Jacob Wallenberg varnar för att högre skatter och kortare arbetstid kan försämra Sveriges företagsklimat efter valet 2026. I Financial Times den 6 september pekar han på risker för konkurrenskraften. Men förslagen om ISK, banker, förmögenheter och arv skiljer sig mellan oppositionspartierna, och något gemensamt skattepaket är inte färdigförhandlat.

Magdalena Andersson framhåller samtidigt Socialdemokraternas nära samarbete med näringslivet. Wallenbergs utspel kommer en vecka före valet den 13 september, när skattepolitiken är en del av striden om vilken ekonomisk riktning Sverige ska ta.

För en sparare kan skillnaden mellan partiernas förslag handla om några tusen kronor om året. För en företagsägare kan frågor om hur bolagsandelar värderas och beskattas få större betydelse. Bankernas kunder berörs i sin tur av hur en eventuell extra bankskatt utformas och vem som i praktiken får bära kostnaden.

Skatterna som diskuteras inför valet

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver flera förslag om högre kapital- och bankbeskattning. Det betyder inte att partierna är överens om gränser, skattesatser eller vilka förändringar som ska prioriteras i en regeringsförhandling.

En skrivning i ett partiprogram är heller inte samma sak som ett färdigt lagförslag. I arvsfrågan saknas exempelvis en färdig gemensam modell som anger vilka arv som skulle omfattas, fribelopp och skattesats.

S:s ISK-förslag riktas mot kapital över 3 miljoner

Socialdemokraternas aktuella besked är att den skattefria nivån på 300 000 kronor ska finnas kvar. Den högre beskattningen riktas mot kapital över 3 miljoner kronor.

Nordnet har redovisat modellen utifrån ett underlag från Riksdagens utredningstjänst. För kapital över tremiljonersgränsen skulle påslaget på statslåneräntan öka från en till två procentenheter. Eftersom schablonintäkten beskattas med 30 procent blir skillnaden 0,3 procentenheter i årlig skatt på den delen av kapitalet.

Det motsvarar 3 000 kronor mer per år för varje miljon över gränsen, om övriga villkor hålls lika.

Enligt Skatteverkets regler för inkomståret 2026 är ISK-skatten 1,065 procent på kapitalunderlag över den skattefria grundnivån. Grundnivån gäller per person och omfattar även kapitalförsäkringar. Den fördubblas alltså inte genom att sparandet delas mellan två konton.

Två exempel på vad S-modellen skulle innebära

Beräkningarna gäller en person med endast ISK och utan andra kapitalposter som påverkar slutskatten. Kapitalunderlaget är skattens beräkningsgrund, inte nödvändigtvis det belopp som syns på kontot en viss dag.

Exemplen visar skillnaden mellan modellerna med samma ränta. De anger inte vad skatten blir 2027 eller när ett förslag skulle kunna börja gälla.

V:s lägre grundnivå skulle beröra mindre sparare

Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ida Gabrielsson har i en intervju med Placera beskrivit en annan linje: 50 000 kronor skattefritt och vanlig kapitalbeskattning för kapital över 2 miljoner kronor.

Redan den lägre skattefria nivån skulle göra skillnad för den som har betydligt mindre än miljonbelopp i sparande.

Om enbart grundnivån sänks från 300 000 till 50 000 kronor blir ytterligare 250 000 kronor beskattade för den som har minst 300 000 kronor i kapitalunderlag. Med 2026 års skattesats motsvarar det 2 662,50 kronor mer per år.

Det är en illustration av grundnivån, inte en beräkning av hela Vänsterpartiets politik. För större innehav tillkommer frågan om hur övergången till vanlig kapitalbeskattning skulle utformas.

Bankskatten kan beröra både ägare och kunder

Banker betalar redan bolagsskatt och en särskild riskskatt. Valdebatten gäller ytterligare beskattning, där S, V och MP har olika förslag.

Socialdemokraterna vill använda en tillfällig skatt på övervinster till hushåll och välfärd. Partiet beskriver också förslaget som ett sätt att pressa bankerna att minska kundernas räntekostnader. Skillnaderna mellan modellerna finns i genomgången av bankskatten och partiernas förslag inför valet.

Banken skulle betala in skatten. Vem som slutligen bär kostnaden är en annan fråga.

Bo Becker, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan, har beskrivit att kostnaden kan hamna hos bankens aktieägare eller bolånekunder, beroende på hur bankerna och kunderna agerar. Lägre vinst till ägarna, förändrade kostnader och högre kundpriser är möjliga anpassningar.

S:s avsikt att pressa räntorna är därför ingen garanti för lägre bolåneränta. Det går inte heller att slå fast att en viss skattesats automatiskt ger en bestämd räntehöjning för alla kunder.

Företag kan beröras om bankerna ändrar priset på lån eller villkoren för kreditgivning. Dyrare finansiering kan göra en investering mindre lönsam. Hur stor en sådan effekt skulle bli går inte att räkna fram utan att känna till den slutliga skatten och bankernas reaktioner.

Miljardärsskatt väcker andra frågor än bolagsskatt

Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill att mycket stora förmögenheter ska bidra med mer skatt. MP:s förslag riktas mot personer med tillgångar över en miljard kronor.

En sådan gräns skulle avgränsa skatten till en helt annan grupp än vanliga småsparare. Men för en företagare kan en stor förmögenhet bestå av aktier i det egna bolaget, snarare än pengar som finns tillgängliga för att betala skatt.

Det gör utformningen viktig. Ska företagsandelarna omfattas? Hur ska ett onoterat företag värderas? Finns möjlighet att skjuta upp betalningen när ägaren har höga tillgångsvärden men små likvida medel?

Ägarens skatt och företagets bolagsskatt är två skilda saker. De kan ändå påverka varandra ekonomiskt om ägaren behöver ta ut pengar ur verksamheten för att klara en personlig skattebetalning. Effekten beror på vilka tillgångar som beskattas och vilka undantag eller betalningsregler som införs.

OECD:s genomgång av förmögenhetsskatter tar upp bland annat kapitalflykt, värderingsproblem och betalningssvårigheter. Den beskriver samtidigt argument för att använda skattesystemet mot koncentrerade förmögenheter. Organisationens bedömning är att en förmögenhetsskatt måste ses tillsammans med landets övriga beskattning av kapital och arv.

Uppgiften om 50 miljarder kommer från förespråkarna

Miljöpartiet anger att en miljardärsskatt skulle kunna ge över 50 miljarder kronor årligen. Nooshi Dadgostar har också hänvisat till utredningar om 50 miljarder, utan att vid SVT:s partiledarutfrågning precisera hur skatten skulle konstrueras.

Det är förespråkarnas uppgifter om möjliga intäkter, inte en säker inkomst i en kommande statsbudget. För att bedöma utfallet behövs bland annat en avgränsad skattebas, regler för värdering och antaganden om hur de berörda anpassar sig.

Olika partiers skatteförslag kan inte heller utan vidare läggas ihop. De kan vara alternativa sätt att beskatta samma tillgångar eller inkomster.

Kortare arbetstid: större skillnader än ett ja eller nej

Socialdemokraternas kongress har slagit fast att arbetstiden behöver kortas, i första hand genom överenskommelser mellan fack och arbetsgivare. Beslutet öppnar för regleringar och andra insatser, men innebär inte att partiet har beslutat om en lagstadgad 35-timmarsvecka.

Vänsterpartiet vill driva en utredning om generell arbetstidsförkortning i regeringsförhandlingar. Miljöpartiet förespråkar 35 timmar som ett första steg. Centerpartiet motsätter sig politiskt beslutad generell förkortning och hänvisar till förhandlingar mellan parterna.

För en arbetsgivare är en enkel räknefråga hur mycket arbete samma lön betalar för. En minskning från 40 till 35 timmar med oförändrad veckolön innebär 12,5 procent färre timmar och cirka 14,3 procent högre lön per arbetstimme.

Det är dock inte samma sak som att produktionskostnaden ökar med 14,3 procent. Produktivitet, sjukfrånvaro, bemanning och framtida löneutrymme påverkar resultatet. Arbetsplatser har dessutom olika avtal och olika möjligheter att förändra arbetssättet.

Konjunkturinstitutets forskningsöversikt beskriver att kortare lagstadgad arbetstid inte får fullt genomslag på den faktiska arbetstiden. Ekonomiska effekter behöver också vägas mot möjliga vinster i hälsa och fritid. En kalkyl för en enskild arbetsplats kan därför inte användas som facit för hela svensk ekonomi.

Regeringsförhandlingarna avgör vilka förslag som går vidare

Centerpartiets position visar varför ett möjligt regeringsunderlag spelar roll. Partiet driver sänkta skatter på arbete och presenterade den 31 augusti ett förslag om skattefri grundlön. Det skiljer sig från inriktningen att finansiera reformer genom flera nya kapitalskatter.

Andersson har under året avvisat återinförd arvs- och förmögenhetsskatt. V och MP driver miljardärsskatt. Samtidigt finns olika besked om ISK och arbetstid.

Efter valet den 13 september måste partier som vill samarbeta förhandla om vilka förslag som ska prioriteras och hur de ska finansieras. Därefter krävs riksdagsstöd för budget och lagändringar. Ett regeringsskifte ändrar inte i sig skatten på ett ISK eller villkoren för ett företagslån.