Volvo Group och Daimler Truck tar ett stort steg i arbetet med nästa generations mjukvarustyrda lastbilar. Deras gemensamma bolag Coretura har valt BlackBerrys QNX-teknik som grund för den nya fordonsplattformen – en affär som väntas ge BlackBerry mer än 100 miljoner dollar i framtida royalties och som bolaget beskriver som den största QNX-designvinsten hittills.

Bakom den stora ordersiffran finns ett teknikskifte som kan få betydligt större betydelse för Volvo än själva avtalet med BlackBerry.

Coretura ska bygga den gemensamma mjukvaruplattform som framtida lastbilar från Volvo Group och Daimler Truck kan vila på. Tanken är att ersätta dagens stora mängd separata elektroniska styrenheter och hårt sammankopplade mjukvarusystem med ett mindre antal kraftfulla datorer och en betydligt mer centraliserad arkitektur.

Nu har bolaget valt vilken teknisk grund den arkitekturen ska använda.

Över 100 miljoner dollar i framtida royalties

Coretura har valt Alloy Kore, en plattform som utvecklats gemensamt av BlackBerrys QNX-verksamhet och den tyska fordonsmjukvaruspecialisten Vector.

För BlackBerry är avtalet ovanligt stort. Företaget beskriver Coretura-projektet som den största designvinsten i QNX historia.

Enligt BlackBerrys redovisning till amerikanska SEC väntas avtalet dessutom öka QNX:s så kallade royaltybacklog med mer än 100 miljoner dollar.

Det betyder däremot inte att Volvo och Daimler betalar BlackBerry 100 miljoner dollar direkt.

Royaltybackloggen är BlackBerrys uppskattning av framtida royalties från avtal där betalningen bland annat beror på hur många fordon som faktiskt produceras. Beräkningen bygger på avtalade royaltynivåer, förväntade fordonsvolymer och hur länge respektive fordonsprogram väntas leva.

De drygt 100 miljonerna är därför bäst att se som ett uppskattat framtida intäktsvärde för BlackBerry.

Det faktiska utfallet kan förändras om produktionen blir större eller mindre än väntat.

BlackBerry växer snabbt inom fordonsmjukvara

Affären kommer samtidigt i ett läge där QNX har blivit en allt viktigare del av BlackBerry.

Under kvartalet som avslutades den 31 augusti 2026 nådde QNX rekordintäkter på 80,3 miljoner dollar, en ökning med 27 procent jämfört med motsvarande period året före.

BlackBerry höjde samtidigt sin prognos för hela räkenskapsåret.

QNX är långt ifrån någon nykomling i bilindustrin. Teknik från verksamheten finns redan i fler än 275 miljoner fordon globalt.

Det som gör Coretura-avtalet speciellt är i stället dess storlek och placeringen av tekniken så långt ner i arkitekturen för nästa generations tunga fordon.

QNX blir inte bara ytterligare ett program i en lastbil. Tekniken ska fungera som en del av fundamentet som andra system byggs ovanpå.

Det här är Alloy Kore

Alloy Kore kombinerar BlackBerrys säkerhetscertifierade QNX-teknik med mjukvara och integrationslager från Vector.

Bland annat ingår ett realtidsoperativsystem som är utvecklat för system där tillförlitlighet och förutsägbart beteende är avgörande.

Det är viktigt i moderna fordon där samma datorplattform kan behöva hantera allt från vanlig kommunikation mellan olika system till funktioner med betydligt högre säkerhetskrav.

Coretura behöver därmed inte utveckla varje grundläggande komponent själv.

I stället får bolagets ingenjörer en färdig bas där operativsystem, middleware och andra centrala systemdelar redan är integrerade.

Det kan både minska utvecklingsarbetet och göra det enklare att få nya funktioner från utvecklingsstadiet till ett färdigt fordon.

Volvo och Daimler bygger gemensamt där kunderna inte ser skillnaden

Det kanske mest intressanta med avtalet är vad det berättar om Volvo Groups strategi.

Volvo och Daimler är några av världens största konkurrenter på marknaden för tunga lastbilar. Trots det har de valt att tillsammans utveckla stora delar av den tekniska plattform som framtidens fordon ska använda.

Coretura ägs till lika delar av Volvo Group och Daimler Truck.

Grundidén är att de två tillverkarna inte behöver bygga var sin version av samma tekniska fundament.

Operativsystem, kommunikationslager, hårdvaruabstraktion och andra delar som kunden normalt aldrig ser kan utvecklas gemensamt.

På så sätt kan utvecklingskostnaden delas.

Konkurrensen mellan Volvo och Daimler ska i stället flyttas högre upp i systemet.

Där kan företagen skapa egna applikationer, funktioner och tjänster ovanpå samma tekniska bas.

Det kan exempelvis handla om:

• förarupplevelse och gränssnitt
• flott- och transporttjänster
• energi- och laddningsfunktioner
• uppkopplade tjänster
• säkerhets- och förarstöd
• funktioner som Volvo respektive Daimler säljer efter att fordonet lämnat fabriken.

Det här gör ”köpa grunden – bygga det unika själv” till en bättre beskrivning av Volvos strategi än att företaget helt enkelt outsourcar sin mjukvara till BlackBerry.

Lastbilen ska fungera mer som en datorplattform

Förändringen är en del av bilindustrins övergång till så kallade software-defined vehicles.

I traditionella fordon finns ofta ett stort antal separata styrenheter där varje enhet styr en viss funktion. Mjukvara och hårdvara är dessutom ofta tätt sammankopplade.

Det gör systemen komplicerade att förändra.

En funktion som verkar enkel kan kräva förändringar i flera olika styrenheter och leverantörssystem.

Volvo och Daimler vill i stället samla betydligt mer av datorkraften i några få centrala högprestandadatorer.

Ovanpå dessa ska ett gemensamt mjukvarulager göra det möjligt att utveckla funktioner mer självständigt från den underliggande hårdvaran.

Principen påminner mer om hur en modern dator eller telefon fungerar.

Samma hårdvara kan få nya funktioner genom mjukvara långt efter att produkten har lämnat fabriken.

Uppdateringar kan bli viktigare under hela lastbilens liv

För kommersiella fordon är den utvecklingen särskilt betydelsefull.

En tung lastbil kan användas betydligt längre än många konsumentprodukter. Coretura har beskrivit tekniska livscykler på 15 år eller mer.

Under den perioden kan både kundernas krav och den digitala tekniken förändras kraftigt.

En mjukvarudefinierad arkitektur gör det lättare att uppdatera bilen under dess livstid.

Det öppnar för nya funktioner och säkerhetsuppdateringar via nätet, men även för helt nya affärsmodeller där funktioner kan läggas till efter köpet.

För Volvo kan det i längden innebära att relationen till kunden fortsätter långt efter leveransen av själva lastbilen.

Fordonet blir en plattform som kan utvecklas över tid.

Coretura startade 2025

Planerna på samarbetet mellan Volvo och Daimler presenterades under 2024.

Efter ett bindande avtal senare samma år startade Coretura sin verksamhet i Göteborg i juni 2025.

Bolaget började med omkring 50 personer men har därefter vuxit till över 130 ingenjörer.

Den tidigare kommunicerade tidsplanen är att de första leveranserna av en connectivity-plattform ska kunna ske under 2027.

Mer kompletta produkter baserade på Coreturas nya fordonsarkitektur väntas därefter börja nå serieproducerade fordon mot slutet av 2020-talet.

Det finns ännu inget offentliggjort datum för den första lastbil som använder just Alloy Kore.

Volvo Group och Daimler Truck har inte heller pekat ut vilken modell eller vilket varumärke som kommer först.

Volvo Trucks, Renault Trucks, Mack Trucks och Daimlers olika lastbilsmärken är därför fortfarande möjliga användare, men ordningen är inte offentlig.

Ett sätt att minska beroendet av leverantörer

På ytan kan det låta motsägelsefullt att Volvo och Daimler skapar Coretura för att få större kontroll över sin mjukvara och sedan väljer externa företag som BlackBerry och Vector som leverantörer.

Skillnaden ligger i vilken del av tekniken som köps in.

I dagens fordonsarkitektur levereras många system som relativt slutna paket där leverantören styr både hårdvara och mjukvara.

Det kan göra fordonstillverkaren beroende av leverantörens utvecklingstakt, teknikval och kostnader.

Med Coretura vill Volvo och Daimler själva kontrollera den övergripande arkitekturen.

QNX och Vector levererar då ett standardiserat grundlager, medan Coretura och dess ägare bestämmer hur plattformen byggs vidare.

Strategin blir i praktiken: köp en beprövad grund, men behåll kontrollen över det som ska skapa konkurrensfördelar.

Plattformen kan även säljas till Volvos konkurrenter

Coreturas ambition stannar dessutom inte vid Volvo och Daimler.

Samriskbolaget har från början sagt att den nya plattformen ska kunna erbjudas även till andra tillverkare av kommersiella fordon.

Det skulle kunna göra Coretura till en betydligt större aktör än en intern utvecklingsorganisation för sina två ägare.

Om fler lastbilstillverkare väljer tekniken kan kostnaden för den gemensamma plattformen spridas över större volymer.

För BlackBerry skulle det samtidigt kunna innebära att QNX når ännu fler kommersiella fordon än de som säljs av Volvo Group och Daimler Truck.

Mycket återstår innan systemen finns på vägen

Trots den stora affären är flera centrala detaljer fortfarande hemliga.

Ingen av parterna har offentliggjort hur stor royalty BlackBerry får per fordon eller hur många lastbilar som ligger bakom prognosen på över 100 miljoner dollar.

Det finns inte heller någon offentlig exakt avtalstid.

Vilka modeller som blir först med tekniken, vilka processorer som kommer att användas eller exakt när serieproduktionen börjar är också fortfarande okänt.

Det gör att de närmaste åren blir avgörande för hur stor BlackBerry-affären faktiskt blir.

Men redan nu är riktningen tydlig.

Volvo Group och Daimler Truck försöker flytta en större del av framtidens lastbil från traditionell fordonsmekanik och separata styrsystem till en gemensam digital plattform.

Och längst ner i den plattformen har BlackBerry nu fått sin största QNX-affär hittills.