Wärtsilä har fått ännu en stor amerikansk datacenterorder. Den nya kraftanläggningen får 15 gasmotorer med en sammanlagd effekt på 282 MW. Ordern visar samtidigt hur AI-boomen skapar en växande marknad för datacenter som vill säkra elproduktion på plats i stället för att vänta på utbyggda elnät.

Den finländska industrikoncernen Wärtsilä ska leverera en lokal kraftlösning till ett nytt datacenterprojekt i USA.

Anläggningen byggs med 15 Wärtsilä 50SG-gasmotorer och får en total effekt på 282 MW. Utrustningen ska levereras under 2028 och full drift planeras till 2029.

Kunden är en större amerikansk oberoende kraftproducent, men Wärtsilä har inte offentliggjort företagsnamnet eller var datacentret ska ligga.

Ordern bokfördes redan under tredje kvartalet 2026. Något ordervärde har inte offentliggjorts.

Det här är Wärtsiläs sjunde amerikanska datacenterorder. Därmed har bolaget passerat sammanlagt 3 GW såld kapacitet till den snabbt växande marknaden.

Så mycket är 282 MW

282 MW låter abstrakt. I svensk skala är det en betydande effekt.

Det viktiga är samtidigt att skilja mellan effekt, som mäts i megawatt, och energi, som bland annat kan mätas i megawattimmar eller terawattimmar.

282 MW anger hur mycket effekt kraftverket kan leverera vid ett visst tillfälle. Det betyder inte att datacentret hela tiden kommer att använda 282 MW.

Om anläggningen rent teoretiskt kördes på full effekt årets samtliga 8 760 timmar skulle den producera cirka 2,47 TWh el på ett år.

SCB:s senaste tolvmånadersstatistik visar en svensk elanvändning på omkring 136,4 TWh. Den teoretiska årsproduktionen från den amerikanska anläggningen skulle då motsvara ungefär 1,8 procent av hela Sveriges årliga elanvändning.

Det är bara en storleksjämförelse. Den faktiska elproduktionen beror bland annat på hur många timmar motorerna körs och vilken belastning de har.

Jämförelse	Storlek
Wärtsiläs nya kraftanläggning	282 MW
Produktion vid full effekt hela året	cirka 2,47 TWh
Sveriges elanvändning, senaste 12 månaderna	cirka 136,4 TWh
Teoretisk årsproduktion jämfört med Sverige	cirka 1,8 %
Högsta svenska effektuttaget vintern 2025/26	24 800 MW
282 MW jämfört med svensk topplast	cirka 1,1 %

AI-datacenter kan inte alltid vänta på elnätet

Bakom beställningen finns ett större problem för den amerikanska AI-utbyggnaden.

Datacenter kräver stora mängder el och kan byggas betydligt snabbare än nya kraftledningar, transformatorstationer och annan nätinfrastruktur.

Lawrence Berkeley National Laboratory bedömer att datacenter kan stå för omkring 11,8 procent av USA:s elanvändning 2030, med ett möjligt spann på 9,5 till 15,3 procent.

Även Internationella energiorganet IEA räknar med en kraftig ökning. Organisationen bedömer att amerikanska datacenters elanvändning kan öka med omkring 240 TWh mellan 2024 och 2030.

Problemet handlar inte bara om hur mycket el USA producerar totalt. Ett datacenter behöver mycket effekt på en specifik plats, och den lokala nätkapaciteten kan saknas även om det finns elproduktion någon annanstans i systemet.

Det har öppnat en marknad för kraftverk som byggs direkt vid eller nära datacentren.

Reuters rapporterade i september att analysföretaget Enverus räknar med 29,6 GW ny amerikansk gaskraft bakom elmätaren fram till 2030. Datacenter väntas stå för omkring 88 procent av den kapaciteten.

Hurbra har tidigare gått igenom hur samma utveckling skapar problem i Texas, där mängden planerade datacenter har blivit så stor att nätanslutningar och så kallade spökprojekt blivit en egen fråga.

Det är inte känt vilket bränsle som ska användas

Wärtsiläs pressmeddelande lämnar en viktig fråga obesvarad.

Bolaget uppger inte vilket bränsle de 15 motorerna i den nya anläggningen ska använda.

50SG är en gasmotor som enligt Wärtsilä kan använda bland annat naturgas, biogas och syntetisk metan. Motorn kan också använda vissa blandningar med vätgas.

Flera tidigare amerikanska datacenterprojekt från Wärtsilä har uttryckligen byggts för naturgas. Det gäller bland annat en annan anläggning på 282 MW som presenterades 2025 och ett betydligt större projekt i Texas.

Det innebär däremot inte att dagens nya order automatiskt kan beskrivas som ett naturgasprojekt.

För just den här anläggningen är bränslet ännu inte offentliggjort.

Naturgas skulle ge stora koldioxidutsläpp

Om anläggningen drivs med fossil naturgas går det att uppskatta storleksordningen på utsläppen.

Wärtsilä anger en elektrisk verkningsgrad på ungefär 50 procent för 50SG. Med amerikanska EPA:s utsläppsfaktor för naturgas motsvarar det grovt räknat omkring 360 kilo direkt koldioxid per producerad MWh el.

Vid 282 MW skulle full belastning då ge i storleksordningen 100 ton koldioxid i timmen.

Om kraftverket hypotetiskt kördes så året runt skulle de direkta utsläppen närma sig 0,9 miljoner ton koldioxid per år.

Det är inte en prognos för det nya projektet. Beräkningen gäller endast ett scenario där motorerna använder fossil naturgas och kör på full effekt hela året.

Den inkluderar inte heller utsläpp från utvinning och transport av gas.

Förbränning i gasmotorer kan dessutom ge utsläpp av bland annat kväveoxider, kolmonoxid och oförbränd metan.

Eftersom projektets plats ännu inte är offentlig går det inte att kontrollera vilka lokala miljövillkor eller reningskrav den färdiga anläggningen kommer att omfattas av.

Vad betyder Wärtsiläs löfte om framtida bränslen?

Wärtsilä framhåller att motorerna ger möjlighet till framtida konvertering till andra bränslen.

Det betyder inte att de 50SG-motorer som levereras 2028 automatiskt kan börja köras på ren vätgas.

Wärtsilä har tillsammans med amerikanska WEC Energy Group testat en kommersiell 50SG-motor med en blandning på 25 volymprocent vätgas och naturgas utan modifiering av motorn.

Bolaget har samtidigt en annan motorplattform som uttryckligen utvecklats för att kunna konverteras till 100 procent vätgas.

Begrepp som ”future fuels” bör därför läsas som en möjlighet till framtida anpassning och konvertering, inte som att dagens 50SG direkt kan byta från naturgas till vilken framtida energibärare som helst.

Inte samma 282 MW-order som 2025

Det finns ytterligare en detalj som lätt kan skapa förvirring.

I juli 2025 presenterade Wärtsilä en annan amerikansk datacenterorder på exakt 282 MW, även den med 15 stycken 50SG-motorer.

Det projektet ligger i Ohio och ska använda naturgas.

Dagens besked gäller ett nytt projekt. Kunden och platsen är inte offentliggjorda, och ordern bokfördes under tredje kvartalet 2026.

Från första ordern till över 3 GW

Utvecklingen har gått snabbt.

Wärtsilä offentliggjorde sina första stora amerikanska datacenterprojekt under 2025. Sedan dess har bolaget bland annat fått order på 282 MW, 507 MW, 429 MW, 412 MW och 790 MW.

Med den nya beställningen har den totala sålda kapaciteten inom amerikanska datacenter passerat 3 GW.

Datacenter har därmed på kort tid blivit en tydlig tillväxtmarknad för Wärtsiläs Energy-verksamhet.

Bolaget har tidigare beskrivit projekt på ungefär 50 till 400 MW som ett särskilt attraktivt område för sina motorbaserade kraftverk. Den nya beställningen på 282 MW ligger mitt i det spannet.

Vad betyder ordern för Wärtsilä-aktien?

Ordern är positiv för bilden av Wärtsiläs växande datacenterverksamhet, men det finns skäl att vara försiktig med slutsatser om den ekonomiska effekten.

Bolaget har inte meddelat något ordervärde.

Dessutom bokfördes beställningen redan under tredje kvartalet. Offentliggörandet den 5 oktober innebär därför inte att motsvarande orderingång plötsligt tillkommer under fjärde kvartalet.

Den kommer i stället att ingå i siffrorna för tredje kvartalet när Wärtsilä rapporterar den 27 oktober.

Det mest intressanta i dagens besked är därför inte värdet på en enskild order, utan utvecklingen bakom den.

AI-boomen driver fram datacenter snabbare än delar av elnäten kan byggas ut. Det har skapat en ny marknad där lokal kraftproduktion blivit ett sätt att få hundratals megawatt på plats utan att först vänta på en full nätutbyggnad.

Wärtsilä har på drygt ett år gått från sina första stora amerikanska datacenterorder till mer än 3 GW såld kapacitet.

Och när ett enda projekt på 282 MW teoretiskt kan producera el motsvarande nästan två procent av Sveriges årsbehov blir det tydligt hur stora kraftsystem som nu byggs runt AI-infrastrukturen.

Den svenska utvecklingen har liknande grundfrågor om nätkapacitet och lokalisering. Hurbra har tidigare gått igenom hur datacenter i Sverige påverkas av elförsörjning och kommunernas beslut.