Kriget i Yemen har trappats upp på nytt. Huthierna har stärkt sitt grepp om landets Röda havskust samtidigt som hårda strider pågår kring bland annat Taiz. För civilbefolkningen kommer upptrappningen i ett redan katastrofalt läge: omkring 18,3 miljoner människor bedöms leva med akut livsmedelsosäkerhet och mer än 149 000 människor har nyligen tvingats lämna sina hem.

Vad händer i Yemen just nu?

Efter flera år med betydligt lägre intensitet på de stora frontlinjerna har kriget åter blivit mer rörligt och våldsamt.

Huthierna, som sedan 2014 kontrollerar huvudstaden Sanaa och stora delar av norra Yemen, har under den senaste offensiven flyttat fram sina positioner i västra och sydvästra delen av landet. Rörelsen har bland annat tagit Mocha och stärkt sin kontroll längs Röda havskusten.

Det gör området kring Taiz, Lahj och Bab el-Mandeb särskilt viktigt.

Taiz är en av Yemens största städer och ligger strategiskt mellan de huthikontrollerade områdena i norr och regeringssidan längre söderut. Striderna i provinsen har hårdnat och vägar har stängts, samtidigt som regeringssidan har genomfört omfattande flyganfall mot huthiska mål.

Situationen är inte begränsad till en enda front. Strider och militära aktiviteter har också rapporterats i bland annat Marib, al-Jawf, Hajjah, al-Bayda och Saada.

Men utvecklingen vid Röda havet är särskilt betydelsefull. Huthiernas framryckning ger rörelsen större kontroll över områden nära en av världens viktigaste sjöfartsleder.

Hurbra har tidigare skrivit om hur huthiernas kontroll över Perim påverkar Bab el-Mandeb.

Vilka är huthierna?

Huthierna kallas också Ansar Allah och har sitt ursprung i norra Yemen.

Rörelsen växte fram ur den zaiditiska miljön, en gren av shiaislam som historiskt haft stark ställning i delar av norra landet. Under 2000-talet utkämpade huthierna flera konflikter med den dåvarande regeringen.

2014 intog rörelsen huvudstaden Sanaa. President Abdrabbuh Mansur Hadi och hans regering tvingades så småningom lämna huvudstaden, vilket blev upptakten till det fullskaliga kriget.

Iran har under många år gett huthierna politiskt och militärt stöd. Det har bland annat handlat om vapenteknik och kunskap kopplad till robotar och drönare.

Samtidigt är det missvisande att beskriva huthierna som enbart en iransk skapelse. Rörelsen har djupa lokala rötter i Yemen och egna politiska och militära mål.

Vem är regeringssidan?

Mot huthierna står den internationellt erkända jemenitiska statsledningen, som i dag företräds av Presidential Leadership Council, PLC.

Rådet leds av Rashad al-Alimi och verkar från Aden.

Regeringssidan är dock inte en enda sammanhållen militär kraft. Den består av flera olika grupper med delvis olika intressen, regionala maktbaser och externa allierade.

Det är en viktig förklaring till varför kriget varit så svårt att avsluta. Konflikten består inte bara av två tydligt avgränsade arméer som står mot varandra.

Varför är Saudiarabien inblandat?

Saudiarabien gick in militärt i Yemen 2015 tillsammans med en koalition av andra länder.

Målet var att återställa den internationellt erkända regeringen och hindra huthierna, som står Iran nära, från att få kontroll över hela landet.

För Saudiarabien handlar kriget också om den egna säkerheten. Yemen delar en lång gräns med Saudiarabien och huthierna har tidigare avfyrat robotar och drönare mot saudiskt territorium.

Dessutom ligger Yemen vid Röda havets södra infart. Om en fientligt inställd väpnad rörelse får ett starkt grepp om området påverkar det både Saudiarabiens säkerhet och landets handels- och energirutter.

Det finns nu uppgifter om att Saudiarabien och jemenitiska regeringsstyrkor förbereder nya offensiva alternativ mot huthierna. Planerna har inte offentliggjorts av Saudiarabien och bör därför inte betraktas som ett fattat beslut.

En större offensiv skulle kunna riktas mot området kring Bab el-Mandeb eller öppna flera fronter samtidigt.

Hurbra har tidigare gått igenom uppgifterna om en möjlig saudisk offensiv mot huthierna.

Hungern växer snabbt

Det militära läget är bara en del av katastrofen.

Omkring 18,3 miljoner människor i Yemen bedöms leva med akut livsmedelsosäkerhet. Mer än 22 miljoner människor är i behov av humanitärt stöd eller skydd och omkring 5,2 miljoner människor befinner sig på flykt inne i landet.

Barn drabbas särskilt hårt.

Mer än 2,2 miljoner barn under fem år väntas lida av akut undernäring under 2026. Över en halv miljon av dem riskerar svår akut undernäring.

Den senaste militära upptrappningen gör situationen ännu värre.

Mer än 149 000 människor har nyligen tvingats lämna sina hem. Många har sökt sig till områden där mat, vatten, sjukvård och bostäder redan är hårt belastade.

FN:s livsmedelsprogram WFP beskriver i sin aktuella varning om hunger och flykt i Yemen hur konflikten både ökar behoven och samtidigt gör det svårare att nå de människor som behöver hjälp.

74 procent gäller inte hela Yemen

En siffra som fått stor uppmärksamhet behöver sättas i rätt sammanhang.

WFP har uppgett att 74 procent av de hushåll som organisationen kunnat följa i tillgängliga områden under den internationellt erkända regeringen inte hade tillräckligt med mat.

Det betyder inte att 74 procent av samtliga hushåll i Yemen befinner sig i samma situation.

Den nationella bilden beskrivs bättre av uppskattningen att 18,3 miljoner människor lever med akut livsmedelsosäkerhet.

Skillnaden är viktig eftersom kriget också gör det svårt för hjälporganisationer att samla in likvärdig information i alla delar av landet.

Därför leder striderna snabbt till dyrare mat

Yemen är extremt beroende av importerad mat.

Omkring 90 procent av livsmedlen importeras. Det innebär att krigets effekter snabbt kan spridas långt utanför själva frontlinjen.

När vägar stängs och transporter blir farligare ökar kostnaderna. När familjer tvingas fly behöver de hjälp på nya platser. När hamnar, vägar eller distributionscentrum blir svårare att nå kan både kommersiella transporter och humanitära leveranser störas.

I delar av Taiz hade priset på vetemjöl stigit med omkring 10 procent på två veckor när den senaste hungervarningen kom.

Handlare bedömde samtidigt att lagren av vete motsvarade ungefär två månaders efterfrågan.

Det betyder inte att maten omedelbart är på väg att ta slut. Men det visar hur känsligt systemet är när ett land som är starkt importberoende samtidigt får nya frontlinjer, stängda vägar och hundratusentals människor på flykt.

Konflikten hade dessutom gjort delar av Taiz och Hodeidah svåra för WFP att nå. Omkring 350 000 människor kunde därför inte få stöd som planerat.

Vad är Bab el-Mandeb – och varför spelar sundet så stor roll?

Bab el-Mandeb ligger mellan Yemen och Afrikas horn och förbinder Röda havet med Adenviken.

Fartyg som går mellan Europa och Asien via Suezkanalen måste normalt passera här.

Det gör området till en strategisk flaskhals för den globala handeln.

Huthiernas ökade kontroll längs den jemenitiska kusten betyder inte att sundet är stängt. Kommersiella fartyg fortsätter att passera.

Men säkerhetsläget påverkar vilka rederier som vågar använda rutten, vilka säkerhetsåtgärder som krävs och hur försäkringsbolagen bedömer riskerna.

Om fartyg i större omfattning tvingas undvika Röda havet måste de i stället gå runt Afrikas sydspets.

Det kan lägga flera veckor till resan mellan Europa, Mellanöstern och Asien. Följden blir högre bränslekostnader, längre leveranstider och att varje fartyg kan genomföra färre resor under samma period.

För olje- och energitransporter kan effekten bli särskilt stor.

Det är därför utvecklingen i Yemen kan få ekonomiska konsekvenser långt utanför landets gränser även om själva Bab el-Mandeb förblir öppet.

Kriget började inte 2026

Den nuvarande upptrappningen är en ny fas i ett mycket äldre krig.

Huthierna tog Sanaa 2014. Året därpå gick den saudiskledda koalitionen in i konflikten på den internationellt erkända regeringens sida.

Kriget utvecklades till en av världens allvarligaste humanitära katastrofer.

En FN-förmedlad vapenvila började gälla i april 2022. Den formella vapenvilan löpte ut redan i oktober samma år, men de stora frontlinjerna förblev därefter betydligt lugnare än under krigets mest intensiva år.

Den viktiga förändringen 2026 är därför inte att kriget har börjat igen från noll.

Det är att ett krig som aldrig blev politiskt löst åter har gått från relativt frusna frontlinjer till större territoriella strider.

Vad händer nu?

Tre frågor blir särskilt viktiga under den närmaste tiden.

Den första är om regeringssidan och Saudiarabien försöker stoppa eller pressa tillbaka huthiernas framryckning med en större offensiv.

Den andra är om huthierna kan befästa sina positioner kring Taiz och Röda havskusten. Det skulle ytterligare stärka deras strategiska läge både inne i Yemen och längs den internationella sjöfartsleden.

Den tredje är hur mycket hjälp som faktiskt kan nå civilbefolkningen.

WFP behöver stora ytterligare belopp för att både hantera den nya flykten och fortsätta de ordinarie matinsatserna. Om striderna samtidigt fortsätter att stänga vägar och göra områden otillgängliga räcker det inte att det finns mat och pengar – hjälpen måste också kunna nå fram.

Det är därför Yemens militära och humanitära kriser inte går att skilja åt.

När frontlinjerna flyttas påverkas vägarna. När vägarna stängs påverkas maten. När maten blir dyrare eller inte når fram pressas redan utsatta familjer ännu längre.

Och när striderna samtidigt närmar sig Bab el-Mandeb blir konsekvenserna inte längre bara en fråga för Yemen, utan också för handeln genom Röda havet och resten av världen.