Ukraina vill mer än tredubbla mängden långdistansdrönare som sätts in mot mål i Ryssland. President Volodymyr Zelenskyjs nya mål är omkring 1 000 drönare om dagen, jämfört med drygt 300 i genomsnitt i dag. Satsningen kommer samtidigt som attackerna mot ryska raffinaderier redan pressat landets bensinproduktion och börjat märkas i transportkostnader och bränsleförsörjning.
Volodymyr Zelenskyj presenterade målet i sitt kvällstal den 28 augusti.
Ukraina använder enligt presidenten i dag mer än 300 långdistansdrönare per dygn i genomsnitt. Ambitionen är att bygga upp kapaciteten till omkring 1 000.
Det skulle innebära en mycket kraftig upptrappning.
Utgår man från 300 drönare om dagen handlar det om drygt en tredubbling. Under en månad motsvarar dagens nivå omkring 9 000 drönare. Vid 1 000 om dagen skulle motsvarande mängd vara 30 000.
Det betyder däremot inte 1 000 träffar om dagen eller 1 000 olika mål. Många drönare skjuts ner eller störs, och flera kan användas i samma attack.
Det strategiskt viktiga är i stället den mängd mål och ryska försvarsresurser som Ukraina potentiellt kan belasta samtidigt.
Ukraina vill gå från attacker till konstant tryck
Ukrainas långdistanskrig har förändrats tydligt under 2026.
Attackerna handlar inte längre bara om enstaka spektakulära räder långt från fronten. Ukraina försöker allt oftare återkomma till samma typer av mål och skapa längre avbrott i verksamheten.
Framför allt har raffinaderier blivit centrala.
Ryska oljeanläggningar i bland annat Perm, Nizjnij Novgorod och Jaroslavl har drabbats av attacker och produktionsstopp. Ukraina har även riktat in sig på militär produktion, flygbaser, radar och annan infrastruktur som direkt stödjer den ryska krigföringen.
Den utvecklingen har Hurbra tidigare gått igenom efter bland annat drönarattacken mot raffinaderiet i Nizjnekamsk.
Skillnaden med Zelenskyjs nya mål är skalan.
Om Ukraina verkligen kan upprätthålla omkring 1 000 långdistansdrönare om dagen blir det betydligt svårare för Ryssland att koncentrera luftförsvar och elektronisk krigföring till ett begränsat antal områden.
Det kan också göra det möjligt att angripa redan skadade anläggningar igen innan reparationerna är färdiga.
Så mycket större är målet
| Ungefärlig nivå | |
|---|---|
| Uppgiven nivå i dag | Över 300 drönare per dag |
| Zelenskyjs mål | Cirka 1 000 per dag |
| Skillnad från 300 | +700 per dag |
| 30 dagar vid 300 per dag | Cirka 9 000 |
| 30 dagar vid 1 000 per dag | 30 000 |
Zelenskyj har ännu inte presenterat någon offentlig tidsplan för när den nya nivån ska nås.
Det finns heller ingen offentlig detaljerad uppdelning av exakt vilka långdistanssystem som ska ingå.
Presidenten har tidigare sagt att en viktig begränsning är pengar snarare än själva möjligheten att bygga fler drönare. Ukraina försöker därför få fram större finansiering för massproduktion.
Det gör att 1 000 om dagen än så länge ska betraktas som ett uttalat kapacitetsmål – inte som Ukrainas nuvarande förmåga.
Raffinaderierna har blivit ett huvudmål
Det är framför allt Rysslands bränslesystem som visar varför Ukraina satsar så stort.
I slutet av augusti hade flera stora ryska raffinaderier tvingats stoppa eller begränsa verksamheten efter drönarangrepp.
Den ryska bensinproduktionen låg då på omkring 80 000 ton per dag, samtidigt som den inhemska efterfrågan låg runt 115 000 ton.
Det innebär att den inhemska produktionen bara motsvarade ungefär 70 procent av efterfrågan.
Ryssland har försökt täcka delar av underskottet genom import och genom att begränsa exporten av bränsle.
Bensinexporten har stoppats och även dieselflödena har begränsats. Ryssland har samtidigt importerat större mängder bensin, bland annat från Belarus och via sjövägen från asiatiska marknader.
Det visar att drönarattackerna inte längre enbart orsakar lokal fysisk skada.
De börjar påverka hur bränsle måste flyttas och fördelas i hela ekonomin.
Därför är bensinen viktig för kriget
Ett raffinaderi är ett attraktivt mål av flera skäl.
Ryssland kan ha tillgång till stora mängder råolja och ändå få problem om kapaciteten att omvandla oljan till bensin, diesel, flygbränsle och andra raffinerade produkter begränsas.
Det skapar ett annat problem än om en enskild oljekälla eller pipeline slås ut.
Raffinaderier är stora industriella anläggningar med avancerade processer. Vissa skadade komponenter kan repareras relativt snabbt, medan andra kan kräva betydligt längre stopp.
Ukrainas möjlighet att återkomma till samma anläggning spelar därför stor roll.
Ett raffinaderi som repareras efter en attack kan träffas igen innan kapaciteten hunnit återställas fullt ut.
Då blir den sammanlagda effekten större än själva skadan från en enskild drönare.
Högre bränslepris sprider sig genom ekonomin
De ryska problemen syns dessutom längre bort från raffinaderierna.
Ett ryskt logistikföretag uppgav under augusti att företagets bränslekostnader hade stigit med 16–18 procent på en månad. De totala transportkostnaderna hade samtidigt stigit med omkring 4,5–5,5 procent.
På vissa rutter hade fraktpriserna ökat betydligt mer.
Det spelar stor roll eftersom mer än 70 procent av det ryska godset transporterades på väg under årets första halvår.
Dyrare diesel slutar alltså inte vid bensinstationen.
Det kan påverka kostnaden för att transportera livsmedel, industriprodukter, byggmaterial och komponenter och i förlängningen pressa priserna i andra delar av ekonomin.
Kedjan kan förenklat beskrivas så här:
Mindre raffinaderikapacitet → knappare bränsletillgång → dyrare transporter → högre kostnader för företag → ökat inflationstryck.
Dessutom kan Ryssland behöva använda pengar och logistisk kapacitet för att importera produkter som landet normalt hade kunnat raffinera självt.
1 000 drönare kan tvinga Ryssland att välja
Det är här Ukrainas nya mål blir strategiskt intressant.
Ryssland har ett enormt territorium och ett mycket stort antal möjliga mål.
Raffinaderier är bara en kategori. Ukraina vill samtidigt kunna hota flygbaser, lager, militär industri, radarinstallationer och annan infrastruktur.
Ryssland måste då prioritera sitt luftförsvar.
Ett system som skyddar ett raffinaderi kan inte samtidigt skydda en flygbas hundratals kilometer bort.
Ju fler samtidiga hot Ukraina kan skapa, desto svårare blir prioriteringen.
Med större volymer kan Ukraina dessutom kombinera olika angrepp. Vissa drönare kan användas för att försöka mätta luftförsvaret medan andra går mot de viktigaste målen.
Den stora frågan är därför inte om varje drönare lyckas.
Det är hur dyrt och svårt Ukraina kan göra det för Ryssland att försvara hela den bakre infrastrukturen samtidigt.
Ett industriellt utnötningskrig
Det nya målet pekar mot en tydligare form av ekonomiskt utnötningskrig.
Ryssland måste reparera skadade anläggningar.
Samtidigt måste landet försvara dem mot nästa attack.
Om bränsleproduktionen minskar behöver nya leveransvägar ordnas. Om luftvärn flyttas till raffinaderier blir skyddet svagare någon annanstans.
Om industrin måste bygga fler luftvärnssystem, störsändare och skyddsåtgärder används resurser som annars hade kunnat gå direkt till offensiva vapen.
Ukrainas mål behöver därför inte vara att permanent slå ut varje anläggning.
Det kan räcka att tvinga Ryssland att lägga allt större resurser på skydd, reparationer och omdirigering av produktion.
Det är också en förlängning av den utveckling där drönarkriget gradvis flyttat delar av kriget längre in på ryskt territorium.
Men Rysslands ekonomi är långt ifrån utslagen
Samtidigt finns tydliga begränsningar för Ukrainas strategi.
Ryssland är fortfarande en av världens största oljeproducenter och har betydande möjligheter att flytta produktion, prioritera militära behov, importera bränsle och reparera skadade anläggningar.
Högre världsmarknadspriser på olja kan dessutom delvis kompensera Ryssland för lägre exportvolymer.
Det finns därför inte stöd för att säga att raffinaderiattackerna är på väg att få den ryska krigsekonomin att kollapsa.
Den ryska regeringen har också tonat ned problemen. Vice premiärminister Alexander Novak har bland annat avvisat bilden av en omfattande inhemsk dieselbrist.
Ukraina måste dessutom själv kunna finansiera och producera de enorma mängder drönare som Zelenskyj nu talar om.
Att nå 1 000 under en kort period är en sak.
Att kunna skicka omkring 1 000 varje dag under månader är något helt annat.
Det är uthålligheten som kan förändra balansen
Det avgörande blir därför inte den första dagen Ukraina når den nya nivån.
Det blir vad som händer om nivån kan hållas.
Om Ryssland snabbt reparerar skadorna, skjuter ner större delen av drönarna och anpassar sitt luftförsvar minskar effekten kraftigt.
Om Ukraina däremot kan återkomma mot raffinaderier och andra strategiska mål snabbare än Ryssland kan reparera och skydda dem förändras kalkylen.
Då kan en drönarkampanj som hittills främst orsakat återkommande störningar övergå till ett mer permanent tryck mot delar av den ryska ekonomin.
Det är också därför Zelenskyjs siffra 1 000 är viktigare än den först kan verka.
I sitt officiella tal den 28 augusti beskrev han inte bara nästa drönarattack.
Han beskrev ambitionen att skala upp Ukrainas långdistanskrig från hundratals vapen om dagen till industriell massanvändning.
Om Ukraina lyckas finansiera och upprätthålla den nivån kan Ryssland tvingas lägga betydligt mer pengar, materiel och luftförsvar på att skydda sin egen ekonomi långt bakom fronten.
Det skulle inte ensamt avgöra kriget.
Men det kan göra kostnaden för att fortsätta det högre.