Bankskatten har blivit en tydlig ekonomisk konflikt inför valet 2026. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill beskatta bankernas stora vinster hårdare, medan regeringspartierna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet säger nej till ytterligare beskattning.

Men debatten är lätt att missförstå. Sverige har redan en bankskatt. Det som partierna framför allt bråkar om nu är om bankerna dessutom ska betala en tillfällig skatt på sina övervinster – och om en sådan skatt i praktiken skulle betalas av bankerna eller hamna hos bolånekunderna.

Sverige har redan en bankskatt

Den bankskatt som redan finns heter formellt riskskatt för kreditinstitut och infördes 2022.

Skatten träffar stora kreditinstitut och bygger på deras skulder, inte på hur stora vinster bankerna gör. För 2026 är gränsvärdet 197 miljarder kronor. Samtidigt har reglerna ändrats så att ett grundavdrag motsvarande gränsvärdet görs från beskattningsunderlaget och skattesatsen höjts till 0,07 procent.

Den befintliga riskskatten beräknas ge staten omkring 6,7 miljarder kronor under 2026.

Det är därför missvisande att beskriva valkonflikten som en fråga om Sverige ska ha bankskatt eller inte. Det har Sverige redan.

Striden gäller i stället framför allt om bankerna ska beskattas ytterligare när deras vinster eller räntenetton ligger ovanligt högt.

Så skiljer sig partiernas linjer

Parti	Bankskatt 2026
Socialdemokraterna	Vill införa en tillfällig skatt på bankernas övervinster
Vänsterpartiet	Vill beskatta övervinster med 50 procent
Miljöpartiet	Vill ha en tillfällig skatt på bankernas räntenetto
Moderaterna	Säger nej till ytterligare övervinstskatt
Kristdemokraterna	Säger nej till ytterligare övervinstskatt
Liberalerna	Säger nej till ytterligare övervinstskatt
Sverigedemokraterna	Säger nej till ytterligare övervinstskatt
Centerpartiet	Har inte ställt sig bakom S, V och MP:s extra bankskatt

När riksdagen behandlade frågan under 2026 var det S, V och MP som drev krav på ytterligare beskattning av bankernas övervinster. Riksdagsmajoriteten sade nej.

Det betyder samtidigt inte att S, V och MP har samma förslag. Konstruktionerna skiljer sig på viktiga punkter.

Så fungerar Socialdemokraternas förslag

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på den del av bankernas räntenetto som ligger över ett historiskt genomsnitt.

Räntenettot är i förenklad form skillnaden mellan vad banken får in i ränteintäkter och vad den själv betalar i räntekostnader.

Om en bank exempelvis tar in mycket mer från bolån och andra krediter än den betalar till sparare och för sin egen finansiering blir räntenettot större.

Det är denna utveckling S riktar in sig på.

Partiet argumenterar för att bankerna kunde göra stora vinster under perioden med höga räntor samtidigt som hushållens bolånekostnader steg kraftigt. Tanken är därför att den del av räntenettot som ligger ovanligt högt jämfört med tidigare år ska beskattas.

I Socialdemokraternas ekonomiska vårmotion 2026 beräknas den tillfälliga bankskatten ge staten omkring 4 miljarder kronor.

Den aktuella vårmotionen anger inte någon fullständig färdig skattelag med exakt skattesats och alla gränsvärden. I en tidigare mer preciserad version av S-modellen var förslaget en skatt på 23 procent på den del av räntenettot som översteg 150 procent av ett historiskt genomsnitt.

Det viktigaste i den nuvarande linjen är därför principen: normala bankvinster ska inte beskattas genom den nya skatten, utan den ska träffa den del av räntenettot som bedöms ligga över en historisk normalnivå.

Vänsterpartiet vill gå betydligt längre

Vänsterpartiet har en annan och hårdare modell.

Partiet vill beskatta bankernas övervinster med 50 procent under perioden 2026–2028. Om problemen med konkurrensen på bankmarknaden finns kvar ska skatten kunna förlängas.

V definierar övervinsten som den del av bankernas vinster som ligger över genomsnittet för åren 2018–2022.

Skillnaden mot S är viktig.

Socialdemokraternas modell utgår framför allt från räntenettot. Vänsterpartiets modell är mer direkt knuten till bankernas vinster och har dessutom en betydligt högre angiven skattesats.

Båda partierna motiverar samtidigt förslagen på liknande sätt: de anser att bankerna tjänat ovanligt mycket under år då högre räntor pressat hushållen och att konkurrensen mellan bankerna inte varit tillräckligt stark för att snabbt pressa ned kundernas kostnader.

Miljöpartiet vill också beskatta räntenettot

Miljöpartiet står tillsammans med S och V på sidan som vill ha ytterligare beskattning av bankerna.

MP:s modell är, precis som Socialdemokraternas, inriktad på räntenettot. Partiet har beskrivit förslaget som en tillfällig skatt på bankernas övervinster.

I Miljöpartiets budgetalternativ för 2026 beräknades den ge 12,5 miljarder kronor under året.

Det är betydligt mer än de fyra miljarder Socialdemokraterna räknar med i sin vårmotion. Siffrorna ska dock inte läsas som att partierna räknat olika på exakt samma färdiga skatt. Förslagens konstruktioner och budgetperioder skiljer sig.

Varför säger M, KD, L, SD och C nej?

Motståndarsidans viktigaste invändning är att en skatt på banken inte nödvändigtvis stannar hos banken.

En bank som får en högre kostnad kan försöka kompensera sig på flera sätt. Den kan acceptera lägre vinst, men den kan också höja priser och avgifter, betala lägre sparräntor eller ta ut högre räntor på lån.

Moderaterna har därför beskrivit Socialdemokraternas förslag som en bolåneskatt.

Det är inte den formella konstruktionen. S föreslår ingen ny skatt som bolånetagaren ska betala direkt till staten.

Konflikten handlar i stället om vem som till slut kommer att bära kostnaden.

S hävdar att skatten kan pressa bankerna att minska sina höga räntemarginaler och acceptera lägre vinster. Motståndarna menar att bankerna i stället kommer att föra åtminstone en del av kostnaden vidare till kunderna.

Det är också den ekonomiskt viktigaste frågan i hela debatten.

Är bankskatten egentligen en bolåneskatt?

Inte direkt.

Om den föreslagna övervinstskatten införs är det banken som är skattskyldig, inte personen som har ett bolån.

Men det betyder inte att bolånekunder är garanterade att vara opåverkade.

Anta att en bank får en miljard kronor högre skattekostnader. Banken kan då låta vinsten minska med en miljard. Men den kan också försöka ta tillbaka delar av beloppet från sina kunder.

Hur stor del som faktiskt går att föra över beror bland annat på konkurrensen. Om en bank ensam höjer sina bolåneräntor kraftigt riskerar kunderna att byta bank. Om flera banker samtidigt får samma kostnadsökning kan möjligheten att föra över en del av den vara större.

Därför går det inte att på förhand slå fast att en viss bankskatt automatiskt innebär en viss höjning av bolåneräntan.

Så mycket betyder små ränteförändringar

För ett hushåll med stora lån räcker en ganska liten förändring av räntan för att märkas tydligt i ekonomin.

Högre ränta	Kostnad på 3 miljoner i bolån
0,10 procentenheter	3 000 kr per år
0,20 procentenheter	6 000 kr per år
0,25 procentenheter	7 500 kr per år

Beloppen är före hänsyn till ränteavdrag.

Samma matematik fungerar förstås åt andra hållet. Om hårdare konkurrens eller lägre räntemarginaler pressar ned räntan med 0,20 procentenheter sparar ett hushåll med tre miljoner kronor i lån omkring 6 000 kronor per år före ränteavdrag.

Det är därför båda sidor fokuserar så mycket på bolånen trots att själva skatten betalas av bankerna.

Bankskatten kan ge staten mindre om den fungerar som S hoppas

Det finns också en speciell egenskap i Socialdemokraternas modell.

S vill både använda skatten för att få in pengar till staten och få bankerna att sänka sina räntenetton.

Om bankerna pressar sina marginaler tillräckligt mycket minskar samtidigt det som ska beskattas. Då blir statens intäkter från skatten lägre.

Om bankerna däremot fortsätter att ha mycket höga räntenetton kan skatteintäkterna bli större.

De fyra miljarder kronor som Socialdemokraterna räknar med är därför en budgetberäkning, inte en garanterad intäkt oavsett hur bankerna reagerar.

Samma osäkerhet finns kring andra modeller för övervinstskatt. Om bankernas vinster faller tillbaka mot de historiska nivåerna minskar också skatteunderlaget.

Regeringen ser samtidigt över den bankskatt som redan finns

Ytterligare en sak komplicerar debatten.

Regeringen har tillsatt en utredning om beskattningen av banker och andra kreditinstitut. Bakgrunden är bland annat dagens riskskatt och hur den påverkar Kommuninvest, som finansierar svenska kommuner och regioner.

Utredaren får också analysera en alternativ bankskatt som skulle kunna ersätta den nuvarande riskskatten. Räntenetto är en möjlig skattebas även där.

Utredningen ska redovisas i januari 2027.

Det kan alltså på sikt bli aktuellt att förändra själva bankskattesystemet även om den nuvarande riksdagsmajoriteten säger nej till S, V och MP:s extra övervinstskatter.

Vad händer efter valet 2026?

Bankskatten är i dag en tydlig blockskiljande fråga.

S, V och MP vill på olika sätt ta mer skatt från banker som gör ovanligt stora vinster eller har stora räntenetton. M, KD, L, SD och C har inte ställt sig bakom den ytterligare beskattningen.

Men den verkliga valfrågan är mindre teknisk än skattesatserna antyder.

Den handlar om vem som ska bära kostnaden när bankernas marginaler är höga.

S, V och MP menar att en större del kan tas från bankernas vinster och användas till hushåll och offentlig verksamhet. Motståndarna varnar för att banken kan skicka notan vidare genom sämre villkor för samma hushåll.

Det är därför en skatt som formellt riktas mot några av Sveriges största banker samtidigt har blivit en fråga om vanliga bolån.