärnsäkerhet.

Vad kan mötet innebära för Sveriges stöd?

Mötet i Danmark kan få betydelse för hur de nordiska länderna samordnar sitt fortsatta stöd till Ukraina.

Gemensamma anskaffningar av försvarsmateriel är en möjlig väg. En annan är att länderna samordnar finansiering och leveranser för att snabbare möta Ukrainas behov av luftvärn och energireparationer.

För Sveriges del finns redan både ekonomiska ramar och etablerade samarbeten som skulle kunna användas för ytterligare insatser.

Men det är viktigt att skilja mellan vad som redan har beslutats och vad som kan bli aktuellt framöver.

Ulf Kristerssons deltagande innebär inte i sig att Sverige har lovat nya pengar eller ytterligare vapensystem. Några sådana nya svenska åtaganden har inte bekräftats inför den nordiska arbetsmiddagen.

Det danska stödpaketet är däremot ett konkret besked som presenterats under tisdagen.

Mötet hålls samtidigt som fredssamtal pågår

Besöket sker också mot bakgrund av de pågående diplomatiska försöken att få ett slut på kriget.

Ukraina och Ryssland för samtal i Abu Dhabi under amerikansk medling. Samtidigt fortsätter de europeiska länderna att diskutera hur Ukrainas försvarsförmåga ska upprätthållas.

För de nordiska regeringarna handlar mötet därför både om Ukrainas omedelbara behov och om den långsiktiga säkerheten i Europa.

En central fråga är hur stödet kan fortsätta även om de diplomatiska förhandlingarna drar ut på tiden.

Inför tisdagskvällens möte är Danmarks nya stöd bekräftat. Om samtalen leder till fler gemensamma nordiska åtaganden återstår däremot att se.